ÅrskrönikaFörstaKvartalet2022

Hej och god fortsättning på er! Undrar om jag ens har några läsare kvar? 2022 blev verkligen inte ett bra år i alla fall om man tänker antal inlägg i den här sovande bloggen. Trötthet, tappat intresse och ork är väl det jag kan skylla på.

Det här med att arbeta som timanställd blev till slut för rörigt, oroligt och osäkert för mig. Det blev hattigt och ostrukturerat, jag jobbade vissa veckor varannan natt vilket sliter extremt mycket på kroppen och hjärnan. Jag fick sömnproblem av att sova rörigt. Dag, natt eller inget alls och den inre stressen att aldrig veta när eller om man fick något jobb. Som läget ser ut i världen med ökade kostnader, rusande räntor, dyra matkostnader och osäkerhet var jag ständigt orolig om jag ens skulle få någon lön alls vissa månader. Tackade därför ja till allt eftersom jag inte visste när erbjudande skulle komma.

Men från oktober blev allt som vanligt igen. Jag blev erbjuden en fast anställning (tänk att dom ville ha mig tillbaka!), toppenschema, toppenkollegor och jag kunde planera mitt liv igen utan att alltid behöva vara tillgänglig om-utifall-kanske någon blev sjuk och jag blev inringd. Och sömnen är numera helt normal och jag mår bra, ja eller i alla fall mycket bättre.

Tänkte att jag nu skulle försöka mig på en Årskrönika eller jag kallar den hellre sammanfattning 2022. Sådana gjorde jag alltid förut så jag gör ett försök. Jag gillar att skriva så det kan bli en del att läsa, men självklart är det frivilligt.

JANUARI:

Nyåret 2021 firades sedvanligt på världens finaste och mysigaste Rörums Gårdshotell på vackra Österlen med bästa vänner. Vi hade en fantastisk kväll. Maten, drycken och sällskapet var som alltid helt magiskt. Att halva gänget sedan fick covid var väl inte riktigt lika kul. Själva blev vi inte speciellt sjuka och det tog faktiskt 4 dagar innan snabbtestet visade två streck och då var vi redan hemma igen.

Min lilla gulltrio firade också nyår såklart, med eller utan hatt. När jag ser dessa bilder så slår det mig hur mycket dom växt på ett år? Helt otroligt! 

 

 Det blev en del Facetime på sniskan när vi var i hemkarantän.

Att jobba med visir och munskydd blev en vana, men fruktansvärt jobbigt. Speciellt vid nära kontakt då långärmade plastförkläden, hårskydd och handskar skulle på. Varmt och svettigt är bara förnamnet.

 

Jag och tjejerna tog oss en tur till närmaste Pinchos. En fredagskväll var kanske inte bästa dagen. Inte för att det var proppfullt med övriga gäster, vi var helt ensamma men det var två supertrötta flickor som mest fnittrade och flamsade. Vi hade trots det en kul kväll med mycket skratt och lite mat i magen.

 

Innan vi kunde åka blev det lite hederligt barnarbete

Vi bakade chokladbollar och slickade skålen

FEBRUARI:

9 februari släpptes covidrestriktionerna och alla var glada som laxar. Själv tog jag och många andra det såklart lite försiktigt och på jobbet var det fortfarande munskydd och visir som gällde. 

Mellocirkusen drog äntligen igång! Första deltävlingen missade jag eftersom jag jobbade. Men jag tippade alla rätt i i Melodifestivalappen. Jag hörde dock lite av Cornelias låt när jag skenade förbi en TV på jobbet. Tänkte att den här kan vinna, jag gillade det lilla jag hörde. Kollade på hela sändningen när jag kom hem på morgonen. 

Mitt förstfödda barnbarn och världens finaste lilla Carlos fyllde 9 år och det firades med paket, godis, pussar och gos.

En utav åtskilliga middagar i världsklass som husets kock bjussar på. Finns det något godare än blåmusslor? 

Städpersonalen stämplade in och dammsög noggrant nedervåningen...........

.......innan hon gick ut i garaget med morfar för att jobba. Hon borrade, skruvade och fixade lite.

Mycket snö på vägarna när vi är ute och kör på nätterna i grannkommunen. Ganska fint ändå.

Här blev det tvärnit och fotostopp på natten....BAJSAPA....påhittigt! Natten efter var konstverket borttvättat.

MARS:

Mars månad och Emilie och barnen bjöd in till trefika i Kungsängen. Emilie hade bakat jättegoda semlor i olika modeller. Åkte hem mätt som ett bergstroll.

 Det finns hopp! Dom här bilderna på en soldyrkande Carlos är från 3 mars. Snart så är vi där igen, håll ut!

Fick en fin teckning av Alessia. Hon har gjort ett porträtt av mormor och morfar. Det ser ni nog. Jag har betydligt mer hår på huvudet än Rudolf. Men är vi inte lite väl smala?

Mamma och jag briljerade med våra kunskaper i Tipspromenaden på Norrgården.

Tjejerna ville komma och bada och efter badet blev det glassfest!

Mars månads absoluta höjdpunkt var i alla fall melodifestivalhelgen. Anne och jag checkade in på Scandic Continental för en helg med bästa gänget i Melodifestivalklubben. Oj, vilken helg det blev. Intensiv men med mycket skratt och skoj med härliga vänner. 

Som alltid hade vi dom bästa platserna. Men den här gången var nog det bästa som gick att få. En halvmeter från scenen och vi hade fri sikt överallt. 

Cornelia vann och ingen var gladare än jag, tyckte det var helt rätt. Fantastisk låt!

Friends är långt ifrån en favoritarena. Går ju knappt att ta sig därifrån. Vi fick till slut tag på en taxi och knökte in oss hela gänget. Nu var siktet inställt på Nalen och efterfest med Melodifestivalklubben. Dyraste taxiresan hittills och med en sur och otrevlig taxichaufför som vägrade stanna där vi ville hoppa av.

Vi hade som alltid en kul kväll/natt på Nalen med toppenartister som uppträdde Men jag konstaterade snabbt att man är ju inte 20 längre dessvärre....

Redan klockan 02.00 var vi åter på hotellet. Oj, vad skönt det var att hoppa i säng.

Finns det något bättre än hotellfrukost? Kom och tänka på att det faktiskt bara är två månader kvar tills årets mellohelg. Längtar! 

Puh! Nu har jag till slut lyckats få första kvartalet klart. Förhoppningsvis kommer inte andra kvartalet dröja lika länge. Hoppas ni gillade det.