LathetStoraStadenMångaKalorierBlevDet

I dag var det tidig uppstigning, redan klockan 6.00 alarmerade Iphonen. Kändes som jag nyss hade somnat men skuttade trots det upp på lätta ben och raka vägen in i duschen.
Emilie frågade igår om jag ville följa med till stan tillsammans med henne och Alessia som skulle på ett läkarbesök på Stockholm Kids.
Klart jag ville, tackar sällan nej till såna inviter. Att umgås med mina hjärtan är det bästa som finns.
Eftersom vi var ute i väldigt god tid, som alltid när jag ska på turné bestämde vi oss att promenera från Odenplan till Brahegatan. Skulle ta 25 minuter enligt Google Maps.
Väl på plats möttes vi av en elefant i naturlig storlek. Alessia var lite avvaktande först men sen så klappade hon den, om än lite i försiktigaste laget.
Hela väntrummet var förresten otroligt fräscht och fint. Fanns mycket intressant att titta och leka med. Nya fina leksaker, bord, stolar, akvarium, kaffemaskin, bubbel och vanligt vatten, fotbollsspel och lite till.

Fiskarna var spännande, där stod Alessia länge och pekade med sitt lilla pekfinger tills doktorn kom och ropade upp henne.
Läkarbesöket gick bra och Emilie var supernöjd med läkaren. Stor skillnad att gå till en "riktig" barnläkare än till vårdcentralens trötta och oftast ointresserade stafettläkare som man dessvärre har ganska dålig erfarenhet av.

När besöket hos doktorn var avklarat vinkade vi hej då till elefanten och satte fart mot Mr Cake. Kaffetarmen och lite lätt hunger gjorde sig påmind. När vi kom stod självaste Roy Fares utanför och fotade några nytillverkade bakverk som vi sedan såg han Instagrammat på Mr Cakes konto.
Väluppfostrade som vi är hejade vi och han hejade tillbaka såklart.

Tårtan! 

HJÄLP! Vad ska man välja?  Men eftersom uret bara var knappt 10.00 och frukosten hemma var klen valde vi en avocadotoast som inte var av denna värld. Galet smarrig!

Alessia festade loss på en medhavd banan och sen fick hon smaka lite av mackan. Det stekta ägget (förutom gulan) gick hem bäst hos läckergommen.

Sen försökte vi välja vad vi skulle köpa med oss hem till kvällsfikat. Fanns ju en del att välja på som ni ser. Och ändå visar bilderna bara en bråkdel av utbudet.

En hel kasse med godsaker till mig, Emilie hade en egen med ännu mera smarrigt i.

Kanelbulle, sockerkringla, croissant Red Velvet och briochebulle. Har väl aldrig köpt så dyrt fikabröd i hela mitt liv. Men smakar det så kostar det. Rudolf och jag delade på den röda croissanten när han kom hem efter jobbet. 48:- i ren och skär världsklass.

Med mätta magar gick vi mot Centralen och hemfärd. Alessia passade på att inventera mormors väska, vinka till förbipasserande och torka näsan.

Jag hade bilen vid stationen och skjutsade hem mina arvingar. Själv var jag ganska trött efter den halvrisiga nattsömnen, uppstigning i ottan och sedan 12 584 steg och drygt 7 km promenerande i stora staden. Perfekt välbehövlig vardagsmotion på sin plats när man varit på Mr Cake och inhalerat kalorier.

På tal om vardagsmotion. När vi klev av vid Odenplan och skulle ta hissen upp till utgången var det kö till hissarna...fatta KÖ! Där stod vanliga till synes fullt friska personer som inte orkade att gå dom högst 50 meter fram till rulltrapporna. Lata jävlar! Vi fick vänta ett par svängar innan vi och två andra barnvagnar kom med. Vad är det för fel på folk?