HanOchJag30År

❤ 

 Idag firar vi pärlbröllop

❤

Vi har varit gifta i 30 år

  ❤ 

 Varit tillsammans i 40 år

 ❤

 Grattis till oss!

❤

Och som ni ser har Rudolf efter 30 år äntligen växt ikapp mig på längden. 

FantastiskaUnPocoOchMinRaraFamilj

Vilket dygn vi haft!
Efter buss, ersättningsbuss, pendeltåg, tunnelbana och till sist några hundra meters rask promenad i ösregn checkade vi in på Scandic Sjöfartshotellet vid Slussen.

En liten överraskning väntade på oss på rummet. Tack snälla rara Sussie och Scandic ❤
Messade snabbt som attan Ingrid som redan var incheckad efter en heldag på stan med diverse fina inköp. Hon var förresten extrafin hon också dagen till ära, hon är alltid fin ska jag såklart tillägga.
Vi möttes i baren där hon redan beställt varsitt glas bubbelt till oss, tack gulle ❤

Un Poco! Herregud, vilket ställe! Har ni inte varit där så rekommenderar jag det starkt. Allt var top notch: Personalen, bemötandet, servicen, glädjen och så framförallt maten. Alltså maten......det var absolut det godaste jag ätit i hela mitt liv. Tror faktiskt alla runt vårt bord hade samma åsikt. Magiskt!
Vi valde en 9-rätters avsmakningsmeny och Un Pocos egna vin till. Fast först så började vi såklart med varsitt glas Prosecco, vi hade trots allt något att fira.

Servicen var helt underbar, här snålades det inte på personal och alla som jobbade där hade mer än full koll på sina bord och såg till att gästerna stormtrivdes. Blev så till mig att jag knappt tog några bilder. Dessutom håller min Iphone på att ge upp verkar det som, bilderna blir suddiga och batteriet håller inte alls länge.
Men jag har fått fina bilder från Ingrid, Emilie och Erika skickade till mig som tur är.

Mitt gäng

❤

Mycket trevligt vin som Jogge snabbt som attan kollade upp om det gick att beställa på Systemet.
Några knapptryckningar senare hade han beställt tre lådor vi ska dela broderligt på.
Här kommer lite matbilder på några av rätterna vi åt....med andakt. Galet gott allting!

Tonno alla griglia

Burrata Caprese

Tartar Crudo

Ravioli Mezzaluna Amaretti

Tartufu

Tagliata di manzo

Oreo fritti

Affettati mistri

Gelato di crema

Tartufi

Kolla in menyerna unpoco.se

Vi avslutade kvällen med att gå till en liten trevlig bar för

 eftersnack och ett sista glas innan vi skildes åt. Ser ut som jag håller på att somna...tunga ögonlock!

Ingrid, Rudolf och jag bestämde oss för att promenera tillbaka till Slussen. Det hade slutat regnat och temperaturen var lagom. 

Älgarna demonstrerar, älgarna har fått nog.

Tog nog drygt en halvtimme att promenixa genom stan innan vi kom fram till slutdestinationen. Kändes skönt att ha två som hittar i stan med mig, hade jag varit kartläsare hade vi inte kommit fram än.

Vi somnade skönt och vakande av alarmet vid 8.30. Efter god frulle brassade vi hemåt nöjda och glada.
Tack min lilla familj för en härlig kväll och underbar matupplevelse ❤ glad att jag har er!

KrokodilerCarolaOchFamiljemiddag

Oj, klockan är redan över midnatt och fredagen som nyss passerat har varit toppen. Alessia har varit med mig hela dagen. Hon var lite hostig och behövde en extradag att kurera sig på från förskolan.
Hon är så rolig! Sjunger mycket och pratar om möjligt ännu mera. På repertoaren just nu är det främst luciasångerna. Sanktaaaaaaaaaaaa luciaaaaaaaaaaa låter det när hon tar i för kung och fosterland.
Jag frågade henne vad hon skulle vara på luciadagen på förskolan, kanske tomte? lucia? tärna?
Men icke, Alessia ska vara "Krokodilen i bilen", ni vet den där roliga barnvisan om den välväxta krokodilen som åker omkring i en trång bil och spelar trumpet och har jättetjock svans på flaket?! Nähä? Det ringer ingen klocka?

Trots lite duggregn gick vi och hälsade på gammelmormor en liten stund. Paraplyet kom väl till pass. Jag satte upp hennes julgardiner och sen fikade vi. "Wowe" var också där (hon menar Owe)
Det var en lite lätt övertrött tjej som senare på eftermiddagen blev hämtad av sin mamma. Jag lyckades inte få henne att "vila" någonting under dagen. Tror hon stämplade ut ganska tidigt hemma i kväll.

Kvällens aktivitet blev en tur till Steninge med Anne. Äntligen var det dags för Carolas julkonsert i ladan. Förra året var vi aldrig där men i år bokade vi sent, faktiskt samma kväll som hon sjöng med Gottfrid på fredagsfinalen på Idol.
Vi var tidiga och blev lite sugna på glögg och saffransbulle som det såldes utanför. Jag betalar sa jag till Anne eftersom hon körde. Det började bra!
Valde att inte släpa på hela plånkan utan tog (vad jag trodde) bara ut mitt betalkort och la i jackfickan när jag skulle åka.
Jag blev ganska förvånad när jag halade upp kortet ur fickan och det visade sig vara mitt Icakort.
Hrmmmm, Anne fick betala och jag fick skämmas...!

Konserten då? Det räcker med ett ord: MAGISKT! Ni vet redan att jag gillar Carola och inget undantag denna kväll. Det blev en alldeles alldeles underbar kväll för att citera Askungen. Det lever vi länge på!

Nästa år ska vi inte vänta så länge med att beställa biljetter, nu satt vi på rad 20 men satsar på främre parkett 2020.

Det bidde inte så mycket mer än dessa halvrisiga bilder.

I morgon är det dags för nästa utflykt. Den här gången till stan och hotellövernattning...igen! Tar med mig honom jag firar 40 år med i år och just i dagarna 30 år som gifta, kallas visst Pärlbröllop. Tar även med mig min lilla familj inklusive Ingrid som självklart ingår i familjen hon med för en trevlig middag på italienska Un Poco. En 9-rätters avsmakningsmeny är beställt, ja eller kanske inte direkt beställt nu så här mitt i natten men väl i morgonkväll.
Men mer om den tillställningen vid ett senare tillfälle. Nu är det godnatt för mig, det är ju en dag i morgon också.

Tjolahopp!

FulltUppFängelseTeaterOchFamilj

Vintern kom....

Ojojoj, vad jag inte bloggar. Har fullt upp med att vara ledig. Eller ledig? Tycker jag har massor med skoj att göra hela tiden.
Här kommer en uppdatering på vad jag har sysslat med i mitt innehållsrika liv den senaste veckan.

I torsdags åkte jag pendeltåg, ända till Sundbyberg. Jag skulle efter ca 8 års uppehåll träffa min bästaste barndomskompis igen. Vi hängde ihop i vått och torrt under hela skoltiden och även efter skolan.
Vi hade bestämt att vi skulle äta lunch på Matilde i Sundbyberg. Det var jättekul att se henne igen och vi hade så mycket att prata om. Blev en riktig långlunch och innan vi sade hej till varandra så lovade vi att vi skulle återuppta kontakten igen. Man ska vara rädd om sina gamla vänner.

På kvällen åkte jag, Ingrid och Emilie till Ikea för att handla på oss massor med nödvändiga bra-att-ha-saker främst ljus för min del. Hann även med Rusta, Lager 157 och In & Finn innan affärerna stängde.

Ska föreställa dillkött om någon undrar

Fredagar är det som alltid mammatajm. Den här fredagen inget undantag. Jag handlade, satte fram adventsljusstakar och stjärnor och städade lite grann där det behövdes. Sen fikade vi, två pecanwienerbröd till mamma och en lussekatt till mig. Tur att hon gillar dessa wienerbröd, det är dom som gör att hon överlever med tanke på hur hennes matlådor ser ut och smakar. Hon äter nästan ingenting av maten utan petar i sig bananer, vindruvor och dessa wienerbröd istället.

På kvällen kom Emilie och hennes tre telningar och hälsade på. Rudolf gjorde pizzor med topping efter allas önskan. Chevre, skinka, ost, mozzarella, champinjoner och lite annat fanns att välja på.
Full fart på både Alessia och Stella medans Carlos la sig direkt framför brasan och njöt. Han älskar verkligen brasvärmen och ligger ibland lite väl nära tycker jag.

I lördags var det dags att hoppa på pendeln igen. Vi skulle mot stan och Långholmen. Julbord med övernattning med Rudolfs jobb. Har aldrig någonsin varit på Långholmen och blev glatt överraskad, vilket ställe.
Det pågick även en julmarknad där så det var sjukt mycket folk som stod i vägen överallt.
Vi checkade in i vår cell nummer 309, lite klaustrofobisk hyttkänsla likt Ålandsbåten kände jag av direkt men jag var glad åt fönstret med galler på. Jag kunde i värsta fall se ut om det blev för mycket griller huvudet på mig.

Julbordet var jättefint och fräscht. Efteråt gick vi på en fantastisk intressant guidad tur runt i Kronohäktet, museet (museumet?) och rastgården utomhus. Guiden var lättsam och påläst och vi avslutade det hela med att sjunga?! Hej Tomtegubbar i korus. Lät ljuvligt....eller inte.
Resten av kvällen var det fri lek men alla ville leka tillsammans i Finkan, en bar som fanns vid Värdshuset.

Vi bröt upp vid 23.00 cirka och tro det eller ej så gjorde sig inte klaustrofobin sig påmind.  Det fanns annat som oroade mig nämligen några läskiga otäckingar som vrålstirrade på mig hela tiden, ni som känner mig vet att jag har extremt svårt för tavlor, bilder, dockor m.m som stirrar på mig. För att inte tala om clowner! Är rädd för ögon och ja, jag borde kanske söka för det...!
Upptäckte bilderna när jag la mig i underslafen, jag fullkomligt skrek rätt ut: HÄR KAN JAG INTE SOVA! Rudolf stackarn frågade försynt om inte "sängen var bekväm". Jag beordrade omgående ner honom från överslafen och bad honom titta upp på överslafens botten som var full med tidningsutklipp på seriemördare och efterlysta galningar som ALLA stirrade enbart på mig. Fanns bara ett sätt att överleva natten, genom att byta säng.
När Rudolf lagt sig tillrätta i underslafen hade jag fullt sjå att klättra upp till överslafen. En dålig idé eftersom jag går i sömnen, kissar varannan timme och är ibland törstig på nätterna.
Ner igen på stegen för sängbyte igen, Rudolf sa ingenting. Sen blev det inga mer sängbyten den natten.
Släckte lampan, stoppade in dom nyinköpta öronpropparna och somnade så småningom och det kändes skönt när jag vaknade på morgonkvisten och insåg att jag överlevt natten i cell 309.

Efter en jättefin frukostbuffé packade Rudolf sig hemåt medans jag passade på att hänga lite mera med seriemördarna i cellen.
Eftersom jag skulle vara kvar i stan hade jag ingen brådska. Jag skulle möta upp Emilie och Stella strax efter 15.00 vid Odenplan.
Vid 12.00 checkade jag ut och travade iväg mot Hornstulls tunnelbana men där bestämde jag mig för att jag skulle promenera till Odenplan istället. Vardagsmotion i lagom temperatur. Märk väl att jag inte gick vilse en endaste gång och inte använde googlemaps en endaste gång heller, fatta! Jag som annars går vilse i mitt eget hem emellanåt.

Det var väldigt mycket folk när jag gjorde en avstickare mot Gamla Stan och julmarknaden. Gick därifrån meddetsamma och traskade vidare mot city.
Fikade och passade på att ladda mobilen på bästa Scandic Continental och gick sedan vidare planlöst tills klockan närmade sig 15.00 och mitt lilla teatersällskap skulle anlända.

Nästa aktivitet var teater på Intiman, Pippi firar jul. Den var så bra och det var en glad och road Stella som levde sig in i teatern, klappade händerna, sjöng med och skrattade. När den var slut ville hon se mera, lilla älsklingen ❤
Jag kan verkligen rekommendera er att se den men kanske inte om era barn eller barnbarn är under 3 år.
Föreställningen är två timmar inklusive paus och redan efter tio minuter var det ett himla liv i salongen på barn som ledsnat och på föräldrar som ledsnat dom med. Bredvid oss satt det en mamma med en bebis som var kanske knappt ett år. Förstår inte riktigt vad den lilla killen skulle ha för utbyte av teatern. Han skrek och gnällde från början till slut.
Efteråt hade vi lite tid på oss innan vi skulle äta middag på Restaurang Pompei. Stella ville shoppa! Men som tur var hade affärerna redan hunnit stänga. Då gick vi istället till Java Whiskers för att se om det var några katter vakna i fönstret.




















På restaurangen beställde Stella en barnpizza och jag en pastahistoria som båda var jättegoda. Hann precis med tåget som gick vid 19.30.  Och stegräknare stannade till slut på 17 410 steg motsvarande 14 km, guldstjärna.

Ytterligare en toppenhelg att minnas!