I går när Emilie hade hämtat Stella från förskolan så kom dom förbi för en liten lekstund. Rutschkanan blev som jag misstänkte en succé och Stella småsprang från bilen när hon såg kanan på gräsmattan.
Hon åkte och åkte och var jätteduktig. Var härligt att se hennes glädje, lilla älskade Stella. Carlos njöt också så länge solen var framme. Hann inte ta någon bild på min favoritfralla då jag hade fullt upp med den minst sagt aktiva lillasystern. När det sedan började dugga så gick vi in, under viss protest. Stella ville åka "mea". Vi ritade och åt vindruvor istället.
I kväll ska jag och Erika få den stora äran att barnvakta ett par timmar då Emilie och Jogge ska få några timmar på tu man hand med middag och bio.
Är fortfarande rädd och orolig att något ska hända Carlos när jag är själv med honom efter det fruktansvärda trauma vi var med om för två veckor sedan.
Tack snälla Erika att du kommer och hjälper till och stöttar din oroliga mamma. Stella kan förresten säga Erika, hon pratar på som attan nu.
Mamma, pappa, mojmoj, Rika och sen det viktigaste Jejja. Jejja säger hon ofta och pekar på sig själv.
Hon är som en papegoja och härmar allt. Håller som bäst på att försöka hitta på något busigt ord vi kan lära henne i kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar