Dårar, rabatter och superkollegor!

Vaknade tidigt idag, redan klockan 13.30 kände jag mig utvilad. Nackspärren from hell är också något snäppet bättre, men långt ifrån återställd är jag.
Tack gode gud att man har kollegor i världsklass, Annie fick ta städkapitlet i natt.
Jag stod och såg på, ivrigt hejande!
Självklart hjälps vi åt, nästa gång är det kanske hon som känner sig klen och då skiter vi i att torka köksgolvet....haha, skoja förstås!
Då fixar jag det!

För övrigt så vill jag återigen tjata om hur fantastiskt jag har det på Solängen. Personalen är som sagt i världsklass alla är glada, trevliga, tillmötesgående, entusiastiska, noggranna, rara och förbannat snälla!
Tror inte jag har trivts så bra på ett ställe bara efter en månad, känns underbart! Jag är glad och här blir jag kvar, till dödagar eller kanske längre.

Klubbdag på KappAhl idag, 25 % på rubbet. Jag sladdade dit och ryckte åt mig ett par jeans....
i två storlekar mindre än tidigare, whohooooo!
Hoppas dom också snart blir förstora, hittade en stickad tröja också som faktiskt inte var taggig.
Har som en del vet väldigt extremt svårt med vissa material, t.ex stickat och banlonpolos.

När jag åkte hem så blev jag galen! Hur fan kör vissa bilförare egentligen????
På gamla vägen mellan Kungsängen och Bro åkte det två arbetsfordon modell STORA, var god se bild:

(Mmmmmm, jag fotade samtidigt som jag körde bil, men hastigheten var just i detta ögonblick obefintlig, jag lovar)

Folk blir som stressade idioter när dom tvingas ligga bakom dessa fordon i ca 5 km.
Dom vinglar ut och in i körbanan för att kolla om en omkörning skulle funka, dom kör om gärna över dubbla heldragna, kastar sig in 3 cm framför för att minimera risken för en frontalkrock!
DÅRAR!
Vad är deras problem? Jo, dom kommer till sin slutdestination kanske högst 5 minuter senare än beräknat! OCH?
Själv låg jag bakom i sakta mak hela vägen, kände mig inte stressad bara jävligt irriterad över hur illa folk kör bil! Hem kommer man alltid.
Och hellre hemma hel och utan whiplashskada och krossade knäskålar än inte hemma alls.
 Das war alles! Nu kaffe och kattgos.







Just ja! I dag blir Carlos 8 veckor!