Men det bästa av allt är att Erika kommer hem...för gott! Nu kan hon numera titulera sig radiojournalist och kan lägga sina år på Vara folkhögskola bakom sig. Rudolf är ledig på onsdag så han åker ner och flyttar hem henne.
Blir ett par dagar jag få rå om henne, redan på söndag flyttar hon till Åland för sex veckors sommarjobb på Radio Åland.
I lördags fyllde Jogges syskonbarn Stephanie 8 år och som vanligt fick Emilie den stora äran att fixa tårtorna.
Hon är himla bra på det där med tårtor och jag är säker på att den var jättegod.
Jag jobbade mina två första nätter i helgen på den nyöppnade avdelningen på Solängen.
Att det skulle heta just orange är det nog ingen som tvivlar på om man nu inte råkar vara färgblind. Inte min favoritfärg direkt och jag är glad att jag inte fick migrän av den grälla historien.
Tycker uttrycket "70-talet ringde och ville ha tillbaka sin färg!" aldrig varit mer passande.
Men själva arbetet då på orange? Det var SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ lugnt, näst intill trist men såklart en skön andningspaus från allt slit från avdelningarna på plan 1 där man springer i ett.
Här sov alla, nästan, och alla var så gulliga! Jag trivdes bra där, personalen är grym som på hela Solängen förstås och vi får se till att njuta ett tag av en lugn avdelning. Men som sagt vi arbetar med personer med demensdiagnoser så rätt som det är är kommer det vara cirkus även på denna avdelning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar