#gillapåden

Hej från Slappochslöstugan!
I dag har jag aktiverat mig lite lätt. Började som alltid med en stilla frukost i soffan framför Nyhetsmorgon och med katt som sällskap.
Fick ett mess från Emilie som undrade om jag ville gå med på en stillsam promenad.  Hon har stukat foten rejält men trots det måste Carlos få sin dagliga pinksväng.
Hon hade stukat foten när hon joggade i skogen, det finns dom som stukar fötter på andra sätt också. Hoppande på studsmatta är ett eller rent av en Diggilooskada som jag drabbades av 16 augusti, den är långt i från läkt och jag misstänker att det kommer bli en operation av fothelvetet inom kort.
Någonting är fel, har ständig smärta i hela foten som strålar upp i benet, sen är den svullen också. Jävla kullersten i kombination med Tre Apor.

Vi gick en lite kortare sträcka i dag, fransosen pinnade på bra. Blev bara något enstaka bensprattel faktiskt.
Stella somnade skönt i vagnen men vaknade nästan på en gång vi var hemma igen.

Vidare har jag hunnit med att besöka bilverkstaden. Min lite småklantige/ouppmärksammade make "råkade" backa in i en stackars Golf för någon vecka sedan. Han utryckte sig med att det "tog stopp och sa bonk"
Bidde en buckla i den tyska bilen och knappt något på våran franska bil, någon liten repa bara. Tydligen måste man göra en skadebesiktning och det är det jag bokat tid för i dag.
Blir en hyrbil för mig några dagar medans bilen är på verkstaden, blir även tommare än vanligt i plånkan med en självrisk på 3000:-, dyrt när det säger BONK.
Fast jag är väldigt nöjd med att det inte var jag som bonkade in i Golfen.

 Välkommen till Stellas Zoo, idag med Giraffen Sophie och Zebran Zeb.

Ursäkta mitt eviga tjatande om detta fantastiska barn....men hon skrattade och var glad i dag med.

HELA TIDEN!

 Fransosen däremot, han var lite trött. Men alltid glad han med. 

Skratta har jag inte sett honom göra någon gång men han ser väldigt glad ut i alla fall., med mungiporna svängda uppåt från öra till öra.

 Ooops,  men vad ser vi här då? Två skrattande oförstörda tjugoåringar i början på 80-talet.
Armarna korsade, solsken i blick, jätteprillan Artur under läppen, hår på huvudet, relativt nykära....hade det inte varit för tapeten så kunde man tro att bilden var tagen i går som Åsa så roligt skrev på fb. Osäker på den jag...? Tycker jag är en smula tjockare...fast allt är relativt.


Nu har jag hållit i gång så mycket idag så det är dags för lite vila....#älskarlångledigt