Årskrönika 2014, del 1

 Det är väl lika bra att jag kör på med 2014 års Årskrönika så här på årets första dag. 

Och ni som känner mig vet redan att jag icke kan sammanfatta i korthet, 

kommer bli något i romanväg på 12 kapitel som alltid. Guldstjärna till er som orkar läsa.

JANUARI 2014

Det absoluta största och mest fantastiska som hände var att jag den 10 januari klockan 21.45 fick veta att jag skulle bli mormor, eller som Emilie sa "Carlos ska bli storebror!" och Rudolfs hjärnceller sprang i kors för att till sist utbrista: "Va...ska ni köpa en hund till"...med arton utropstecken efter.

Trögfattad som få, medans jag fattade på direkten och brast ut i glädjetårar, hoppsasteg och lite lätt yrsel...ÄNTLIGEN! Trodde aldrig....

I min ofantliga upphetsning och glädje utbrast jag även att vi skulle stå för barnvagnsinköpet. 

Vilket jag inte riktigt hade förankrat i huvudsponsorn, men han hade inte direkt någon invändning...tror jag.

Men såklart så var den lilla bebisen hemligstämplad tills ultraljud och dylikt var gjort.

 Lång väntan och jag höll på att bli galen, 

ville tala om för hela världen om min lycka men mina läppar var förseglade. 

Jag var bara tvungen att införskaffa mig den dyrast tischan jag någonsin ägt, hängde den vackert på en galge i sovrummet och där fick den hänga...Använde den bara en gång och det var vid detta fototillfälle till bloggen då jag släppte bomben och fick ett besöksrekord som hette duga.

Fast mer om det i mars, nu är vi fortfarande i januari.

Jag hittade goda äpplen med rosa gulliga magtröjor på Willys

Vi var på hundutställning med Carlos. Allt gick bra tills domartanten skulle gräva i munnen. Det var droppen tyckte Lill-Fisen som inte hade någon som helst lust att gapa som en krokodil.

Dinerade på Peony innan det var dags för Idrottsgalan på Globen med denna vackra kvinna. 

Tack Jocke för biljetterna, snälla du är! Älskar VIP-biljetter.

Tog skuggiga vinterbilder på snöhelvetet

Vi hämtade hem Erika från skolan i Vara. Emilie och Carlos följde med. 75 mil på 12 timmar, Carlos älskar att åka bil och hade ingen som helst lust att kliva ur när vi kom hem. Erika skulle flytta till Åland tillfälligt i 12 veckor för praktik på Ålandsradion.

Vi fredagsmyste en del. Rudolf har svart bälte i räkmackor.

 Gustav äter som alltid sina räkor i sin speciella räkskål och självklart på bordet

Sen blev det en och annan selfie med den här myskorven