PassfotoFödelsedagBraklunchOchVinPåEnOnsdag!!!

I går fyllde min finaste Erika år, 31 stycken närmaste bestämt. Vi kommer fira henne och ha ett litet kalas på lördag här hemma tillsammans med familjen.

Menyn blir helt enkelt: Kräftor med allt vad som hör till. Stella var inte supertaggad på kräftor så hon hade som önskemål att äta korv och makaroner i stället. Tror faktiskt jag också kör på hennes meny, är inte särdeles förtjust i kräftor. För mycket jobb och för lite mat är min devis. Fast såklart är tillbehören godare än själva kräftorna. Emilie har lovat att göra en västerbottenostpaj, mums!

På tal om Stella.....i går ringde hon till mig vid 17.30-tiden, hon snyftade och lät ynklig när hon sa: "Mormor, kan du komma och leka med mig?" Svaret var solklart! När Stella kallar - rycker mormor ut, alltid!
Vi hann leka skola, "låtsassova", måla för att till slut fika innan det var läggdags för henne. Underbara barn, bäst att passa på när hon ringer. Snart är hon stor och kommer säkert ha annat skoj för sig än att bjuda in mormor på spontanlek.

Annars i går så var jag på äventyr. Startade tidigt med att åka pendeltåg till Odenplan, tunnelbana till Fridhemsplan för att sedan spatsera 638 meter till Bröstmottagningen på S:t Görans Sjukhus. Dags för den viktiga mammografin som jag ändrat tiden på säkert tre gånger sen kallelsen damp ner i juni.
Gick inte fel en endaste gång, tackar fantastiska google maps för det. Tänk innan google fanns då rev man ut kartorna i telefonkatalogen och försökte hitta rätt. Skönt att utvecklingen gått framåt.

Var min vana trogen ute i väldigt god tid, satt i väntrummet en lång stund och myste. Finns det något roligare än väntrum? Studera människor och deras beteende.
 Speciellt det här väntrummet med enbart en massa kärri...förlåt damer. Det fanns en liten tröskel på väg in till väntrummet och den ställde till besvär för många.
Till slut blev det ganska roligt att försöka i förväg gissa vilka som skulle snubbla och vilka som skulle klara jättehindret. Flertalet snubblade kan jag säga och som extremt lättroad fnissade jag i smyg emellanåt. Man har inte roligare än man gör sig, heter det visst.

En dam pratade högt i telefonen med sin man eller var det kanske hembiträdet, vad vet jag. Det diskuterades länge om hur många potatisar barnbarnen skulle äta, och om dom åt lax. Det lät alltså som om barnbarnen skulle komma på middag. Till slut enades dom om att dom åt varsin potatis och att han skulle handla fyra stycken....ehhhe va? Tänk nu om barnbarnen ville ha två potäter, då gick det åt skogen med den middagen alltså.

Till slut var det då min tur att slita av sig på överkroppen och pressa in taxöronen i röntgenapparaten. Gjorde mest ont i nacken den här gången eftersom jag var tvungen att vrida på huvudet på ett onaturligt sätt,  har ju väldigt svårt att göra det.

Traskade samma väg tillbaka och tog tunnelbanan till Centralen denna gång. Hade bestämt träff med födelsedagsbarnet vid en speciell, förutbestämd rulltrappa på Centralen.
Och där gick det år skogen för första gången på min resa, kom upp vid en helt annan rulltrappa, gick fel och ringde Erika som lotsade mig till en närmare mötesplats.
Mobiltelefoner och googlemaps, mina bästa vänner!

Vi gick till Eataly för att födelsedagsluncha. Det var som alltid så jäkla gott! Vi började med varsitt glas prosecco som sig bör när man firar födelsedag. För att undvika matkoma valde vi ingen förrätt utan bara varmrätt.
En mer än magisk tryffelpasta till mig och Erika tog veckans pasta som var spaghetti med chili, vitlök och olivolja. Lika god den!

Kaffe och en liten glassdessert som vi delade broderligt satte spiken i kistan och jag längtar redan till nästa gång jag besöker Eataly. Vilket ställe!

Bubbelvatten, bubblig prosecco och obubbligt gott rödvin.

Efter braklunchen gick vi i några affärer för att leta passande födelsedagspresent till Stella som fyller år nästa vecka. Hittade en Pippi-bok med tre sagor i, den hoppas jag hon gillar.
Men min nacke gjorde så ont och jag hade glömt att ta med mig mina värktabletter så jag var tvungen att bege mig hemåt för att vila och fylla på med smärtlindring.

Nu ska jag ge mig på isberget i en utav frysarna, frostar nämligen av idag.
Ha det gott - igelkott

LLLEEEDDDIIIGGG

Godkväll alla mina mer eller mindre rara läsare!

I går klockan 7.00 stämplade jag ut från jobbet, oj vad skönt det kändes att veta att jag har en härlig 10-dagars ledighet framför mig. Mycket som ska klaras av dessa dagar som t.ex två födelsedagkalas, bakluckeloppis, frukostbuffé på bageriet, mammografi, kräftmiddag, umgås med riktiga och normala människor, leka med barnbarnen, vila och sen förstås alla andra måsten.

När jag kom hem sov jag skönt ett par välbehövliga timmar för att sedan rycka ut till Carlos som behövde ut på en mitt-på-dagen-runda. Och som han travade på! Siktet var tydligen inställt på Lillsjöbadet men sen när vi skulle hem, då var farten inte densamma.  Men hem kom vi efter 1,5 timmes mer eller mindre fartig frallenad.
Efter Carlos var det dags för nästa att titta till nämligen min mamma. Där var det klackarna i taket som alltid. Fixade hennes räkningar, fikade, diskade, vattnade blommorna, städade och plockade lite som alltid och fyllde på hygienartiklar i trådbackarna i badrummet.
Somnade redan klockan 20.00 i soffan, bytte sovplats till sängen och sov hela natten (!?) till klockan 6.00, underbart med så många timmars sömn. Händer väldigt sällan numera.

Världens finaste Carlos ❤

AlltVäl?!?

Äntligen måndag och jag har klarat av två utav tre nätter. Mest förstås beroende på att jag arbetade med en utav dom bästa.

I fredags var vi till Wenngarn och dinerade gott. Jag hade hoppats på att sangriabaren skulle haft öppet men icke, blev sjukt besviken. Bidde rödvin på småflaska i stället, nästan lika gott.

Lördagen spenderas också i Sigtuna. Vi fick under grillkvällen höra av Sigtunavänner att det skulle vara Sigtuna Möte både lördag och söndag. Traditionella marknadsdagar med knallar, hantverk, mat och musik.
Det var även utställning av veteranbilar och veterantraktorer, sånt går ju Rudolf i gång på. Lite djur fanns att klappa och ponnyridning.
Många besökare och boende i Sigtuna hade klätt sig i tidsenliga kläder från förra sekelskiftet. Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin spatserade runt på Sigtunas gator tillsammans med hunden Prick. Hur mysigt som helst!

Men pricken över i:et var i alla fall när en karavan med 12 st gamla vackra veteranträbåtar angjorde gästhamnen. Rudolf hummade förnöjt men muttrade också varför inte han hade fått någon inbjudan.
Alla båtar tillhörde föreningen MYS (Motor Yacht Society) och många av dom ligger vid våran båtklubb i Kungsängen.
Maffigt när alla vackra båtar tuffade in på rad, åkte några ärevarv och vinkade till publiken för att sedan glida in och lägga sig tätt intill varandra i gästhamnen. Där hade M/S Nari platsat lätt.

Rudolf stod och beundrade dessa båtar väldigt länge. Jag hann gå och köpa mig en mjukglass modell stor och även äta upp den utan att han märkte det. Fokusen låg alltså inte på mig eller mjukglassen.

l

Tjusiga båtar!

Dagens lunch intogs på en parkbänk, stekt strömming på knäckebröd. Finns det något godare? Underhållningen stod Polisorkestern för 10 meter bort. Spelade riktigt bra och vi satt en lång stund och lyssnade.

 Gröna Ladan hade öppet hus och vi gick in för att beskåda denna vackra nästan 100 år gamla biograf där tiden mer eller mindre har stått stilla.  Den var urgullig! På toaletten satt den här filmplanschen som gjorde mig mer än glad.

I söndags blev det snabbsovning. Jag åkte till Kungsängen för att hjälpa till med småtofsarna medans Emilie och Jogge åkte till stan för att äta på Berns Asiatiska. Som tur var hjälpte Erika mig och vi hade några fartfyllda men ack så roliga timmar. Känns skönare och framför allt tryggare när Erika finns på plats. Jag har svårt att klara dom själv p.g.a min ständiga smärta och annat elände. Mycket lyft med en mer än aktiv men världens roligaste ettåring.

Vi gick ut en sväng, till närmsta lekpark eftersom regnet hängde i luften. Stella hade klätt på sig efter lager-på-lager-principen. Två kjolar, en klänning, leggings, finblusen och en jacka. Men precis när vi skulle gå så drog hon för säkerhets skull på sig ytterligare en glittrig kjol.

