Trött doktor

Ja, vad ska man säga? Den läkare som jag hade tid hos klockan 14.00 var väl inte den mest intresserade jag hade träffat.
Nonchalant attityd, gäspade i ett (var jag så trist?), fixade med hårsnodden, suckade, tittade drömmande sej ut genom fönstret m.m.m.m.
Först tänkte jag allvarligt resa mej och gå, men räknade till 10 och valde att sitta kvar medans hon knapprade på tangentbordet.
Jag fick tjata till mej en remiss till en allergimottagning för vidare utredning. Däremot skrev hon utan tjafs ut en del för mej nya preparat att prova.

Tror kanske att jag valde fel tid att komma, 14.00. Hon längtade säkert till Trefikat och hade blodsockernivån någonstans i höjd med anklarna. Därav tröttheten.

Men hon skrev remissen och upplyste mej om att det var låååååång väntan.
Men jag kunde ringa och tjata på dom också tyckte hon.

Efter 15 minuter var besöket slut och jag gick vidare till Apoteket och hämtade ut medikamenterna.

Trist med läkare som inte visar det minsta intresse, det är för fasen deras jobb!
Nu ska jag brassa käk, det blir garanterat mer bloggning senare.

Jaha, och vart tog min lilla signaturruta vägen???