VilkenHelg!

Vilket dygn vi har haft Rudolf och jag!  Vi har ätit och druckit så fantastiskt gott. Jerry Williams var helt galet bra och dagens brunch på Berns Asiatiska var nog bland det godaste och fräschaste jag ätit någonsin. Har matkoma fortfarande!

Dessvärre blev det pannkaka med alla bilder jag utlovat. På Griffins Steakhouse var det alldeles för mörkt och Jerry stod inte still en sekund så bilderna blev oskarpa och gryniga.
Men såklart får ni se dom ändå.

När vi var incheckade och klara på Scandic Norra Bantorget så gav vi oss ut direkt. Jag ville visa Rudolfs takterrassen och baren på Scandic Continental. Nu kunde man p.g.a vintervädret givetvis inte gå ut på takterrassen men vi kikade genom fönstret medans vi drack varsin god drink. Hrmmmm, okej då! Det blev varsin god drink till. Min smakade hallonsaft medans Rudolf svepte i sig en guldfiskskål till.

Middagen på Griffins Steakhouse var helt magisk! Vilken personal! Vilken mat! Vilket ställe! Vilken inredning! Vilken toalett! Kan faktiskt inte klaga på något. Jo, det skulle vara ljuset då, var ganska mörkt så vi gamlingar med knappt ledsyn hade svårt att läsa menyn.
Så värt att gå på en restaurang med engagerad och professionell personal. Var verkligen rätt man och kvinna på rätt plats!

På borden så stod tre olika sorters salt i provrör, ovanligt och kul. Rudolf valde "Christian Hellbergs korv med bröd" till förrätt. Två stycken olika, en lamm och en nöt som slank ner ganska så obehindrat. Han tyckte dom var fantastiskt goda och hade lätt kunnat äta ett gäng till.

Min varmrätt var flankstek med torkad tomat, mynta, chili, bearnaisesås och supergoda pommes frites. Rudolf valde någon specialare, parmesanentrecote och den var förstås också väldigt god. Dessutom serverades det tryffelmajonäs till, alltså...tryffelmajonäs finns det något godare? 

Blev en god liten italienare i glasen, Langhe Nebbiolo La Spinetta, ja jädrar!

 Det bidde varsin dessert också, ska de va så ska det va ordentligt! Chokladsundae till mig och apelsinsorbet och mandelkaka till Rudolf. Min dessert skulle jag kunna äta varje dag, var bara mina favoriter såsom salt kolaglass, chokladsås, chokladkaka, hallon. Vad säger man? Världsklass!

I lagom tid till nästa grej vi skulle på så betalade vi, tackade för oss och rullade mätta dom 753 metrarna till..........

 ..till Scalateatern och Jerry Williams

 

I baren på Scalateatern serverades rosévinet i Duralexglas. Gilla på den!

Jerry var som alltid förbaskat bra! Hur orkar han, han är ändå 74 år. I 2,5 timme höll han igång med avbrott för en kort paus. Ni kan tro det blev livat i bänkraderna när I can jive drog i gång.

Här sitter vi på rad 2 och har det bra.

 Efter en skön och relativt snarkfri nattsömn så åt vi en liten mimimal frukost. Vi vill såklart spara plats i magarna eftersom den kommande brunchen krävde sin plats. Under natten hade det kommit snö och det var inte direkt mysigt att trava runt i gamla stan i snöslask och halvstorm. Snorhalt var det dessutom. Vi slank in på ett litet café i en gränd och värmde oss med kaffe och glögg innan vi gick tillbaka och ner mot Berns för dagens höjdpunkt.

 Vet faktiskt inte riktigt hur jag ska beskriva brunchen. Känns tjatigt att överösa allt vi stoppat i oss i helgen med allehanda adjektiv men det här var helt klart GALET GOTT!

Som ni ser så är det oskarpa bilder. Rudolf åt 14 suddiga ostron! Jag åt bara 5. Sushin, sashimin, dumplings, den varma maten, dessertbordet...finner inga ord. En flaska sval Chablis blev det till och Rudolf ville boka bord direkt till nästa söndag igen. Han var så imponerad. Även här måste jag berömma den oerhört kompetenta personalen. Hela tiden på tå, kollar av, fyller på i glasen, frågar om allt är bra m.m.

Med extrem matkoma begav vi oss till Centralen för att försöka ta oss hem bland ersättningsbussar, snökaos och elände. Messade Emilie och frågade om hon hade lust att hämta oss i Hjulsta och det hade hon. Så mycket enklare att bara ta tunnelbanan. Vi fick även skjuts av hela familjen Gomez-Pettersson till Hjulsta när vi åkte i lördags. Tack rara ni! Det var mycket värt!

Och till er som inte varit på Berns Asiatiska har jag bara en sak att säga: Boka bord, ni kommer inte bli besvikna.

Jag kommer med all säkerhet besöka både Griffins och Berns många gånger till.