DetHärVarIngeKul

Goddagens mina vänner!
Först en varningens ord till er, det kan komma att bli ett gnälligt inlägg med ett visst inslag av sjukdomar, oro, panik, och dödsångest.

För det första var jag med om något så fruktansvärt i natt. Hade kanske sovit i en timme, vaknar och kan inte andas...jag rusar upp, hostar, försöker hålla mig lugn, drabbas av panik, dör jag nu? hostar, hostar mera, tar mig ut i köket, hostar det värsta jag kan och där i köket släpper det och kan andas någorlunda igen.  Erika vaknar och kommer ner, hon såg livrädd ut stackarn.
Var det värsta jag varit med om, hann tänka att nu kvävs jag.  Ville inte lägga mig igen, satt upp och småhackade hela natten nästan.
Är lite halvsnorig och har en ret/slemhosta så antagligen var det det som täppte till eller också saliven.
Var tvungen att googla "sätta saliv i fel strupe" mitt i natten och jovisst fick massor med träffar  där andra varit med om exakt samma sak. Sen på Vårdguiden där det stod att det var ganska vanligt förekommande men helt ofarlig, man kan inte kvävas av sin egen saliv men förstås en fruktansvärd traumatisk upplevelse.

La mig till sist i sängen, uppbullad med kuddar så jag nästan satt och sov. Somnade som tur var och fick några få timmar i alla fall på det välbehövliga sömnkontot.
Men fy fasen vad obehagligt det var och jag hoppas verkligen jag slipper kvävas när jag dör. Vill aldrig vara med om det igen!

Annars så har det inte hänt så mycket mer i mitt lilla liv. Handlade med mamma i dag istället för på fredag. Var en vecka sen sist och mjölken började tryta. Tyckte att vi skulle åka till KungSängen och köpa en ny säng till henne nu när dom har 50 % på alla sängar. Först ville hon men sen tyckte hon det blev för stressigt....???

Hemma nu och tänt brasan, snart kommer Carlos han kommer parkera sig som vanligt framför den varma kaminen.
Jobb två nätter, ska vara på den nya avdelningen och det är direkt inget jag ser fram emot. Har svårt att känna ro och trivsel på denna ensamma avdelning. Helt ensam och utelämnad utan någon kontakt med omvärlden en trappa upp. Och sen massor med märkliga ljud och händelser på den tomma avdelningen bredvid. Det gäller att stänga av sitt mediala sinne.
Tar med mig öronproppar tror jag och hoppas att Anne har en lugn natt så hon kan hålla mig sällskap.

Japp det var väl allt! Hoppas ni får en fin kväll så får vi hoppas att vi hörs något mer.