Minimal klappjakt!

Sovit som en sämre kratta i natt. Gustav har väckt mig ca 1800 ggr känns det som.  Vet inte vad han ville egentligen.
När Rudolf åkte vid 6.00 valde då divan att gå ut och jag somnade på direkten.
Och såklart när jag klev upp vid 9.00 kom han in och sprang raka vägen upp och la sig, nu kommer han sova hela dagen. Katter är nattdjur...något som jag märkte av i natt.  Min bortskämda lilla kisse!

Idag ska jag åka till stan, skulle gjort det i morgon med Yvonne egentligen men kom på att det vart lite mycket den dagen.
Jag säger som Alfons Åberg, jag ska bara titta, titta på julskyltningen, titta på folk, titta på stressen, kanske titta på någon latte, titta på barnens tindrande ögon, titta på hysterin, titta i affärer, titta på kommersen. Sen åker jag hem och kommer känna att jag är förbannat lyckligt lottad som slipper all den där stressen.
Med en Jul-Hitler och en Jul-Taliban i familjen lutar jag mig tillbaka i soffan och tittar på.
Underbart! I och för sig är det jag som har, av praktiska själ ansvaret för julklappsinköpen.
Men med minimal släkt så blir inköpen därefter, endast våra egna små hönor samt en stycke rar pojkvän får klappar och sen då maken då, någon litet.
Fyra ynka personer att handla till och sen förstås Gustav och Carlos. Gjort på ett K(L)ICK...
För vad gjorde man utan internethandlingen?  Så perfekt, titta, klicka sen var det klart. Tackar!
Paket att hämta ut inom några dagar. Gilla på den, va?

Dags att vimma till sig, hörs senare. Ta det lugnt nu mina vänner, tänk på blodtrycket!