Vilken kväll! Laddad, spänd och förväntansfull bänkade jag mig i tv-soffan för att titta på EM-finalen för landslaget modell yngre pojkar, s.k U 21.
Bara att ta sig till final var en hjälteinsats, vilken bragd, vilken vilja, vilka killar!
Rudolf gnisslade lite och tyckte vi skulle SE Allsången FÖRST och SEN byta kanal för att se matchen....lilla gubben, icke, i går var det jag som var chaufför på fjärrkontrollen. Jag ville se uppsnacket innan, intervjuer och höra nationalsången förstås.
Och att han då helt plötsligt vill se Allsången? Fattar ingenting! Men det gjorde inte så mycket att han gnisslade i otakt för ca en kvart in i matchen så sov han. Gustav också, haha sickna idrottsintresserade män jag har!
När sen finalen efter 120 spelade minuter skulle avgöras på straffar så var jag i alla fall så snäll så jag väckte honom, han kunde ju inte missa detta! Jag hoppade runt framför tv´n och var hypernervös vid varje straff men hade någonstans långt därinne i skallen på känn att det kommer gå hela vägen.
Helt galet! Grattis Sverige, det här är stort och på nästa års Idrottsgala och Fotbollsgala hoppas jag verkligen att ni vinner dom finaste utmärkelserna.
Bäst i Europa x 2. Vi får inte glömma Måns jordskredsseger i ESC. Klockan 17.00 är det dags att inta tv-soffan igen då det blir stort firande av hjältarna i Kungsträdgården. Kan bara föreställa mig jublet när även Måns kommer kliver upp på scenen tillsammans med landslaget, whoopwhooop!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar