Ewa Pettersson

 Först vill jag rätta mig själv i tidigare inlägg. Naturligtvis heter TV-programmet inte Djurakuten utan Djursjukhuset, vad fick jag det ifrån?

Jag är ganska slut just nu. Varit en påfrestande dag, psykiskt. Inget jag gillar när Gustav mår dåligt och man inte vet vad det är för fel eller hur ont han har.

Veterinärbesöket gick bra.  Mirjam och hennes stab är bara för underbara. Lugna, sakliga, förklarar, trevliga, proffsiga och en hel del andra positiva adjektiv.
Först så vägdes och tempades Gustav. Han sa inte ett dugg, stackarn.
Sen undersökte Mirjam honom. Klämde och kände igenom hela kroppen. Han smärtade lite på bakbenet såklart.
Hon kände inget konstigt utan beslutade om att han skulle röntgas så då fick han lite att sova på och vi gick ut och väntade.
Vi hörde hur han jamade högt och länge där inne i buren, jamningarna blev lite lägre och kortare och till slut sov han.

Vi fick ett lugnande besked. Inget brutet men däremot så hade han en korsbandsruptur, alltså en korsbandsskada. Inte bara husse och andra vältrimmade idrottstjärnor som får sånt utan även små fina katter.
Sen kom domen, VILA INOMHUS i 14 DAGAR! Herregud, och hur fasen ska det gå till?
Lite oralt antiinflammatoriskt en gång om dagen också. Blir han inte bättre så väntar operation, fast det vet jag inte om vi kommer utsätta honom för.

Så där sprack min semesterbuffert, såklart är han försäkrad men det blir ju en del ändå med en hög och rörlig självrisk. En operation kostar mellan 18000-20000.
Men självklart är han värd allt och lite till! 

Gustav väntar med stora ögon på doktorn. Kolla hans vänstra bakben, ingen styrsel eller stadga alls.

 Hemma på sängen med lite mat framför näsan. Han somnade så gulligt med ansiktet rakt i matskålen.

 Har satt upp en pedagogisk lapp på ytterdörren. Våra gäster brukar bara kliva in (dom får det!)
men känner jag Gustav rätt så kommer han sitta med nosen tryckt mot insidan av dörren i 14 dagar.

Gustavs medicin och nya öronproppar till familjen. Alla i storlek large, vi har rediga öron!

Kan behövas när det kommer blir jam-serenader nätterna igenom. Tur att man har semester och tur att jag aldrig köpte någon resa, det var den är veckan vi hade tänkt åka.

Nu ska jag och Gustav mysa i soffan framför Allsången