SlutaSpökaDetÄrInteKulLängre!

Puh, nu har jag bara två nätter kvar på plan 2. Denna märkliga avdelning där det händer oförklarliga saker och framförallt låter. I natt var det ett jäkla liv, det knackar, det bankas, det flyttas möbler och i köket skramlar det och rycks i låsta dörrar. Gick för att öppna den låsta dörren som det rycktes i men fick ett stänk av ståpäls när inte min kollega stod på andra sidan...hon hade inte varit där.
Och hon har för den delen nyckel som vi alltid använder just där i den dörren.

Jag bestämde mig innan jag klev in på avdelningen att i natt blir det lugnt, jag ska inte bry mig utan låta han hålla på. För det är en han, det har jag och många andra sett.
Sa åt honom i morse med vänlig men bestämd röst att han skulle gå härifrån, jag kan inte hjälpa dig.
Vet inte om det hjälpte men oväsendet tystnade faktiskt. Han kanske fattade att jag är less på honom.

I natt jobb på min favoritavdelning. En avdelning där det numera är om möjligt ännu mera nattlig aktivitet. Hasande steg, knackningar, det flyttas saker, dukar i oordning, det knackas på fönster, katter som jamar, skrapande på väggar, taklampor som tänds i rummen fast dom var släckta innan och den som bor där är oförmögen att ta sig ur sängen, likaså köksskåp som öppnas hos samma boende och en till sist denna gråvita gestalt som visar sig lite här och nu.
Samma gestalt som antagligen tar hissen upp till plan 2 emellanåt. Ombyte förnöjer kanske.

Kanske till slut blir så här för oss nattpersonal:

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/smalandsnytt/kalmar-kommunen-anlitade-medium

Nu ska jag fixa middagen, idag testar jag ett nytt recept, Citron och parmesanbakad kycklingfilé med bulgur smaksatt med pesto.
Bulgur?? Tio spänn på att Rudolf ställer frågan: Vad är det här?







Snart rullar besöksräknaren över 90 000-strecket!
Kom på en till sak som händer på jobbet...tavlor flyttar på sig och hänger ofta på sniskan. Speciellt i ett rum och i korridoren.