Kindpussar och kramar utdelades frikostigt!
Annika och Ann. Den sistnämnda har jag gått i samma klass med sen lekis, LEKIS! Fattar ni, det var hösten 1966 och Sveriges statsminister hette Tage Erlander och vi körde fortfarande på vänster sida i trafiken. En enda kanal fanns på den fyrkantiga TV´n som ständigt visade Hylands Hörna.
Förstår ni hur gamla vi är egentligen?
Hela svänggänget samlat på en och samma bild!
Jag ser ut som en kines på bilden, varför är det ingen som sagt att mina ögon ser ut som jag härstammar från Kina?!
Monica och Rosie. Monica bor på Mallorca och Rosie i Rotan (Rotebro)
När maten skulle beställas så dök ALLA ner i sina väskor för att famla fram....läsglasögonen, såklart!
Är man 52 jordsnurr så är det omöjligt att läsa en meny utan cyklar på snoken.
Även fast just denna meny var fint skrivet med jättebokstäver med säkert ett typsnitt på 32.
Tror faktiskt Stevie Wonder hade grejat att läsa denna meny...
Jag tog ett säkert kort, Pad Thai och ett glas vitt, glad som en lax! Åt snabbast av alla tanter!
Den här glada tösen heter Mia och hon är exakt på dagen lika gammal som jag. Vi hade mycket roligt ihop, bl.a var vi en vecka i London och hade skoj...Mia bor numera i Strängnäs och hade lång väg hem.
Fast längst resväg hem har Anna-Karin, hon bor på Gran Canaria sen 17 års ålder!
Herregud, när jag var 17 lekte jag med dockor fortfarande och Torbjörn Fälldin var statsminister.
Nu är hon hemma och hälsar på sina föräldrar och oss!
Det blev dessert såklart, tog en mangosorbet som var himmelsk. Ingick parasoll, schnyggt!
Och med den minimala solen som lyser över Sverige räcker storleken perfekt.
Vegetationen var grön och lummig, jag gick vilse i vestibulen. Letade efter toan men hittade en palm.
Nu är vi på väg hem. Ser i skrivande stund att korten bråkar med mig, kommer huller som haver.
Kvällens line-up: Ann Welén, Monica Svensson, Rosie Karlsson, Anna-Karin Bertilsson,
Mia Karlsson, Annika Levin och så jag längst bak som på ALLA skolkort genom tiderna...
"Du är ju så lång så ställ dig längst bak, så du inte skymmer någon!" sa alltid fotografen.
Tack så mycket!
Vi hade såklart en mycket rolig kväll där vi diskuterade allt från gamla lärare, svettningar och vallningar, våra föräldrar, flygbolag, husdjur, halta män, Papas arrugadas, stroke, borttappade väskor, högt blodtryck, pensionundringar, utbildningar, andra klasskompisar till när vi ska ha nästa träff.
Tack mina vänner för en rolig kväll, och nästa gång Ingrid...så är du med!
När jag kom till stationen i min hemby, så hade jag punka på cykeln. Och som inte det skulle vara nog så hade jag även högklackat, skavsår som det kom blod från och var jädrigt kissnödig.
Det är låååångt från stationen till Pettssosnka ska ni veta.... Försökte mellanlanda hos Anne och Peter men det var stängt.
Nu måste jag knoppa. Imorgon så ska jag aktivera mig igen, ska på blåbärsplockning i Sherwoodskogen.
Kaffe, goda mackor, sällskap av norsk hurtbulle med lurvig hund kommer göra att det blir ytterligare en toppendag.
Vilket reportage! Du skulle ha blivit journalist! Tack för en jättehärlig kväll!
SvaraRaderaKram Mia