Vaknat till liv efter att ha tillbringat natten bredvid min hårt snarkande make. Men hur är det möjligt att det kan komma så mycket ljud ur kraken när han knappt i vanliga fall ger i från sig ett knäpp?
Känner mig lite lätt trött, inte direkt utsövd när man delat säng med ett lokomotiv.
Blir att ta sig en powernap eller två under dagen.
Men kul hade vi under kvällen. Tror vi fick till vår enkla lilla bjudning ganska perfekt. Gästerna åt och drack och såg ut att trivas, det är huvudsaken.
Roligast var att se Stellas min när det var så mycket andra "konstiga" människor på verandan än mormor och morfar som det bara brukar vara.
Hon tittade med stora ögon på en efter en, tills hon fick syn på mormor. Då log hon sitt allra raraste leende som fick momor att smälta förstås.
Enda trista var väl vädret, om jag ska klaga på något. Precis när jag hade dukat klart så öppnade sig himlen och regnet öste ner.
Vårat tak har efter alla dessa år drabbats av inkontinens så det droppade lite här och var. Som tur var så slutade det ganska snart och jag slapp rodda om och duka inne i stället.
Våran altan ska så småningom när tid, ork och framförallt pengar finns fixas till till en inglasad historia med ett kontinent tak utan läckage och ett vackert trägolv. Jag längtar!
Tur att infravärmen fungerar fortfarande i alla fall och filtarna behövdes lite senare när termometerjäveln hade mage att krypa ner till ynka 10 grader.
Tog min vana trogen lite motljus-, oskarpa-, halvtaffliga Iphonebilder från kvällen.
Tror Stella tänker så här "Va? Ska du äta allt det där? Och jag får bara ett torrt smörgåsrån"
Inger fick äta snabbt, nattjobbet väntade.
Meloner meloner och mera meloner, en supergod sallad med bl.a vattenmelon, fetaost, ruccola, rödlök och oliver. Och sen förstås den obligatoriska tomat och mozzarellasalladen.
Goda ostar, tyska salamikorvar, prosciutto, oliver.
Rudolf grillade kyckling som smakade gott till melonsalladen och tzatziki.
Tror alla blev mätta och det är huvudsaken.
Extra söt dagen till ära med hårband och allt.
Kompisar!
Mina svägerskor, således Rudolfs systrar, barnens fastrar och Stellas ?, ja vad blir det?
Himla mumsigt det här och trevlig har vi det också.
Hej vad det går! Peter och Niclas i halvskugga.
Koncenterade och hungriga.
Inte så bra bild men herregud....ska ni göra en cheesecake som kommer göra succé så gör den här!
Helt klart bland den godaste cheesecaken jag ätit (och det är många!)
Tack Emilie! Receptet hittar ni här:
Stort tack Rudolf, Emilie, Jogge, Stella, Anne, Peter, Lotta, Yvonne, Inger, Niclas för att ni kom och firade min födelsedag. Och tack snälla för fina presenter och blommor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar