Dags att kamma till sig och försöka komma in i vardagen igen. Är fortfarande lite trött, känner mig som en överkörd gnu och har inte orkat gjort så mycket mer än att vilat, jobbat två ynka nätter, haft egentid med barnbarnen och hälsat på mamma. Hade mer än gärna varit kvar i Italien ett tag till, älskar landet! Men självklart längtade jag lite efter min familj, det gör jag alltid när jag är på turné.
Som jag säkert skrev tidigare så har jag ca 600 bilder och massor med filmsnuttar från Turin. Tänker såklart inte lägga ut alla här utan jag försöker sålla, sortera och radera dubbletterna.
Kul att ni uppskattade förra inlägget, gör mitt bästa att försöka hålla liv i min sovande blogg eller dagbok som jag föredrar att kalla den.
Vädret var på topp och så även vi, laddade att upptäcka staden som vi längtat så länge att få göra.
Tänk att vi äntligen var här!
Dagen började med att vi besökte en liten trevlig marknad som var belägen alldeles bredvid där vi bodde. Vi köpte ingenting den här gången utan vi var istället på jakt efter en Tabbaccheria för att köpa busskort. Vi gick och gick och till slut hittade vi äntligen rätt affär och min privata och väldigt pålästa reseledare köpte varsitt dagskort. Sen hoppade vi på en buss som skulle ta oss till Juventus Arena ca 7 km norrut.
Tog en stund med bussen som var utrustad med hårda ostoppade plastsäten, ingen AC och med en chaufför som körde som om han snott bussen. Han svor och fnös, körde mot rött ett par gånger, över heldragna linjer och höll på att kvadda en liten Fiat. Här gällde det att hålla i sig...hårt. Plastsäten var extremt hala.
Juventus Stadium var enorm. Fast jag läste att den "bara" tar 42 507 åskådare och är alltså mindre än våran Friends Arena som tar 50 000 enligt Wikipedia. Stor var den i alla fall, hade svårt att få plats med den på bild.
Siktet var inställt på Juventus Store.
Matchställ till mina tre små troll var tanken men det fanns väldigt dåligt med just dom jag ville ha. Leandro blev utan matchtröja men fick istället lite andra fina set med Juventusloggan.
Skönt att pricka av presentinköpen redan första dagen i Turin.
När vi var på väg hem igen kom vi på att vår vän Mari hade landat och kommit till sitt hotell. Vi kollade kartan och såg att hon bodde ju för sjutton alldeles bredvid arenan. Vi bestämde för att överraska henne och gick in på hennes hotell och ringde henne. Hon blev jätteglad! Hon hade dessutom inte fått sitt bagage på flygplatsen och var självklart deppig över detta. Vi kom som två räddande änglar.....typ! Mari hängde med oss hem eftersom vi senare på kvällen skulle träffa Sally och Martina för en första middag, planering, uppsnack och självklart massor med skratt.
Promenad och fotostopp genom vackra Turin på väg till Ristorante Solferino.
Vilken fantastisk fin restaurang Sally hade bokat. Maten var fantastisk god. Jag hade svårt att välja bland allt gott men till slut blev det en sparrisrisotto med pilgrimsmusslor. Jag tog en citronsorbet till dessert och sen var man tyst ett tag.
Med mätta magar travade vi sedan ut i den behagliga värmen och hade siktet inställt på Eurovision Village där Cornelia skulle uppträda 21.20 (tror jag att det var) Kön var enorm, säkert ett par kilometer och lagom när vi kom in var Cornelias framträdande över. Jag drabbades lite av olustkänsla när det var SÅ mycket folk på liten yta och med endast en utgång. Ingen optimal situation. Vi drog oss mot utgången där Sally upptäckte några "kollegor" till oss och hon ordnade snabbt ett gruppfoto med en italiensk s.k "kollega" Nu är ju jag inte någon sjuksköterska som Mari och Anne är men väl en stolt undersköterska. Vet heller inte om italiensk ambulanspersonal är utbildade sjuksköterskor.
Sen var det dags att skiljas åt, vi bodde lite utspridda i stan hela gänget. Vi gick över en utav alla broar och kom efter ett tag hem till vårt fina hotell på Via Bernardo Vittone 3
Var en skön känsla att hoppa in i duschen, plåstra om sina skavsår, krypa i säng, tjittjatta och upptäcka att vi under dagen gått nästan 2 mil! Herrejäklars!
Fortsättning följer....stay tuned 💕
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar