12 oktober 2016

LågLättluradLiteLess



Om det är någon som mot förmodan undrar jag lever eller liknande så kan jag glädja er med att det gör jag.
Är bara inne i en negativ fas just nu. Känner mig låg, besviken, irriterad och arg. Skönt att jag är långledig en vecka till. Funderar på att gå i pension, kan man det som 56-åring? Får väl leva på vatten och bröd, kanske inte är så festligt.

Den här veckan ägnar jag mig enbart åt det som gör mig lycklig. Jag tankar positiv energi och massa kärlek hos barnbarnen. Varma kramar, gos, närhet och kärlek gör mig glad.
Är hos Carlos mest hela dagarna och hämtar Stella på förskolan vid 15.00. I går förklarade hon stolt för alla hon mötte att det här är minsann "min mormor". Vi hinner leka ett par timmar innan Emilie kommer hem. I går ritade vi bl.a med tuschpennor. Jag gav Stella en gul penna och sa pedagogiskt "den är gul" men hon rättade mig snabbt, la huvudet på sned och sa...nej, mormor orange. Inte ofta man blir tillrättavisad av en tvååring. Och den var faktiskt orange, jag sa gul bara för jag inte trodde hon kunde färgen orange. Men det kunde hon, hon kan alla färger.

Något stackars barn kom lite för nära mig i kapprummet på förskolan och då spände Fanjunkare Gomez ögonen i kraken och sa högt "MIN mormor". Ni anar känslan, helt fantastiskt. Jag älskar att vara mormor!

Nu har jag lämnat en ledsen Carlos för ett par timmar. Ska hämta lilla mamma snart för att köra henne till tandläkaren i Bålsta. Sen blir det Carlosmys igen innan Stella ska hämtas.











Inga kommentarer:

Skicka en kommentar