Oro och glädje!

Halvdan dag idag. Ryggen och jag är osams och jag började därmed dagen med en Paraflex, en kopp te och svordomar, hjälpte litegrann.

Dessutom en  gnagande oro över Gustav som gjorde att jag sovit väldigt dåligt i natt. För mitt i all festlighet i går på Rolfs födelsedag så hade jag tidigare under gårdagen upptäckt en knöl stor som en hasselnöt på Gustavs framben vid leden precis.
Fram med datorn för att googla och jorå, tumörer hos katter är mycket vanligt speciellt när dom kommit upp i ålder lite...Gustav är 8 år, check!
Oftast går dom också ner i vikt....det stämde också...check!
Sover mycket...stämmer...check!
Alltså var det cancer...svordomar igen och jag var skräckslagen! Rolf var också ovanligt tyst efter det gästerna hade gått, han låg bredvid Gustav och gosade tills dom somnade, tätt intill varandra.

I natt låg jag och grubblade, skulle vi var tvungna att ta bort honom nu? Denna älskade lilla krake som ger oss så mycket glädje. Vårt allt!  Usch, vilken natt!

Ringde direkt till bästa veterinären Mirjam i morse och jorå, här fanns ingen tid att ödsla tyckte hon. In med han på direkten. Klockan 13.00 fick vi tid.

En ledsen katt skyfflades in i transportväskan och han var knäpptyst hela vägen till Bålsta,
har aldrig hänt tidigare.
Mirjam klämde och kände, böjde benet bakåt och klämde och vips...."Nu är den borta!"
Jag fattade inget, kände jag med och jorå, den var borta. Hon förklarade att hon med 95 % säkerhet trodde att det var en någon slags ledvätska som kapslat in sig på nåt vis. Jag var mest chockad och lycklig så jag tog inte in allt hon sa.
Nu ska jag hålla koll så att den inte fylls på igen. Betalade gladeligen 490:- och åkte hem med en glad katt som jamade högt hela vägen.
Hemma firade vi med godisregn och en sovstund tillsammans på sängen.

Världens finaste kisse!