Äntligen! Jobbnatt i natt! Är man normal om man längtar till jobbet? Ja, jag gör det i alla fall, längtar.
Fast normal? Det får andra avgöra.
Min favoritnattsjuksköterska jobbar i natt! Jippie! Och vi kommer att träffas, hoppas jag.
Om hon hinner, dom där nattsystrarna har säkert en del att stå i.
Hoppas vi i alla fall hinner dricka en kopp te och prata gamla minnen, det vore kul!
Har dagen till ära ny namnskylt. Min gamla råkade jag i min iver tappa bort första natten, hade så jäkla bråttom in på nya jobbet. Vände upp och ner på väskan när jag bytte om, den fanns inte!
Hittade den dagen efter...i tusen bitar på parkeringen.
Så nu kör jag rätt och slätt mitt namn i STORA versaler så även eventuellt synskadade i nattmörkret kan läsa mitt namn.
Annars så är det minsta möjliga aktivitet här i dag. Siktar på att inte gör ett någe....närmast tänker jag gå och vila. Har varit uppe ett par timmar nu, tar på krafterna.
Har också varit till Lottas katter en sväng för att ge dom mat och städa kattlådan.
Gustav har redan tagit plats i sängen, han verkar också inställd på en slappardag. Bra där Katten!
Du är en ängel... Lotta
SvaraRadera