Det blev en eftermiddag med mycket skratt, som alltid. Stella pratar utan överdrift  HELA TIDEN och om allt! Vi fick bl.a veta att hennes lilla gosekatt hade tappat rösten när dom var på Junibacken, att Madickens lillasyster hade petat in en kanonkula (!?) i näsan, att att hon själv är en precis vanlig enhörning och att hon tyckte att vi skulle åka till Arendal.
Just det där med Arendal fattade vi inte, tills Emilie senare berättade att det är i Arendal Elsa och Anna i Frost bor. Det förklarade ju saken.

Tänk att hon fyller 4 år nästa vecka, ofattbart ❤ mitt lilla, stora underbara hjärta!

Nu har jag bara en ynka natt kvar, sen blir det 10 dagars långledigt. Finns inget bättre än känslan när jag låser skåpet, går ner för trappan, sätter mig i bilen för att åka hem och kan andas ut.

SynskadadPapegojaSangriaOchBarnbarn

Gustav hälsar och tackar för alla krya-på-sig-hälsningar.

I går var han som vanligt och åt som en häst. Dessvärre haltar han lite emellanåt, inte mycket som tur är. Han börjar kanske få ålderskrämpor kraken, fyllde 13 år i somras.

På bilden ser ni en oskyldig katt och en stendöd papegoja i prickig modell. En papegoja som felnavigerade och flög rätt in i vårat fönster, han är inte direkt ensam om att krascha i vardagsrumsfönstret. Händer titt som tätt faktiskt. Är glad att den här inte slabbade ner bordet med urrunnen hjärna, blod och massa annars slafs. Är så vidrigt att ta reda på!

Gustav brydde sig inte ett smack om den framdukade lunchen. Han vill liksom inte äta färdigdödad pippi verkar det som.  

 Alessia har fått höstblåsor igen, pigg som aldrig förr men måste vara hemma från förskolan såklart. Tog förstås chansen att mysa med henne och storebrorsan igår. Hon är tammetusan världens gladaste barn ❤

Emilie hade ett ärende att uträtta så vi passade på att ta oss en promenad. Alessia föredrar helst att promenera, vinkar åt allt som rör sig, undersöker det mesta och har långt i från bråttom.

 

Det blev väldigt varmt när solen tittade fram. Jobbigt för Carlos och hans andning. Vi bestämde att han och jag skulle vänta i skuggan medans Emilie gick sista biten.

Bära hund!

Alessia sov en stund i vagnen med vaknade lagom tills vi kom hem igen. Och då var det full gas igen förstås. 

Fredag i dag, jippi! Jag är ledig i natt men jobbar lördag, söndag och måndag. Amen! 

I kväll åker vi till Wenngarn och äter grillbuffé, Erika ska också med och det kommer bli så gott och trevligt. Hoppas sangriabaren har öppet i kväll, då blir det sangria till Erika och mig...Rudolf kör nämligen. Stackars honom....

Men innan dess är det mammatajm som alltid på fredagar. 

Trevlig Helg önskar jag alla mina trogna fans!

 

LedigSömnGustavGräshoppa

Nu är jag efter två nätters arbete fri och ledig i alla fall tre nätter. Man får vara glad för det lilla. Tack och bock! Dessa lediga dagar ska jag roa mig med bara roliga saker som jag blir glad av. Barnbarnen står först i kön såklart. Som god tvåa kommer vila. Brukar behövas efter lek med småtofsarna.

Är lite orolig fär Gustav. Han har inte ätit på hela dagen. Han sitter bara och tittar på matskålarna som är i plural. Jag har provat med allt: laxpaté från Whiskas, Shebas tonfisk, Whiskas kalkon i sås och såklart har han sitt torrfoder i en skål som svämmar över.
Han hade inte ätit något i går kväll heller berättade den oroliga kattpappan. Ska prova med kokt torksrygg i morgon. Äter han inte det heller får jag väl slå en lina till veterinären för rådfrågning.

Eller kan han fortfarande var mätt efter den gröna jättegräshoppan han fångade, lekte med ett tag för att sedan äta upp häromdagen?

Snart dags för favoritprogrammet "90 days to wed" sedan ska jag göra ett försök att sova. Sov ända till 15.00 idag så jag tror nattsömnen kan bli lite lidande i natt.

Trist inlägg btw!

DetKommerMera

I går var jag ute och rullade hatt med dom här galningarna. Årets Diggiloo gick av stapeln på Ulriksdals slottsträdgård och vi var där, som alltid. Har aldrig missat ett Diggiloo så varför göra det i år. Vi har ju för vana att ta årets fulbild och ovan ser ni resultatet. Vackra som få!

Tjofadderittan!

Okej, här kommer en galen bild till. Liiite senare på kvällen kan tilläggas. Det kom några droppar regn mot slutet men vi var rustade med vattentäta ponchos, har liksom varit med förr. Långt ifrån amatörer på det området.

Annars tycker jag årets upplaga av showen var ganska sådär....inte den bästa trots startfältet av artister som tilltalade mig. Såg någon reklam för showen och där stod att om man gillade schlager så skulle man bli mer än nöjd....Njaaaaaaaaaaaaaaaooo, nej inte riktigt va?
Bäst var i alla fall OLA SALO, David Lindgren, Mariette och Tommy Nilsson. Världsklass!

Klockan 21.30 var det slut på det roliga och vi gick för att möta upp Bani som skulle hämta oss.Och som vi gick....och gick och gick och gick tillbaka till ruta 1. Blev en liten missuppfattning var han stod parkerad någonstans. Men inga sura miner och som tur var finns det telefoner. Hem kommer man alltid.

Nu ser jag redan fram emot 2019 års Diggiloo och hoppas att Anne och Emilie följer med då.
För kännedom så klev jag upp, färdigsoven och glasklar redan klockan 06.10. Guldstjärna!

Innan jag stack i väg på Diggiloo så åt vi lunch tillsammans med lilla familjen. Vi grillade sju sorters korvar. Alessia var i sitt esse som vanligt. Roligare barn får man leta efter. Hon gillar att sortera och leka med våran korksamling och den här proseccokorken ser ut att vara något alldeles extra för henne. Högvinsten kanske?

Inget bus i den blicken va?

Stella kom pimpad som om hon skulle gå på fest. Nagellack, glittrigt på läpparna, guldring, armband, två diadem och oklart antal hårspännen. Världens finaste ❤  Vi försökte lösa ett pussel som jag fick när jag var typ 12 år. Ett pussel med 1641 st olika sätt att lägga det. Vi gick bet, däremot Rudolf löste det efter någon timme.

Bästisarna ❤

Ny vecka i morgon, en vecka jag hoppas något stort ska hända. 

Tänk att jag lyckats med två blogginlägg på en och samma dag? Det var hundra år sen sist jag lyckades med det och jag tror ni gillar det, några av er gillar det förstås mer än andra. Men så har jag också ett oerhört intressant, spännande och innehållsrikt liv...eller hur?

Varför börjar inte fler att blogga? Testa vetja, superkul! Kul att titta tillbaka i sin dagbok vad man gjort under åren.

 

PizzaFredagIPettssonska

Tänk vilken bra helg jag har haft så här långt. Och söndagen har bara börjat...hela dagen ligger öppen för trevligheter.

I fredags öppnade Rudolf pizzerian här i Pettssonska. Min bästa vän, lilla Ingrid var denna helg mol allena då Micke var i Örebro och lekte med bilar. Vad passade väl bättre då än att äta tillsammans med oss. Som alltid hade raringen med sig en vacker bukett i rosa färger till mig. Tack snälla ❤ 

Gustav väntade och väntade på att hans styvmamma och favorit skulle dyka upp på cykeln i regnet. Och till slut kom hon och hade som alltid något gott med sig till honom. Den här gången var det räkor.

Rudolf snickrade till en pizzaspade i garaget, var lite svårt att flytta dom ogräddade pizzorna  förra/första gången vi använde pizzastenen på grillen. Pizzabottnarna hade vi fixat från Wenngarn Bageriet.

Det var lite halvsvårt att få till runda pizzor trots den fina pizzaspaden och elastiska fina äkta pizzadegar, men som tur är så smakade dom ljuvligt. Och övning ger färdighet. Pizzabagaren kom på att ju mindre pizzor man gör desto rundare och lättare att hantera är dom. Den här stora skulle vi ändå skära i slicar till oss alla så formen var oviktig.

Jag hade för första gången i mitt unga liv gjort en pizzasallad. Var hur enkelt som helst och den var supergod. Pizzaslicarna serverades på Rudolfs hemsnickade plankor tillsammans med salladen och en god ekologisk italienare i glasen. Vilken jäklar brakmiddag! 

☺☺☺☺☺ glada gubbar blir betyget till PPP (Pettssonska Palatsets Pizzeria)

Kvällens underhållning svarade Gustav för när han helt plötsligt ses spatsera runt på grannen tak och samtidigt spana in på oss, lilla fisen Gustav ❤

När Ingrid cyklat hem och bordet var avdukat så satte sig pizzabagaren och blippade på telefonen. 

Han har i dagarna precis upptäckt fenomenet jotub, eller Youtube som det heter. Han skrattade i flera timmar åt klipp som vi andra skrattade åt för typ fem år sedan.  Sent ska syndaren vakna...