Först av allt, stort tack för alla rara kommentarer. Många kanske tycker jag är naiv, barnslig, löjlig eller överreagerar. Det är ju "bara" en hund! Javisst är Carlos bara en hund men långt ifrån vilken hund som helst.
Han är mitt och sin familjs allt. Och se honom ligga sådär livlös och helt okontaktbar vill jag aldrig vara med om igen.
Har inte sovit någonting i natt fast jag var helst slut. Rolf somnade 20.30 i soffan och jag höll ut till 22.00. Men jag somnade aldrig. Varje gång jag blundade så spelades filmen upp igen. Särskilt slutscenen när han bara ligger där helst stilla och tyst och Rolf låter sådär uppgiven. Jag har sett hundratals avlidna gamla människor och han låg precis på samma sätt som dom fast på sida. Med bröstkorgen som i en djup inandning och magen insjunken.
Försökte fokusera och tänka på Stella istället. När Stella och jag promenerade runt kvarteret i väntan på att middagen skulle grillas klart. Vi gick till lekparken och hon fick prova hästen och gungan.
Precis som sin mamma och moster gjorde för 30 år sedan. Hon gillade det! Sa hejdå till en hundägare i allén och vinkade glatt. Lilla älskade Stella som alltid är glad och gör mig så gott.
Har förresten ringt och fått råd av Närakuten också. Rolf fick en mindre sårskada av Carlos tänder igår när han bände upp käken på honom. Jag tjatade om stelkramp men han vägrade åka till någon vårdcentralen. Nu behövde han inte det, han har med all säkerhet fullgott skydd. Däremot ska vi hålla koll så inte såret blir infekterat.
Jag ska försöka att inte älta händelsen, men det här kommer ta tid att bearbeta. Och att skriva av sig är nog en bra medicin. Ni får stå ut eller inte läsa alls.
Pratade med Emilie i morse. Carlos hade sovit tryggt som alltid mellan dom i sängen i natt och var precis som vanligt.
Dom var på promenad och han var glad. Längtade efter honom i natt så jag tänkte åka och kidnappa honom. Jag ville också sova med honom.
Fast jag får träffa honom på eftermiddagen. Vi ska åka på en liten utflykt och senare även äta middag hemma hos Emilie och Jogge. Då ska vi bara mysa Carlos och jag.
Lite bilder ifrån igår innan helvetet brakade lös.
Sandlåda till Stella, check!
Sen hämtade vi Carlos och han älskar att åka morfars firmabil.
Man ser så bra ut i alla fönster.
Såklart tog vi en lördagsselfie.
Stellas enmansorkestern gungar. Alltid redo med tamburin runt halsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar