InteMycketMenAlltidNågot

Dagen började oroligt. Gustav hade inte setts till sen i går kväll vid 22-tiden. Vi drog ihop en tremanna stark skallgångskedja. Jag, Rudolf och Owe. Jag tog baksidan, Rudolf gick ner i Lejondalsallén och kollade om han skulle ligga skadad eller gud förbjude död! i något dike. Owe var lite överallt men ingen katt kom.

Vid 11.00 kom han smygande runt knuten. Vilken lycka! Han såg rädd ut, hade jättestora och rädda  ögon och med ett sår på ryggen. Han gick direkt till matskålarna där han åt länge sen drack han vatten i minst 5 minuter.
Efter det kilade han lite klent uppför trappan och la sig i sin favoritfåtölj och sov tills för någon timme sedan.
Undrar var han har varit och vad som hänt honom. Kollade såret och det är inte bitmärke utan ser mer ut som att han har fastnat i något.
Nu sover han igen min lilla krake och jag kom på att han inte har kissat på hela dagen trots han druckit för honom ofantliga mängder med vatten. Hoppas han mår bättre i morgon.

I går var jag en sväng till mamma, men jag blev så otroligt allergisk hos henne så besöket blev kort.
När jag kom hem var Ingrid och Micke på besök. Med sig hade dom torskrygg till Gustav som han lätt smaskade i sig utan större problem. Han älskar torskrygg!

Stack i väg till barnbarnen en stund på eftermiddagen, var så länge sen sist (2 dagar!) Dom bjussade på god glass från Mac Donalds och sen läste Alessia och jag böcker medan Stella satt på toan...länge!

Fick samtal från min nya chef i går också. Kändes toppenbra och hon hälsade mig varmt välkommen till utegruppen. Längtar tills jag får göra min efterlängtade nystart någon gång vecka 34 när jag pillat mig klart i naveln.

Torskryggsfrossa

Hemma igen, vrålhungrig och med ett sår på ryggen. 

❤

Det seglade förbi en luftballong i kväll. Och jag tänker som jag alltid gör när jag ser en sådan: Ner kommer man alltid! Tvinga mig aldrig någonsin upp i en luftballong! Hatar känslan att ha noll koll....kontrollfreak som jag är.

Just ja, Rudolf luftade sina veteranmoppar idag. Den äldsta på bilden som är från 1953 var trögstartad. Som han kämpade pojken, till slut startade den.

Ja, det var väl allt från eran lilla favorit...haha!