Efter tre nätters jobb som jag såklart inte kommer droppa ett skit om så var jag laddad för en 24-timmars med riktigt goda vänner.
När vi kom fram till delmål 1 någonstans i skogarna kring Märsta bytte vi Renaulten mot denna fantastisk söta bil från 1919 som skulle ta oss till slutdestinationen.
Jag skrattade hela vägen! Det var bland det roligaste jag åkt någongång. Chauffören tillika Rudolfs kollega och vän är så himla rolig. Han tjattrade i ett och var lite orolig om bilen skulle orka ända fram, det är ju ändå en T-Ford från 1919. Nästa år fyller denna vackra Kalle Ankabil alltså 100 år, då blir det fest! Men fram kom vi och det blev ett kärt återseende med A och J som vi inte sett sen vi hämtade vårat vin i Kivik efter vinresan i oktober.
Deras vinkällare var riktigt fin. En gammal jordkällare från början som nu är omgjord efter konstens alla regler till en vinkällare med rätt temperatur och luftfuktighet.
Välkomna hälsar värdparet med ett glas av den goda proseccon
som alla av oss handla lådvis av på resan i höstas.
Vi blev bjudna på en trerätters som var sagolikt god! Kallrökt lax, reninnerfilé och en pannacotta med hjortron var huvudingredienserna.
Norrländsk tema med andra ord och första gången jag äter ren...MUMS!
Vinet på bilden var lite utöver det vanliga en 2008 Barbaresco från den sista vingården vi besökte. Vi provade andra viner också såklart och alla var lika fina.
Vidare under kvällen upptäcktes det att avloppet hade gett upp, tvättstugan blev översvämmad och ett toalettförbud infann sig.
Vi skrattade, tänk att få göra sina behov på en portapotti, det var både länge sen och ganska otippat. Men funkade såklart ypperligt. När vi efter timmar av mat och skratt skulle lägga oss blev det att blaska av sig i en balja och tänderna borstades på rad i närmsta häck. Kändes som vi var på campingsemester.
Tur att alla dessa tre händiga män är kunniga i allt. Efter kvällens felsökning så konstaterades att det var stopp i kröken alldeles innan trekammarbrunnen. Har man som A och J varit borta på semester i 3 veckor mitt i den extrema hettan och inte spolat på så länge hade det helt sonika torkat ihop.
Efter frukosten så drog A fram grävskopan och tre driftiga män jobbade hårt med att lösa problemet.
Och som dom gjorde det, efter lite grävande fungerade avloppet igen och portapottin ställdes efter tömning och rengöring in i husbilen igen.
Alltså....fatta vilken doft (STANK!) som spred sig över nejden när bajsproppen släppte.
Tack för den här roliga helgen!
Nu åker vi hem i finbilen igen.
❤
Jag: "Benny? Har du blivit stoppad av polisen någon gång när du kört den här gamla bilen?"
Benny: "Nääää, dom hinner inte i kapp!"
HAHAHAHAHAHAHAHA!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar