Men här kommer ett i alla fall, vet att ni längtat. Somliga säkert mer än andra.
Måndagen började med en lunchpromenad med frallan. Han är så gullig (som om ni inte redan visste det?!) När jag låste upp dörren så låg han och sov på Emilies jacka i hallen. Han har en liten ful ovana att röja i garderoben när han är ensam, kanske någon protest helt enkelt eller så tycker han att det behöver städas lite på fransk vis.
Vi gick en lång entimmespromenad i skogen detta trots det regnade småspik. Guldstjärna Carlos!
Efteråt myste vi i soffan under filten tills det var dags för mig att åka hem.
Idag ska jag ta en sväng i skogen med honom igen och så även i morgon..eller var det kanske inte på fredagen?!
I tisdags kom lilla familjen på besök en stund på eftermiddagen. Småfisarna var lite rackliga och Emilie var hemma och vabbade. Men speciellt sjuka tyckte jag inte att dom var, det var full fart som alltid.
Dom öppnade varsitt paket från kalendern och Alessia tyckte det var riktigt spännande. Hon fick fyra kossor i plast medans Stella fick en liten My little pony som hon sedan tydligen hade lekt med halva kvällen.
Vi ritade också och sorterade kattmaten. Det är Alessia proffs på, att flytta Gustavs torrfoder från den ena skålen till den andra.
Gustav själv höll sig undan som vanligt när familjen Gomez-Pettersson är på besök.
Lite mellis är roligt!
Projekt Nissedörr påbörjades i onsdags. Mycket att måla!
I går var det mesta färdigmålat
Här blev resultatat. Jag valde att låta Nisse få bo i köket bredvid vedspisen i gluggen där det egentligen ska ligga vedträn. Tror annars att både Carlos och Gustav kommer få roligt med alla småsaker, speciellt dom nätterna då Nisse busar. Nu håller vi tummarna att Nisses busar enbart dom dagarna Stella och Alessia är här.
På hälsofronten är statusen den att jag i morse var på ett akut läkarbesök..igen! Det är det där jäkla hörselgångsekemet som aldrig ger sig. 6 veckor har det hållit på nu. Den senaste veckan har jag dessutom varit döv på örat. Och jag lovar på heder och samvete att jag ALDRIG någonsin ska göra narr av Rudolf med sin hörselnedsättning när inte hör...VA? va? Va? vA? Det är ett smått helvete att säga va...typ hela tiden.
Nu hade i alla fall statusen på inflammationen förvärrats och utvecklats till en redig öroninflammation också. Antibiotika i 10 dagar och jag fick som bonus en 3 meter lång tamponad indränkt med alsolsprit inkörd i örat. Den ska få bo där tills kväll, sen får den nog adressändra. Svider satan och gör ont.
Nu mot Kungsängen och promenad med taxen ❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar