20 januari 2015
MestSkit
Ledig och hysteriskt trött och orkeslös. Där har ni tisdagen efter jobbhelgen i ett nötskal.
"Men hur kan du vara så trött idag? Du har ju inte ens jobbat i natt!" säger en oförstående människa i min omgivning.
Nääää, men prova att jobba natt själv så kanske du upptäcker att det tar ett par dagar att komma i form igen. Hatar människor som är tröga i skallen, ljuger, inte kan köra i rondeller och folk som står i vägen på Willys.
Det är mest skit med det mesta idag. Knäckte till ryggen i morse då jag skulle baxa in hundburen med Gustav i i bilen. Gjorde en lyft och snedvridning och det högg till som satan direkt.
Lämnade kissen som numera får åka hundbur i stället för trång transportväska avsedd för katter eftersom det är lite marigt att skyffla ner honom i väskan. Buren har mycket större "ingångshål" som gör att han kan vägra hur mycket han vill och spreta med alla ben så vinner jag ändå.
Oj, vad han jamade i bilen, han höll minst sagt låda och visste förstås precis vad som var i görningen.
Hämtade honom klockan 11.30, betalade 1100:- och åkte hem. Han var tyst på hemresan fortfarande lite lätt groggy efter att ha blivit sövd. Rakningen blev bra, hela magen är bar och jag gissar att han kommer frysa ännu mera nu. Hatar dessa tovor som inte går att reda ut med kam eller något annat verktyg utom veterinärens rakapparat.
Pratat med banken också, angående vårt privata pensionssparande som det blev ändrade skatteregler på från årsskiftet.
Lustigt hur det ändras hit och dit och att man ska behöva dubbelbeskattas eller hur det nu var för det man sparar till sin egen lilla fjuttpension. Nu blir det slut på ett sånt sparande och vi får istället hitta på något annat. Nästa vecka ska vi träffa en rådgivare på banken. Skulle ju vilja fortsätta äta oxfilé även som glad pensionär.
En annan sak som gjorde mig deppig var att jag räknade ut att jag är 74 jävla år när Stella tar studenten! Va? Hur gick det till? Wish me luck att jag är vital, adekvat, ej dement, ej har vuxenblöja, har egna tänder och är frisk och kry.
Jag känner mig lite lätt skeptiskt, ska man inte få vara med på denna stora dag? Usch, vad ledsamt.
Höll på att klicka hem en liten Kretaresa åt oss i går, billigt som attan på Ving som hade Happy Hour.
Ett litet impulsköp som inte var helt genomtänkt den veckan som jag tänkt. Vid en närmare glutt i kalendern så hade vi lite annat att stå i just dessa aprildagar. Var väl tur att jag hejdade mig i sista sekunden. Det är lätt att förivra sig när vädret är som det är.
Håller sen klockan 12.00 på att tillaga min absoluta favoriträtt. Långkokt kalvkött a ´la min favorititalienare Paolo Roberto (efter Jogge förstås)
Blir gnocchi till och det tar ett par timmar till tills det är klart. Inget fast food det här inte som man gör på en kvart, detta ska koka i typ hundra år eller i alla fall 5-6 timmar. Väl värt att vänta på, det smakar fantastiskt!
Nu ska jag vila!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar