Nu är jag tillbaka igen efter en rolig Ullaredstripp tillsammans med Emilie och Stella. Och jag är ledsen att jag tjatar, men herregud vilket snällt barn hon är. Galet nöjd med allt!
I 51 mil satt hon i sitt babyskydd tillsammans med mig i baksätet. Vi sjöng, busade, lekte med medhavda leksaker och sen förstås så sov hon mestadels av tiden.
Vi stannade givetvis när barnet i fråga skulle äta, sträcka på benen och få ny blöja.
Jag hade bokat en natt på Gekås Hotellet som visade sig vara ett väldigt trevligt hotell med allt man behövde. Enkelt, fräscht, nytt, p-plats i garaget under och endast 200 meter till entrén. Väl värt pengarna.
Stella var supernöjd med sin första hotellnatt, det fanns mycket att pilla på med dom små nyfikna fingrarna. Och ett stort fönster där vi satt och tittade på alla bilar som åkte förbi, det gillar hon.
Jag var så trött efter att inte sovit någonting efter lördagsnattens jobb, tanken var att sova lite i bilen men det var svårt och obekvämt.
Klockan 21.00 däckade både jag och Stella. Vaknade 5.00 då Emilie frågade försynt om hon kunde lägga den nyvakna Stella mellan oss i dubbelsängen. Dum fråga, så mysigt!
Alltså den minen på henne när hon vände sig mot mig och såg att det var mormor som låg där, herregud så söt hon var. Smällde av ett leende som hette duga och efter det påbörjades en säkerhetskontroll av mormors ansikte, var det verkligen mormor?
Det klämdes på näsan, rycktes i överläppen och sedan underläppen, håret kammades lite av en liten rar nyfiken bebishand och även ögonen petades det lite i. Näsan var roligast, beror nog på att den är så stor och greppvänlig och med en central plats i ansiktet.
Allt verkade ok för kontrollanten och sen så somnade vi om. Jag med ett par gosiga bebisfötter under hakan....mysigt!
Vi handlade som vanligt bara bra saker, inget onödigt hamnade i kundvagnen som efter ett par timmar började bli väldigt överfylld och svårmanövrerad.
Ett tag var jag inne på att söka på Blocket efter en större bil, byta in halvkombin helt enkelt.
Skulle allt få plats?
Det fick det! Emilie la ett pussel, packade, packade igen, plockade, tryckte luften ur påsarna med alla mjuka saker i och hon lyckades medans jag och Stella stod bredvid och tittade imponerat på.
Hade vi haft en större bil hade vi köpt blommor. Det fanns så mycket fina sommarblommor, jordgubbsplantor, orkideér och andra fina växter...kostade typ hälften än vad dom gör i andra affärer.
Nu kommer det ett bildregn av halvdanna Iphonebilder, mest på Stella förstås.
Att se sig själv i spegeln är jättekul!
Fischer Pricevalpen var ett underhållande resesällskap. Den låter, plingar, pratar, sjunger och håller igång. Den köpte jag till Stella, tror det var i sexmånaderspresent. Kostade 499:- på LekMerbutiken.
Fanns på Gekås......249:-
Stella på sitt första McDonaldsbesök, här i Jönköping. Blev inget Happy Meal utan gröt och sedan fruktpuré som dessert. Hon blev överlycklig när hon fick en ballong av en snäll personal.
Som sedan mormor råkade ha sönder...
Klockan är 15.30 och här kommer vi!
Här bor vi i rum 211
Här skrattade jag! Även fast hon bara är snart 8 månader så blev hon överlycklig när hon fick se alla dessa färgglada saker. Hon valde elefanten och mormor betalade glatt. Klart barnet ska ha en elefant!
Ingen kö alls knappt, endast tre före till kassa 40 där kompisen Merja jobbade just idag.
Som såklart böjde sig framåt just när jag tog bilden. Men som alltid är det kul att träffa och hinna prata lite med henne när vi besöker Gekås.
Det här var en kul grej, låter förjäkligt. Den spelar, rasslar, tjuter, piper och djuren rör sig.
Stella är fascinerad och den roade henne all den vakna tiden på vägen hem.
Eftersom den låter så är jag som den snälla mormodern så schysst att den stannar hos oss.
Kan vara kul att ha en djurorgel att spela på här hemma också.
Prick klockan 20.00 fällde Emilie ut landningställen på Meganen utanför Safirstigen.
Vi möttes av två gulliga killar som längtade efter sin familj (och förhoppningsvis mormor/svärmor)
Carlos blev jätteglad över sitt nya röda regntäcke men gladast var han nog över att lillasyster var hemma. Glädjen var ömsesidig, så himla gulligt att se dom tillsammans, vilken glädje och kärlek!
När jag kom hem till Pettssonska så blev min familj också glad, Gustav hade saknat mig och matvägrat hela dagen. I natt så sov han tätt intill mig nästan hela natten, Lilla gullefisen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar