22 juni 2016

DjurBarnMormorOchHammock

Dra på trissor! Ett blogginlägg idag med. Tror jag börjar få tillbaka livsgnistan.  Kan det bero på att jag numera inte längre behöver kalla mig Kryckmadame?  Jag får, kan och ska gå normalt nu, utan kryckor. Jag är glad! Fast såklart lite orolig, kan det hända något med hälen? Kan jag överanstränga mig? Men efter dagens besök hos Maximilian som är min fysioterapeut så känns det bra, han gav mig lugnade besked om att ingenting kommer att hända mer än att det kommer strama och göra lite ont till en början. Det är lång rehabiliteringstid på en sådan här grej jag gjort, fullt återställd är man efter 6 månader uppemot ett år.  Jag ser i alla fall ljuset i tunneln. Halleluljha!


Tänkte öppna djurpark härhemma. Vi har betande rådjur och en sköldpadda i sten på framsidan som inte är ett dugg skraja.
 

 Och i går hade jag en älg på besök på baksidan. Han stod länge och väl och mumsade på äppelträdet.
Jag tänkte mat! Gott! Älgkött! Mums! Var är geväret?



Bror min och jag samlade pluspoäng när vi tog ut morsan på en utflykt häromdagen. 
Jag satt i baksätet och morsan och brorsan tjattrade på i framsätet. Vi åkte runt lite i Håtuna där hon är uppväxt för att sedan åka vidare till Uppsala och äta räkmacka, dricka kaffe och titta på fåglarna i Svandammen.
Owe sa att det var som att köra Samtrans typ, en med rullator och en med kryckor. Men han skötte det bra.

 

 På kvällen betedde sig Gustav konstigt. Han kräktes massa slem och ville inte äta. Jag misstänkte direkt att han hade satt ett grässtrå i halsen. Det har han gjort tidigare och jag kände igen symtomen.
Vi stod ut under natten, han sov hyfsat och jag ringde till våran veterinär när dom öppnade morgonen därpå. Dessvärre fanns det ingen ledig tid så jag fick vända mig till Vettris i stället. 
Anne P var snäll som kom och hämtade, bar buren med sur katt i och höll oss sällskap. Man är ju fasen så låst när man inte får eller kan köra bil.



Jomenvisst, inte ett grässtrå utan två. 1750:- fattigare så där några dagar före lön och vi åkte hem med en katt som var drogad halva eftermiddagen. Han somnade med huvudet i matskålen och hade svårt att hålla reda på i vilken ordning tassarna skulle sättas i golvet.


Fick en försenad födelsedagspresent av Anne.  Borde varit tvärtom, jag skulle gett henne något när hon var så snäll och hjälpte mig med Gustav. Tack snälla Anne!


Just ja! Vi fick ärva en sprojlans ny hammock av Åke och Eva när dom flyttade hem till Kivik.
Nu ska jag bara köpa ett dynset och sen hoppas att gräset växer lite bättre, ser för taskigt ut.
Hade en hammock för länge sedan men efter en liten kräftskiva här hemma så återfick den aldrig sin ursprungliga utseende eller funktion. Den såg mera ut som en sorglig skadskjuten ko och slängdes på tippen. Jag minns att jag var ledsen länge för det.
Men nu har vi alltså en ny och jag kommer att gunga mig trött och eventuellt åksjuk om dagarna hela sommaren.
 

Asså den här skruttungen då! Hur kär får man vara i sitt barnbarn?
 

Vi har så roligt när vi träffas. Och jag tror bestämt att hon brås på mormor när det gäller pratet. Munnen går i ett på henne typ som på mig har jag hört.


 En liten frallrumpa!


 Idag kom dom på besök. Ingen blev gladare än jag. Stella var tvungen att hämta disktrasan och städa lite på bordet ute, inne och på sitt lilla bord. "Schmutschigt" sa hon med inlevelse medans hon fejade borden. Hennes hår! Krullig, långt och bara så fint. Vilken kalufs!

Ikväll blir det som alla andra kvällar fotboll. Sverige kommer besegra Belgien med 2-0. 
Eller kanske inte, men hoppet är det sista som överger en sägs det ju.

Heja Sverige! 




 

1 kommentar:

  1. Du skulle ju ringt mig, då hade jag bara behövt säga: Gustaf, nu ska vi åka till Albano så visste han vad som var i görningen! ;) Skönt att allt gick bra! Puss

    SvaraRadera