AsylboendeWenngarnMulenNovember

Började denna något gråmulna söndag med att åka till Klöv, insamlingsplatsen för vårt asylboende.  Engagerade, fantastiska volontärer från Frivilliga Resurs Gruppen tog emot oss med öppna armar. 

Som tur var så var det många som hade samma tanke som vi, rullade in bil efter bil på parkeringen. 

Emilie kom med ett par stora säckar hon med.

 

 

Jag lämnade vantar, mössor, jackor, halsdukar, varma tröjor, lakan, raggsockor, tjocka strumpor m.m.
Hade sorterat och märkt kassarna för att förenkla lite för dom som sorterar. Mer behövs! Dom efterlyser just nu mattor då det är väldigt kallt på golven i stugorna, pottor till barnen (det är MÅNGA barn berättade en kvinna), blöjor, hygienartiklar, underkläder (ska vara nya), skor, byxor i stora storlekar. Rensa era garderober ni med, jag lovar att ni hittar massor ni inte behöver.
Sen åkte vi vidare till vackra Wenngarn där vi bokat bord på Dammstugan till klockan 13.00

På egna ben......

 Dammstugans pizzor, finns inget bättre!

 

Jag valde en Wenngarnpizza fast utan botten, en sallad med andra ord. Fantastiskt gott! 

Vitlöksbröd och Babblarna var tillbehören.

 Mätta och belåtna satte vi fart mot islandshästarna. Stella gick så duktigt med katten i ena handen och med mamma på behörigt avstånd.

Oj, vad hon gillade hästarna. Hon gjorde sitt skorrande "hästljud" och var så glad.

Sen gick vi vidare mot orangeriet och slottet. Jasmine har aldrig varit på Wenngarn så det var hög tid att  visa henne allt. Var sjukt mycket folk på slottet, jättekul med så många besökare.

 

Prinsessan Av Wenngarn provsitter den antika sammetsfåtöljen i  självaste bröllopssviten.
Hur söt får man vara egentligen?

 

 Innan vi skildes åt så tog vi en groupie på parkeringen. Nu dröjer det länge tills vi får träffa Jasmine igen.  Tack för en härlig dag mina fina hjärtan!