Jag försöker intala mig själv att det var en engångsföreteelse och att det aldrig händer igen.
I går var vi bjudna på middag hos Stella. Jogge hade brassat en fantastiskt god Carbonara och jag åt två portioner utan att skämmas. Stella har fått ny favorit, nämligen Moff-Haa, och hon hade fullt upp med att roa honom på sitt lilla sätt. Vilket gick hem som synes, han drar på smilbanden i alla fall.
I morse var vi på plats redan klockan 9.30. Medans Rudolf parkerade bilen haltade jag in lite före. Stella blev glad och jag fick en stor kram men sen så sprang hon till grinden igen och ropade på...vem tror ni? Moff-Haa såklart. Lilla gullungen blev överlycklig när han äntligen kom och sen var det morfar som skulle klä på strumpor, skor och såklart fick mest kramar. Vart ska du flyga Stella frågade jag. Hon svarade "talen" och visade med lilla pekfingret upp i luften som ett flygplan och gjorde något rart flygplansliknande ljud med munnen. Puh, vad jag kommer längta efter henne. Saknar henne redan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar