Sådärja! En cortisonspruta senare och jag har värre ont än någonsin. Tydligen helt enligt spelreglerna enligt doktorn på vårdcentralen. Sällade mig klockan 07.45 till två stycken andra klena rackare som var före mig i kön utanför vårdcentralen. Undrar hur länge dom hade stått där och huttrat i den bistra kylan?
Med nummerlapp 003 tog det inte lång tid innan registrering och betalning i luckan var klart, nu var det bara att sitta ner och vänta på att bli uppropad. Väntrummet fylldes på snabbt av andra snoriga, hostiga, haltande och eländiga människor och jag kände mig grymt nöjd med min pallplats.
Blev besviken när "min" braiga doktor Ardavan hade slutat, tydligen funkar det så med stafettläkare, dom blir aldrig långvariga. Säkert både på gott och ont, i mitt fall på ont.
Istället var det en annan doktor, en kvinnlig som ropade upp mig och jag fick återigen berätta hela hälsenehistorien. Men jag tycker hon verkade ganska okej hon med. Hon skrev ut en annan antiinflammatorisk medicin jag ska äta i en hel månad. Hon kötta in en cortisonspruta rakt i den onda knölen och jag blev sjukskriven i två veckor. Sen trodde hon jag skulle vara frisk, hoppas verkligen hon har rätt. Så nu är det fortsatt vila av högertassen i två veckor till. Kul som attan!
I brist på annat hyperintressant att orda om så visar jag lite bilder på Stellas lilla hus som blev en favorit i hennes rum. Även Carlos gillar det och ligger gärna och sover i det, om han får ligga kvar för den lilla bestämda husägaren vill säga. Hon stökar, fixar och trixar med alla sina djur, Babblar och kuddar där inne. Sitter och läser sina böcker och bara ser ut att stortrivas.
När hon blir lite större funkar huset säkert utmärkt som koja med lakan över eller varför inte en affär?
I sommar ska vi röja i våran lekstuga vi har på tomten, där tror jag Stella kommer älska att leka. Det gjorde i alla fall hennes mamma och moster när dom var små. Många kafferep har jag varit på i den lekstugan.
Mormors älsklingar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar