4 maj 1974

4 maj idag och det slog mig som den datumnörd jag är att det är i dag exakt....40! år sedan jag och Rudolf konfirmerade oss.
Helt sjukt! 40 år, vet ni ur många år det är? Massor! Jag var 13 och skulle månaden efter fylla 14
(hej mattesnille!)
Av själva konfirmationen minns jag en del faktiskt. Bl.a att jag även då totalvägrade klänning/kjol.
Hade övertalat mamma att det kommer ju i alla fall inte synas eftersom vi ska ha kåpor på oss i kyrkan. Hon gick med på det till slut....
Vi åkte till stan och inhandlade ett par gråa gabardinbraller med trendiga såna där lusränder längs sidorna från Gul & Blå. Minns ni dom?
Försökte googla, skrev "gabardinbyxor med lusränder" google ville något annat "gabardinbyxor med löständer" haha!
Till dessa byxor inköptes även en blommig tantblus i jordens alla färger och en svart manchesterkavaj. Var ursnygg, eller kanske inte. Har förstås massa foton någonstans i någon låda på vinden, lovar att ni någon gång ska få se dom. På egen risk förstås!

Minns även att jag höll på att spy av oblaten som var torr som fnöske, jag var orolig över att få nån killbacill eftersom man drack nattvardsvinet ur samma bägare. Prästen torkade bara av lite slarvigt emellanåt.
 Guldstjärna för att jag kommer ihåg att denna bägare kallas kalk, nattvardskalk. Och att jag på den efterföljande fotograferingen hemma höll blomsterkvasten likt en bebis.

Var dessutom förbannad över att dessa vita kåpor var gjorda för pygmeér. Min slutade under knäna och man såg mina gråa gabardinbyxor fladdra i vinddraget. Dom som absolut inte skulle synas hade jag ju lovat morsan. Men jag var lång som en flaggstång även -74.
Dessutom hade vi flickor i gruppen exakt sammalika frisyrer, någon tantpermanent i kombination med hockeyfrilla. Ja, herregud, en syn för gudarna!
Jag var sur för att jag inte fick följa med på ett helgläger helgen innan själva konfirmationen. Vi skulle till Rånäs tror jag det hette. Övernattning och rajtantajtan med prällen och ungdomsledarna och jag fick stanna hemma. Mamma skyllde på min svåra allergi...kunde ju råka få i mig en räka, nöt eller något annat.  Kul hade dom haft i alla fall.

Av min blivande make minns jag inte så mycket. Vi var uppdelade i två grupper och han var då förstås i den andra gruppen. Har sett kort på raringen och hans kåpa viftade också på halv stång.
Lång och ståtlig redan då han med och med halvlångt rufsig hår som fladdrade i vinden.

Minns däremot inte ett piss av den efterföljande mottagningen hemma. Men mamma hade väl säkert snitsat ihop något smaskigt som hon bjussade dom tillresta släktingarna på.