BaraSkit

Ja, vad säger man? Hur ska man orka, orka försöka hålla skenet uppe trots man bara får skit. ALLT är tydligen skit och mitt fel. Jag talar om min mor, vi var och tittade på lägenheten. Vilket dåligt skick det var på den då, herregud! Var säkert originalytskick överallt. Minns att det såg ut så där när jag jobbade i nattpatrullen på 80-talet.
Fast det tyckte hon inte spelade någon roll?! Okej?!
 Här kommer det negativa signerat M: den var på översta våningen, hon har höjdskräck, hisskräck, skräck för det mesta, den var mörk, tvättstugan var en våning ner, ingen hjälper henne att flytta, hennes lägenhet blir aldrig såld för den ser förskräcklig ut, det blir dyrt eftersom måste köpa nya möbler och det hjälper ingen henne heller med, hon vill inte bo i Kungsängen, gillade inte en som redan bor där i huset som tydligen är någon slags mutation av besserwisser och skvallerkärring..sen minns jag inget mer, jag stängde av.
Varför hon måste köpa nya möbler begrep jag aldrig.

På hemvägen pratade vi politik, fast det skulle vi aldrig ha gjort. Det var invandringen som kom på tal...ÅTERIGEN!
Alla invandrare har dyra, fina saker och vi pensionärer FÅR INGENTING!!!!
Stackars pensionärssatar! Och nu ska vi ta emot 80000 flera....mamma!...inte du, du behöver inte ta emot dom!
Pratade hemtjänst också, hon känner en som har olika personer som kommer varje dag. Dom är svarta, gula, randiga, blåa, rutiga och N-ordet. Ojdå!
Frågade om hon sett på tv från Irak. Mmm, det hade hon men det förstoras alltid upp sånt där krig och oroligheter. Jomenvisst!
Vi slutade att diskutera när Jimmie kom på tal...han är ju "så snygg"...herregud!
I morgon är det mammatajm igen, vackert!

Var upprörd, trött, hjärnslö, hade huvudvärk och öronsus när jag kom hem. Jag vet att det är hemskt att skriva så här om sin egen mor, men snart ger jag upp. Skjut mig gärna om jag blir likadan om ett antal år.

 Svindel på balkong, smygbild of course