35ÅrAvKärlekDel2

Hej på er!
Fick mycket glad respons på förra inlägget, mest på FB men även ett par kommentarer här.
Tack snälla rara ni!
Kom på att jag glömde en del viktiga grejer i inlägget t.ex att vi faktiskt redan är morföräldrar till Carlos, att vi förlovade oss efter 2 år, gifte oss efter 10 år, Rudolf köpte en militärjeep som vi hade mycket roligt med i skog och mark, vi höll på att få åka ensamma till Kreta på min 40-årsdag för att Rudolf kom nästan inte hem i tid efter en extrem lång afterwork och när han väl kom hem så skulle han promt sova en stund när vi stod startklara klockan 4.00 och väntade på vår skjuts. Slutade med att han låg och svamlade i sängen om skruvar och muttrar och en tom lucka 24 i adventskalendern.
Han tyckte vi kunde åka före så skulle han komma senare...funkar inte så bra i chartervärlden.
Vi kom iväg och jag var förbaskad men som tur var gick det över när vi väl satt på planet. När vi kom fram till hotellet gick han raka vägen ut till poolkanten la sig på rygg som en felnavigerad säl i Speedosbadbrallerna och toksomnade.  Vaknade ett antal timmar senare och var röd som en kräfta, vi orkade faktiskt inte bry oss för vi var trötta efter en sömnlös orolig natt och somnade inne.

Vi har inte heller firat 35 jular som jag skrev, faktiskt bara 34 den 35:e blir i år.
Vi har ledsamt tagit farväl av varsin förälder, min pappa 2004 och Rolfs mamma 2006.  Rolf har fått sitt knä så pass skadat och felbehandlat utav sjukvården så det ledde till 18 % invaliditet och ganska så kul med pengar i skadestånd (pengarna är såklart slut, och så värst mycket var det inte)
Han har bytt jobb tre gånger, omskolat sig till båtbyggare/finsnickare, varit arbetslös i 9 månader,
haft boräntor på 14,34 % och 11,75 % på det glada 90-talet, Rolf har varit gipsad minst 5-6 gånger ena gången var det alkoholrelaterat i kombination av isgata och dansmackor utan rågummisula det resulterade i en handledsfraktur, var faktiskt alkoholrelaterat en annan gång också fast denna gången i kombination med cykeltur och plötslig oväntat nybyggt staket sa krasch på direkten och gipspaket på handen i många veckor.
Rolf har varit hemma hos Ulf Lundell och kaklat hans badrum och han har fått tre par strumpor inköpta i NY av Ulrika Rickfors.

Ja, det finns väl egentligen hur mycket som helst att skriva om men nu får det räcka.

Nu är han tillbaka från sin lilla båtresa med Niclas och Micke och har faktiskt vaken hela tiden sen han gjorde entré.
Nyss så spelade jag upp Zappas låt och undrade vad han tänkte på när han hörde den...vad tror ni han svarade? Jorå, mycket riktigt "när vi åkte till Mantorp!"
Sen berättade Erika om mitt inlägg och då ville han läsa, han försökte scrolla ner på skärmen på min dator som man gör på en Ajpadd, han log rart och tyckte det var fint....naaaaaaaaaw!
Fast har vi verkligen haft fem tv-apparater sa han sen och du glömde jeepen. Den var viktig för honom.

Ska jag strax sova, är trött fast jag faktiskt nästan har sovit hela dagen. Värmen tar på krafterna.

I morgon kommer Carlos vara här hela eftermiddagen, Emilie och Jogge ska till Danderyds Förlossning på någon slags utbildning.

35ÅrAvKärlek

Idag är dagen då jag och Rudolf "blev ihop" som man sa på den tiden, 26 juli 1979.  Vi skulle till Mantorp Park tillsammans med massor med kompisar för att titta på någon slags biltävling, typ dragracing. Kan erkänna att jag inte var särskilt intresserad av just dessa biltävlingar
men hängde med ändå. Eller som min mamma skulle uttryckt sig, "det är ett sätt att få tiden att gå"  skoja, så var det inte, på den tiden var man 19 år och gillade äventyr och att festa som alla andra.
Jag åkte med Rudolf i hans vråltrimmade vinröda Amazon med vinröd plyschinredning (herregud!)
och vi lyssnade på Frank Zappas Bobby Brown HELA tiden, den gick på repeat kunde man kanske säga, fast det kan man inte för på den tiden hade man kassettbandspelare i bilen och repeatknappen var vare sig varken påtänkt eller uppfunnen. Men vi spolade manuellt istället så kassettbandet blev utslitet och obrukbart på hemresan. Men då var vi ju nykära och satt och tittade varandra djupt i ögonen i stället, behövdes ingen Zappa i världen då inte.

Alla andra i svänggänget som åkte till Mantorp var ihop med någon så
det var bara typ vi kvar så va fan....tänkte vi...och hamnade i samma tält som vi så osmart och lite lätt salongsberusade råkade placera mitt i en myrstack i någon mörk skog utanför Mantorp.

Vad har hänt sen dess då? 35 år är en lång tid och det har varit upp och ner som i alla andra förhållanden.

Vi har bl.a nött ut fyra soffor och tre sängar, bott i en 1:a, sen en 2:a och sen vid 24 års ålder snickrade Rudolf ett hus till oss och vi hade storhetsvansinne tyckte vissa avundsjuka i släkten, har fått två underbara barn, haft två undulater, fem tv-apparater, 14 vandrande pinnar, nu en fin katt, varit på många charterresor, haft sju bilar, två tält, firat 35 jular ihop, opererat bort blindtarm och bytt knäled, Rudolf har fått fortkörningsböter en gång...i uppförsbacke, varit på Sveriges alla tänkbara Sommarland utom High Chaparall som jag tyckte inte var anpassat för små rara flickor...ehhhhh?, haft tre båtar, forspaddlat livrädd i någon bortglömd otäck fors i Åre (trodde jag skulle dö), hämtat Rudolf otagliga gånger i Bålsta då han somnat på pendeltåget, firat 69 stycken födelsedagar tillsammans, varit på ett otalt antal bröllop på ett var vi bara bjudna som "utfyllnad" och jag undrar fortfarande varför i helvete vi överhuvudtaget gick, varit oroliga tillsammans när barnen växte upp och var ute och "röjde" men det var aldrig någon fara utom en gång som som tur var slutade det bra, vi har varit osams, tjafsat, bråkat men förstås också varit glada, skrattat, tyckt om varandra och haft kul ihop. Annars hade vi nog aldrig hållit ihop så här länge!

Vad har vi nu framför oss då? Givetvis är förhoppningen att få åldras ihop, fortsätta vara friska, fortsätta ha kul, fortsätta att irriteras på varandra, fortsätta leva gott, åka på silverbröllopsresa till
Kap Verde i december och det viktigaste och roligaste... vi blir snart morföräldrar.
Det är det vi längtar mest efter nu, få träffa vårt lilla barnbarn, vilken milstolpe efter 35 år tillsammans!
Mormor och morfar, inget man direkt tänkte på där i tältet tillsammans med Rudolf och 300 myror i skogen när vi var 19 år.

Skulle in med en bild på oss här från -79 men alla gamla album.............. (ja, ungdomar på den tiden fotograferade man med en kamera som hade en filmrulle och när filmrullen var slut efter 24 eller 36 bilder lades den i en påse och skickades till Extra Film och en vecka senare kom bilderna framkallade tillbaka i brevlådan och hade man tur så blev iaf kanske hälften någorlunda bra och kunde klistras in i ett fotoalbum som man vid familjehögtider tog fram och tittade på tillsammans) men som sagt mina fotoalbum är i en låda på vinden och jag orkar inte rota fram dom nu.

Men vi såg ut som nu ungefär fast dra av 30 kg/hydda och lägg till hår med pannlugg på Rudolf, jag hade ungefär samma frippa som nu fast i en naturlig råttfärgad nyans.
Idag kommer han hem efter tre dagar ute på sjön med sina vänner. Ska bli skönt att ha han hemma igen sovande snarkande i soffan, allt blir som vanligt igen. Det är liksom där han ska vara...i soffan. Gräsänklingslivet är kanon någon gång ibland men visst är det roligast att vara två?

MusslorMedMys

När katten är borta dansar råttorna på bordet eller som vi säger i Pettssonska:
 När Rudolf är borta fläskar vi på med hämtmat och restaurangbesök.

Sagt och gjort, Emilie och jag bestämde oss för att vi skulle äta musslor på Wenngarn Restaurang Anstalten idag.
Erika hade annat skoj för sig så jag beställde ett bord utomhus klockan 20.00 för två personer och en glad hund.
 Man blir aldrig besviken på maten där, har ätit där ett flertal gånger och blir lika glad varje gång. Inte bara maten är super, stämningen, mysfaktor, omgivningen, naturen, lugnet, personalen allt gillar jag.

Idag blev det extra roligt när det kom en s.k whooohoooooo...trumvirvel kändis och satte sig för att dinera två bord bort från oss.
Nämligen min gamla gympalärare på gymnasiet tillika förbundskapten för fotbollslandslaget 1998-2004, Tommy Söderberg och han ser ut så här:

Emilie bad mig tyst och vänligt att inte ställa till någon scen som t.ex fotografera eller köra hundtricket.
Men en selfie tillsammans med honom hade suttit fint.











 Nedan finner ni som vanligt ett bildregn som som vanligt håller ren och skär Ewaklass, hullerombuller och oskarptochvingligt:

 Moules Frites med limeaioli, en riktig tiopoängare!

 Fralla i knät efter färdigäten middag, han ville mysa med mormor.

 Han skötte sig fint lillkillen. Charmade många gäster dock inte Tommy Söderberg som inte ens såg hunden när han gick förbi.

 Spanar lite på dom andra gästerna...

Tog en romantisk promenad runt dom fina omgivningarna efteråt.

 Innanför dessa väggar spökar det friskt, jag vet! Kommer så småningom berätta allt.

 Mjölkchokladpannacotta med hallonsorbet och färska bär och världens godaste latte,

 tio poäng igen!

Sen tog vi oss en runda förbi Engelska Parken där djuren finns. Carlos var nyfiken på hästen och fåren. La sig i lekposition och tyckte nog att det var trist att kompisarna var på fel sida om staketet
(som för övrigt Rudolf har gjort och grävt ner)

 Här sitter vi och har det bra, den ena med en utväxt utan dess like men kan trösta er och mig med att den kommer att åtgärdas den 7 augusti klockan 13.00.

Wenngarns mysiga innegård. Håller med Emilie, detta är mitt nya favoritställe som jag mer än gärna besöker igen. Har ju inte ens kommit halvvägs i menyn....finns mycket kvar att äta!
(Två sista bilderna har jag lånat från Emilies blogg)

Nu är det sängen som gäller är trött trots jag inte gjort så mycket idag

IdioterMörkerÖrkli

 Trodde i min lättlurade enfald att mitt öra skulle vara bra idag, en dag efter ivrigt droppande av medicinen. Icke, har ont fortfarande och det kliar. Rolighetsfaktorn på örat är just nu minus 10. Gav det rött kort alldeles nyss.

I går klockan 23.45 blev det strömlöst, igen. Utan vare sig åska eller oväder. Jävlar vad svart det blev eller som min gamla mormor sa: "Det är svart som att titta en sotare i arslet" 

Erika och jag hade bänkat oss för att titta på Allsången på SVT24, lilla gullpojken Darin skulle ju vara med. Och i samma sekund som han äntrar scenen så blir det svart. Typiskt! Men som tur var så kom min finurliga solcellslampa jag fick utav Ingrid och Micke väl till pass och jag letade fram lite ljus och gaständaren, som sedemera tog slut efter första ljuset. Typiskt nr 2. Fanns ingen anledning att sitta uppe och uggla, vi la oss och vaknade exakt en timme senare av att det lyste i hela huset.

 Herr Ström verkade vara tillbaka, tackar!

 Stilstudie på Gustav, han älskar att ligga så här. Och den här bilden är avfyrad sent i går kväll då utomhustempen började återfå mer normal sommarvärme.  Lagom är bäst. Vi satt ut och åt sushi  (igen!) hela familjen, (sushi är den perfekta sommarmaten) utom Rudolf som är till sjöss. Eller närmare bestämt i en gästhamn i Strängnäs. Säkerligen satans varmt där med.

Världens gulligaste mage! Idag hälsas vecka 34 välkommen....34!!

Snart kommer hon! Carlos verkar lika exalterad som vanligt att åka och jobba.

Sista dagen idag för mäklarparet, nu väntar semester och mammaledighet/storebrorledigt. 

Gilla på den!

 

  

På Willys idag blev jag förbannad, arg, ledsen och oroad. Hur i helvete kan man ens komma på tanken att lämna sina hundar i bilen en dag som denna (och förstås alla andra varma dagar)

Tror det slutade bra, jag åkte hem, ville inte riskera att slå ihjäl hundarnas ägare.

Willyspersonalen sa i alla fall att dom skulle ringa polisen efter att dom ropat ut i högtalarna utan resultat. Dårarna till ägare kunde lika gärna varit på någon annan butik och inte just på Willys.

Orkar inte berätta hela historien igen, på FB skrev jag så här när jag kom hem. 

Jag var så UPPRÖRD och är fortfarande.  Sen kom jag på att fråga Polisen också och fick svar nästan omgående. Bra! Nu vet jag och ni hur vi ska agera i fortsättningen. Jag kommer definitivt inte tveka att krossa en bilruta om jag ser en hund därinne som håller på att dö! Aldrig!

Nu ska jag betala räkningar, dricka kaffe, äta en glassbåt och klia mig i örat.

 

GrejOfTheDej2

Är numera gräsänkling sirkalisa 50 timmar till. Wönderschön!  Kapten Pettersson mönstrade
på M/S Nari tillsammans med sina matroser Sobeus och Sundgren nu i eftermiddags.  Kikarsiktet, ekolodet, navigeringsutrustningen, sjökortet, gps-en och så förstås näsan pekar mot Strängnäs, tydligen. Dom återkommer till sina väntande fruar på lördag eftermiddag, och vi är nog inte speciellt ledsna för det. Att vara gräsänkling alltså. Det behövar man vara någongång ibland.

Känns alldeles som en perfekt tajming med båtåka i 35 grader stekhet sol på sjön med tanke på att Rudolf äter penicillin och får inte vistas i solen eller dricka alkohol och dessutom hostar han.
Men som sagt med glassbåtar från Siaglass och Vicks Blå botar man allt enligt honom, men för säkerhets skull såg mamma Ewa till att han inte glömde sina mediciner.
Såg av en händelse att han hade packat 5 påsar Vicks Blå, glassbåtarna får han väl köpa när han är där.

Idag har jag inte gjort ett dugg mer än läkarbesöket i morse. Har hållit mig inomhus, är skönast så. Inte för att jag klagar på värmen utan mest för att jag har ont i örhelvetet. Har sovit, läst, ätit, droppat medicin i örat, ätit Alvedon och vattenmelon och kliat katten.

  Stilstudie på mig, kissen och två fossingar

 Mäklarhunden har tagit siesta, ligger i sin bur och toksnarkar. Lilla gubben!

En del har det bra på jobbet.

 I morse när Emilie skulle åka till jobbet såg det ut så här...

han var inte särskilt intresserad av att följa med.

 Svensk sommar när den är som bäst! Idag är det btw fem månader till julafton i fall ni har missat det.
Men låt oss för guds skull få njuta av sol och värme länge till....

GrejOfTheDej

Började dagen med att ställa mig i kön till vårdcentralen med andra dårfinkar och dönickar. Dom har nämligen något som kallas "Öppen mottagning" mellan 8-9 eller nåt sånt, smart, man slipper ge sig på att försöka få en tid via telefonen samtidigt som dom endast tar emot lättare besvär som inte kräver utredning. Som tur är så är besök på vårdcentralen något väldigt ovanligt förekommande för mig, tack gode gud. Kallar mig fortfarande rookie på den biten.
Trodde jag skulle vara först när jag släntrade in 07.50 men nerruserru, tre före mig allaredan. Dom hade säkert stått där sen 05.00, trodde kanske det var någon rockkonsert dom skulle på och ville ha bästa platserna.
Sen kom det en stånkande tjockis med hängslen i tumstocksmönster och trängde sig, gick längs husväggen och jädrar vilket suck det blev på dom på pallplats. Dock inte på mig...såklart!

Jag är faktiskt, tror det eller ej, väldigt positiv inställd till hela mitt besök. Jag tog en nummerlapp 003 (det visade sig att kvinnan som knep bronspengen i kön vek till vänster för provtagning när dörrarna öppnades) betalade 200:- i kassan, berättade vad som var vajkalle på mig, satte mig, blev uppropad av en trevlig doktor,  blev synad i öronen, lite småprat och sen fick jag min diagnos (som jag redan googlat fram) och ut igen med ett elektroniskt recept på Terracortil örondroppar och ett skapligt handslag med orden "ha en fortsatt trevlig sommar!"

Var dessutom kul att sitta där och höra ettans och tvåans besvär när dom registrerade sig i kassan. Ettan hade gasutveckling i magen och tvåan hade svamp i ljumskarna. Stackars satar!
Själv har jag extern otit fast jag gillar simmaröra bättre. Särskilt med tanke på att det var tre år sen jag simmade sist, lång inkubationstid på den otiten.

Lite ovärdelig info från Wikipedia, min näst bäste vän efter google:
Extern otit, även kallat hörselgångseksem, inflammation i ytterörat och simmaröra, latin Otitis externa, är en inflammation av huden i den yttre hörselgången - hörselgångsinflammation/eksem.

 Ettan och tvåan satt  just i den här blåa soffan tidigare.

Lite snålt tilltaget kanske med EN droppe till lunch. 

I går vid lunchdags åt jag TVÅ tallrikar fil med kårnflejks.

SolVarmtHärligt

 Sommarens hetaste dag! Varmast i hela Europa! SMHI har utdelat en klass 1 varning eftersom det är över 30 grader! Rubrikerna är många på nyhetssajterna. Och visst, det är varmt men jag klagar inte.
Hade 40 grader på bilens termometer när jag stack och handlade på eftermiddagen.
Hellre varmt än snö och kallt. Idag har Carlos varit här nästan hela dagen. Han verkar fixa värmen han med bara man inte tvingar han på några längre promenader eller ansträngningar. Likaså Gustav han sover på dagarna när det är som varmast, men på övervåningen är det svalt i alla fall i rummen mot baksidan där aldrig solen når.

Annars så har jag mest hängt med dom här pajsarna idag. Owe, Micke och Carlos då förstås och sen min fina Erika.
Rudolf kom inte hem förräns efter 13.00 från båtvakten. Han valde att sova i båten innan han stack hemåt.

Carlos med en kylande handduk på lilla ryggen.

Eller som Owe sa, här kommer en vandrande kökshandduk!

Vi har ägnat oss åt poolhäng mest hela dagen. Ja, eller kanske synd att kalla det pool när den är ca 80 cm i diameter. Men Carlos gillar den, han hoppar i och svalkar sig samtidigt som han dricker vatten.
Jag håller mig i en solstol under parasollet och tittar på.

 Snodde lite fina bilder från Emilie från gårdagens promenad vid Hällkana. Kul med hästar tyckte Carlos och var inte det minsta rädd, okej kanske lite då.

 Efter middagen som idag var en caesarsallad med extra allt så åkte vi till Sigtuna för att äta mjukglass på Våfflan.  JAG ÄLSKAR MJUKGLASS!

 Här ligger Carlos och väntar på sin glass...nej såklart fick han ingen. Men väl en skål medhavt vatten i den numera behagliga värmen.

Här kommer ett tips från coachen:

Är det nu någon, kille eller tjej, man eller kvinna som råkar vara singel därute så ställer Carlos gärna upp. Han är en riktig tjej/killmagnet. Alla eller i alla fall många stannar och pratar och säger "naaaaw vad söt" och liknande rara saker. Man kanske skulle spela in Hundtricket 2?

Enda nackdelen med denna värme? Man blir förbaskat trött, jag ska lägga mig strax, ögonlocken är väldigt tunga just nu.