Dags för september, vad gjorde jag för skoj då? Svaret kommer fortare än ni anar. Varsågoda!
Uterummet började äntligen, efter hårt jobb från Rudolf ta form.
Gustav hittade sin favoritplats snabbt.
Stella ritade sin första huvudfoting och jag var stolt som en tupp
Lilla Carlos, oturskillen fick en tumör som växte i raketfart på ena baktassen. Operation bums, tratt i 14 dagar och antibiotika. Fick efter någon vecka glädjande besked att den var godartad, puh....
Vi åkte på en 24-timmars skaldjurskryssning med Anne och Peter. Hade jättetrevligt som alltid i deras sällskap. Själv så var jag tvungen att gå till hytten och lägga mig direkt efter buffén, hade svårt att vara upprätt p.g.a nacksmärtan.
Rolf lyckades med konststycket att ät 35 ostron...måste vara något slags rekord skulle jag tro.
Jag var på Spine Center på Löwenströmska. Träffade specialister som undersökte mig mer än noggrant. Fick beskedet att det inte var aktuellt med någon operation i nuläget. Anledningen var att jag inte har några känselbortfall eller domningar i armarna...ännu. Men dessa problem kommer jag med all säkerhet att få i framtiden med mina skador sa dom. Kul att ha något att se fram emot...skoja! Sen är en steloperation av hela halskotpelaren inget man direkt gör om det inte verkligen är nödvändigt berättade dom vidare. En stor, svår operation som inte alltid lyckas. Fick också veta att jag aldrig någonsin får behandlas i nacken av naprapat eller kiropraktor. Den är alldeles för skör och det vore förenat med livsfara...jahapp, låter muntert.
Var på min första och säkert sista bakluckeloppis på Wenngarn. Hade lyckats samla ihop lite krafs här hemma som jag sålde för typ gratis. Vi hade en kul dag Ingrid, Emilie, Carlos, Anne och jag. Solen sken och fikat smakade bra.
Stella fyllde 3 år och skickade fina foton från Italien.
På väg till nonnaboos (gammelfarmor) 80-årskalas. Fina ❤❤❤
Systrarna Gomez på 80-årsfest
Det var underbart när dom väl kom hem igen. Gud vad jag saknade dom!
Tillbringade mycket tid så här. Ont, ont och alltid ont. Bytte vårdcentral då jag blev riktigt illa bemött på Bro Vårdcentral. Inkompetenta ointresserade läkare som inte ens tittar på en, lyssnar inte, vägrar skriva ut smärtlindring och tyckte jag skulle börja jobba efter 3 veckors sjukskrivning. "Nu har du varit sjukskriven så länge!"...Eeehhh, va? Tre jävla veckor och jag blir inte bättre bara sämre..Idiot!
Tur att jag hade dessa som höll mig flytande. Vi umgicks nästan varje dag och jag fick tänka på något annat. Promenerade tillsammans till förskolan så ofta jag bara orkade och hämtade Stella.
Hälsade på gammelmormor
Installerade kattlucka in till uterummet. Och nu följde en intensivkurs i hur den skulle användas. Gustav var totalt ointresserad. Rudolf och jag låg på varsin sida om luckjäveln, jag med torskrygg och Rudolf med räkor och lockade, pockade och försökte få honom att fatta grejen....tog 1 månad innan han begrep. Vi låg naturligtvis inte kvar hela månaden med räkorna och torsken.
Nu hoppar han gladeligen in och ut hundra gånger om dagen men det var trögt i början.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar