16 november 2014

TröttSlitenOchFul



Puh! Skönt med lite ledigt. I natt var det lite mer att pyssla med på jobbet. Lite oroliga själar som hade svårt att sova.
Så småningom blev det sen väldigt lugnt ända tills fyratiden då  helt plötsligt halva styrkan, fem stycken pockade på uppmärksamhet...samtidigt såklart!
Blev att försöka klona sig eller åtminstone prioritera...vem tar jag först? Valde den som stod i sin dörr och fullkomligen skrek rätt ut, högt också såklart....HJÄLP, HJÄLP, HJÄLP! Snabba ryck....lugna, försöka tysta innan resten blev väckta, lugna mera, förklara, erbjuda något att dricka eller äta,  sitta nära, "det-är-natt", hålla om, behålla lugnet, avleda, lugna ja, typ så medans rörelselarmen och sänglarmen från dom andra larmade vidare på min telefon. Det gäller att vara stresstålig och behålla lugnet. Risken att två har drattat på arslet får man ta, det är inte lätt att vara på tre ställen samtidigt.
När jag sedan kunde lämna denna nu något lite lugnare själ så snabbt till nästa som var ute i korridoren på stapplande steg, utan rullator såklart.
Samma sak igen...lugna, avleda, ge dricka, "det-är-natt", stoppa om, godnatt. Snabbt över till den tredje som även hen var ut i korridoren för att leta efter sin toalett. Vända om och visa toaletten på rummet och hen blev överlycklig över att där fanns en toalett eftersom "det inte varit någon där tidigare".
Medans jag stannar för att säkerhetsställa att hen hittar tillbaka till sängen (inte alltid självklart vid demens) efter toabesöket så är den oroliga själen nummer 1 på G igen, står i dörren och kör andra akten i skrikoperan...HJÄLP, HJÄLP, HJÄLP! Tillbaka på ruta 1, börja om från början.
Dags för nästa lilla orosmoln, en ledsen en som inte mår så bra. Samma sak igen....trösta, prata, hålla om för att sedan ringa sjuksköterskan för råd.

Efter en timme så hade jag läget någorlunda under kontroll, tror dom flesta hade lugnat ner sig.
Och då blev det dags för köksbestyren, koka gröt, brygga kaffe, dra igång diskmaskinen och sen en tur till tvättstugan för femtielfte gången denna natt.....så himla mycket tvätt, jämt!

Var ganska skönt att krypa ner i sängen med vetskapen om att jag nu är ledig två nätter. Det behövs verkligen för att vila huvudet och kroppen. Man känner sig ofta otillräcklig speciellt såna nätter när allt händer samtidigt.

Nu ska vi strax åka till Kungsängen på lite middagmys med dom bästa jag vet, nämligen hela min gulliga familj!






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar