Kan man få vara rädd för åskan och blixten när man är 54 år?
Ett kraftigt oväder cirkulerade över oss i ca en timme och jag tror varenda gång att blixten ska slå ner. Av Rudolf får man noll empati han bara skrattar och säger att det är ofarligt eller blir irriterad när jag vankar runt.
I snart 30 år har jag låtsas att jag inte varit rädd, allt för att inte överföra rädslan på mina barn.
Vet inte om dom genomskådade mig under alla dessa år. Jag gillar i alla fall inte sånt här läskigt oväder!
Annars idag då, vad har vi gjort..inte ett dugg. Har väntat sen 9.00 i morse på att Renaultverkstaden skulle ringa tillbaka. Har gått med telefonen i handen och knappt vågat pinka i fall dom skulle ringa, men icke. Har ringt tre gånger och mailat två.
Så jäkla dåligt. Anledningen är att det kommer upp ett felmeddelande ibland på displayen samt att den har stannat två gånger förra veckan, fast den startar som vanligt efteråt.
Gillar inte det heller, opålitliga bilar.
Nu ska vi strax cykla ner till Inger och Niclas, karavanen är säkert på gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar