Kortvarig glädje

Lyckan blev kortvarig. När jag kom hem från jobbet i morse så hade knölen på Gustavs ben kommit tillbaka. Kändes inget kul alls såklart. 
Nu har vi sovit hela dagen och helt plötsligt är knölen lite mindre. Ringde förstås till Mirjam och hon tyckte vi skulle avvakta.
Det är alltså någon cysta som fyller på sig, men blir den större eller inte försvinner alls på två veckor ska den opereras bort.
Som tur är verkar han inte besvärad i alla fall, mammas lilla fina prinsepojk!

Tänkte mig lite hederligt kontorsarbete på eftermiddagen, skulle fylla i oktobers schema i almanackan i väntan på det nya nattschemat som är på ingång.

Gustav tyckte jag skulle ägna mig åt annat, så det var bara att vänta tills han flyttade på sig. Istället jag gick på upptäcksfärd i lurviga kattpälsen och hittade två fästingar som hade flyttat in. Äckliga djur!

 Har hunnit med en Willystur också, glömde handla häromdagen och kylskåpet är mer än tomt. Hittade julstjärnor, rosa, redan! Är inte det lite tidigt? Såg sen att det hade med Rosa Bandetmånaden att göra och då slutade jag muttra.

I natt dags för jobb igen, känns bra som alltid. Kommande helg har jag lite planerat.
 Först lördagens överraskningsutflykt med Rudolf och sen på söndagen eventuellt Chokladmässan med Emilie och senare pulled porkmiddag hos lilla söta familjen på Norrboda..
Har ni tillagat det? Pulled pork?

Här i Pettssonska blir det långt i från åttatimmars långkok i dag, en hederlig falukorv ska stekas i skivor och serveras med hemstampat potatismos. Tar väl sirkalisa max femton minuter en kvart.