DråÅtPepparn

Hade en sådan bra dag igår så jag struntade helt i bloggen. Så kan det bli ibland men det gäller att passa på när tillfälle att umgås med dom absolut bästa ges.
Först lekte jag "leta sichuanpepparleken", gick åt skogen radikalt. Fanns inte att uppbringa någonstans så kvällens planerade middag var i fara. Hej I-landsproblem!

Åkte vidare till Emilie för att ta med Frallan ut i skogen. Carlos valde att gå i skogen och inte på stigen. Vi besteg berg, klättrade över nerfallna träd och ett tag tänkte jag att nu drattar jag nog på arslet här på alla blöta löv...lövhalka har väl alla som åkt pendeltåg på hösten hört talas om.
Och klantig i kombination ostadig är ju något som kännetecknar mig. Som tur var gick det bra och vi återvände hem hela, oskadade, glada och med en nybajsad Fralla.
Tog med mig Carlos hem, tyckte att han skulle få lite semester från lillasyster. Han var glad och blev om möjligt ännu gladare när det visade sig att jag hade en överraskning åt honom. Jag hade köpt Magnussons hundkex så godisregnet lät inte vänta på sig. Oj, vad han åt!

Trots att det inte gick att få tag på den kinesiska kryddan så gjorde jag den planerade Kyckling Sichuan Kung Pao ändå, ett MästerkocksJennieWalldenrecept som hon tillagade på tv häromdagen.
Kan säga så här, det blev supergott, prova det.

Och här kommer bild och recept på härligheten:

http://www.recept.nu/nyhetsmorgon/jennie-wallden/sichuan-chicken-kung-pao/

  Fick middagsgäster i form av halvsjuka Emilie och lilla Stella-Maräng. 

Vi tog lite selfies som brukligt. Är vi inte söta?

På eftermiddagspromenaden med Carlos så träffade vi Herr Torsten, jag tror i alla fall det är han. Han presenterade sig inte men såg väldigt bekant ut. För er som inte vet så är Herr Torsten Bittes katt.

 

 Jaha?? Det här är alltså min lillasyster mamma och pappa kom hemsläpande med

 för snart sju veckor sedan...tänk vad kul vi kommer ha när hon blir lite större. 

Tur att jag inte har någon svans hon kan dra i....fast mamma säger att jag inte få slicka henne i ansiktet..men hon ser ju så god ut! Lite? Bara lite?

 

 Sen somnade Stella på min mage, och hade det inte varit för att dom skulle 

åka hem hade vi nog suttit kvar så här ännu. det är så mysigt!