Idag har jag lärt mig något nytt. Vill man ha rotation i det annars så tomma kommentarsfältet så ska man skriva om något som irriterar och engagerar människor.
Man trampar kanske någon på tårna och som tar åt sig som en svamp innan jag ens hunnit blinka.
Kul, tycker jag! Och då skrev jag inte ens något personligt, inga namn utan detta var bara mina egna åsikter i detta land där man har yttrandefrihet, tack gode gud!
Men det jag skrev var min personliga åsikt och har inte ett piss att göra med att jag citat:
trycker ner folk, inte vet vad jag snackar om, inte har genomgått en GBP själv, baktalar folk och att jag ska fortsätta år efter år med min bantning (hade ju inte tänkt att det skulle ta så lång tid kanske?)
Jag tycker i alla fall fortfarande att det FÖR VISSA är alldeles för lätt att hitta den snabba vägen till smal lycka och att det faktiskt finns dom som ser denna metod som enkel, bekväm och snabb.
Vidhåller dessutom att man tuggat sig till sin fetma själv. Är dock osäker om det skulle vara svårare att gå ner i vikt när man har en ärftlig faktor eller dålig förbränning. Är GBP enda utvägen då, eller?
På den frågan passar jag.
Sen arbetar dom olika Landstingen väldigt olika. Vissa har inte alls 1 till 1,5 års förberedelser med besök hos kuratorer, psykologer, dietister och läkare.
Går betydligt snabbare i vårt Landsting i alla fall.
Nog om detta! Tänker inte be någon om ursäkt, fattar inte att man orkar hetsa upp sig så otroligt. Verkar vara en väldigt känslig punkt det där med GBP.
Nästa vecka kommer jag skriva om en annan het potatis, LOBOTOMI.
Får se om reaktionerna blir dom samma?
Heja Ewa, du får tycka.... men det är en het potatis för en del... Lotta
SvaraRaderaHa ha ja vad ska man säga. Förmodligen en öm tå du trampade på då så många reagerade så starkt. Men alla har ju rätt till sin egen åsikt och du får väl skriva vad du vill i din blogg :)/Åsa
SvaraRaderaHaha jag tycker detta är underbart! Och jag håller fortfarande med dig om allt det du skrev. Om man tar åt sig så himla mycket och behöver försvara sig så kanske man innerst inne känner att beslutet inte var rätt från början och att man kanske tog den "enkla" vägen till smal lycka utan att på riktigt försöka med att äta rätt och motionera. Jag undrar bara hur kul det kan vara att resten av livet endast äta 1 dl mat varje måltid och sedan må illa efter maten för att man ätit för mycket. Mat är livet och det godaste som finns, jag skulle aldrig göra detta och gå miste om så mycket gott som finns att äta. Äta sunt och motionera så blir det bra tror jag. Oj så långt det blev =)
SvaraRaderaJa alla får skriva vad dom vill på sin blogg. Men då måste man också vara beredd att dom som läser får skriva sina åsikter också. Jag skriver inte att det Ewa tycker är fel. hon har sin åsikt jag min.
SvaraRaderaEwa reagerade lika starkt på det jag skrivit och jag blir inte arg på henne för det. Hon är en toppen bra bloggare och trevlig person inget mer med det
Fina kommentarer! Och ni har helt rätt allihopa! Ingen verkar vara ute och cykla idag.
SvaraRaderaMAn kan äta 1-1,5 dl mat med 2-3 timmars mellan rum . illamående har inte alla det får man ofta när man ätit för fort bara. Och jag ångrar absolut ingeting att jag gjode denna operation efteren samanlagd väntar på ca 1,5 år och då har jag vekligen funderat i 2 år innan jag ens gick till läkaren jag vill ha bestämt mig till 100% Det krävs koll av hjärtat sömnapne utredning, spyk utredning m,m
SvaraRaderaOch jag kan äta allt även det som är otroligt gott men bara en barnpotion och det är skönt för jag behöver inte stå över en massa goda måltider bara äta mycket mindre men få njuta av dom ändå. Och jag lovar jag har provat allt i bandtning och motion innan jag blev 123 kg tung alltså hade drygt 69 kg fettma att bära på det känns som att hjärtat vill hoppas ur kroppen. Och Ewa Jag kommer fortsätta läsa och uppskatta din blogg och jag hoppas det är okej att jag kommenterar då och då. Gör gärna det på min du med.
Jag har levt i bantningen värld så många gånger och som sagt ridit på elit nivå och tränat styrka som man måste göra för att klara av den hårda ridningen men när jag slutade med det gick det utför och det fort. Även fast jag hade rottisar jag tränade mycket i skogen och det var tungt med då ca 40 kg övervikt som seg steg lavinartat till dryga 60 kg ja ja nog tjaffsat om det alla är vi oliga och jag gillar Ewa blogg fast vi tycker olika hoppas hon inte surar för att jag skrev det jag tyckte bara
Men snälla lilla Sussie! Nu kommer mina absoluta sista ord angående detta. Jag har fattat just ditt fall nu, du har skrivit om det ett antal gånger här och på din blogg om utredningar, ridning, försök till bantning m.m. Vad du inte verkar fatta är att jag ALDRIG någonsin har skrivit att jag inte respekterar någon som väljer denna metod. I mitt första inlägg skrev jag citat "att JAG aldrig i helvete skulle lägga mig på operationsbordet" Alltså fattar du JAG skulle aldrig göra det. Hittar du någonstans att det står att jag för den skull INTE respekterar er som gjort det?? ICKE! Och jag undrar ff varför du tjatar vidare om detta. OCH JA man får skriva vad man vill och JA det kommer jag fortsätta med. Men tagga ner nu! Konstigt att inte mina andra GBP-opererade brytt sig i samma utsträckning som du.
SvaraRaderasom sagt detta var det sista och jag kommer inte att svara i vare sig bloggar eller FB.
;)
Radera;)
SvaraRaderaPuss!!!/mia
SvaraRadera