Prick 11.30 parkerade jag utanför mamsen, hon stod då redan färdigklädd med ytterkläderna på. Bara att hoppa i skorna.
Resan gick smärtfritt utan en enda felkörning. Det var en uppslupen stämning i Clion och positiviteten stod högt i kurs.
Redan vid avfärden hade mitt sällskap bestämt sej för att svimma, så jag var beredd. Men icke 17 svimmade hon.
12.15 parkerade jag snyggt och prydligt på Täby Centrums jätteparkering, nu hade vi gott om tid.
Medans mamma var hos doktorn så.....ja, det där vet ni redan. Mobilbloggade om det tidigare.
Efter kaffet så gick jag tillbaka till väntrummet. Där satt ett pensionärspar som hade fullt sjå att hålla reda på kösystemet. Dom kunde inte fatta att EN ANNAN person BLEV UPPROPAD FÖRE dom!!!
Dom hade ju SUTTIT LÄNGRE ÄN HONOM!!!!!
Hur kunde detta ske???
Damen muttrade och fnyste länge och väl. Men till slut så var det hennes tur.....
Lilla tanten, det är inte lätt ibland.
På vägen hem var mamma hungrig. Vi stannade i Kungsängen och gick på café. Mamma bjöd, kaffe och god macka och fortsatt positivt prat.
Nu är jag hemma efter en händelserik dag, blir pytt i panna till middag.
Känner mej trött, trött och slut. Varför kan man inte vara lite positiv.....bara gnäll!!!
Jag är en riktigt dålig dotter.
Resan gick smärtfritt utan en enda felkörning. Det var en uppslupen stämning i Clion och positiviteten stod högt i kurs.
Redan vid avfärden hade mitt sällskap bestämt sej för att svimma, så jag var beredd. Men icke 17 svimmade hon.
12.15 parkerade jag snyggt och prydligt på Täby Centrums jätteparkering, nu hade vi gott om tid.
Medans mamma var hos doktorn så.....ja, det där vet ni redan. Mobilbloggade om det tidigare.
Efter kaffet så gick jag tillbaka till väntrummet. Där satt ett pensionärspar som hade fullt sjå att hålla reda på kösystemet. Dom kunde inte fatta att EN ANNAN person BLEV UPPROPAD FÖRE dom!!!
Dom hade ju SUTTIT LÄNGRE ÄN HONOM!!!!!
Hur kunde detta ske???
Damen muttrade och fnyste länge och väl. Men till slut så var det hennes tur.....
Lilla tanten, det är inte lätt ibland.
På vägen hem var mamma hungrig. Vi stannade i Kungsängen och gick på café. Mamma bjöd, kaffe och god macka och fortsatt positivt prat.
Nu är jag hemma efter en händelserik dag, blir pytt i panna till middag.
Känner mej trött, trött och slut. Varför kan man inte vara lite positiv.....bara gnäll!!!
Jag är en riktigt dålig dotter.
sluta säg att du är en dålig dotter!!!!!! man orkar inte vara annat när din mamma är så negativ och dum mot dig! du är världens snällaste och det vet du!
SvaraRaderaDu är nog inte så dum som du säger. Du ställer ju jämt upp och skjutsar och hjälper din mamma.
SvaraRaderaIngen dålig dotter, du kanske har en bitter liten mamma som säkert hade velat ha det helt annorlunda när hon blev gammal...å tyvärr får du ta det...så är det för mig me min knasiga pappa iaf...
SvaraRaderaDU kan inte va nåt annat än allra bäst å tänk va stolt jag hade blivit om nåt av mina barn skrev så där om mig som det står här!!!!!
JAG TYCKER OM DIG!!
Ewa, du som är världens snällaste och har så mycket humor kan inte vara en riktigt dålig dotter. Jag ska berätta för dig vem som är en Riktigt riktigt usel dotter....det är jag :/ fråga min mamma så får du höra. Kramizar till dig <3
SvaraRadera