TomaterBarnbarnOchSaknarGustav

Hej på er!
Ni är som tur är en liten skara som läser bloggen fortfarande, trots att antal inlägg inte direkt haglar.
Det händer inte så mycket just nu att skriva om. Gör ingenting mer än jobbar, håller mig hemma, sover, blippar på telefonen, handlar när det är nödvändigt, pratar med mamma i telefonen och hälsar på barnbarnen någongång emellanåt.
Vi är som tur är symtomfria hela bunten och det får vi vara glada för. Tycker det räcker med antal drabbade nu, längtar tills allt blir som vanligt igen.

I går blev längtan för stor efter barnbarnen. Jag följde med Emilie och hämtade mina små hjärtan på förskolan. Båda tjejerna blev jätteglada och vi skyndade oss hem för att leka.
Först lekte vi frisör och jag var kund. En tämligen hårdhänt frissa kammade och "flätade" mitt hår och till sist fick jag ett unicorndiadem som slutfinish. Vacker som en dag!
Vi tittade på barn-tv där vi såg ett program där dom gjorde "hundbajs" av chokladbollssmet. Det gillade Stella som fnissade högt och jag råkade lova att det skulle vi göra någongång vi med och bjuda på.

Jag stannade på middag och vi åt goda våfflor med sylt och vispgrädde. Nyttigt, kalorisnålt men framförallt gott.

I natt och i morgonnatt jobbar jag för att sedan vara ledig i helgen, tack gode god för det. Gillar inte att jobba varannan helg.
Nästa vecka är det hästvecka igen. Måndag, tisdag och hela helgen, inget jag längtar till direkt.
Längtar till semestern men det verkar vara högst oklart hur det blir med den i dessa hårt belastade coronatider.

Drygt 2 månader efter starten av mitt botanium ser mina tomatplantor ut så här. En meter höga och med några gröna små tomater på gång. Snart står jag på torget och säljer tomater.

En sällan stillastittande men ack så underbar liten Alessia med halväten chokladboll.

❤❤❤

I morgon har vi saknat vår lilla Gustav i 7 månader 

❤❤❤ 

LiteBara

Långt mellan inläggen nu. Har liksom inte så mycket att orda om i dessa konstiga tider.  Förra veckan jobbade jag tre nätter, tre lugna nätter med världens bästa kollegor. Mycket skratt men också en del oro förstås. Känner mig helt ärlig orolig!
Orolig för detta virus som man ibland inte har en aning om någon man besöker har. Vi jobbar utan överdrift med livet som insats, precis som all annan personal inom vård och omsorg.
Vi har ibland inte en aning om vilka dom vi träffar som är snuviga, hostar, har feber eller andra influensaliknande symtom. En del kan till och med vara helt symtomfria och bära på viruset ändå, lurigt virus det där.
Vi kan vara dom som först möter denna person. Från att varit frisk på dagen till att bli sjuk på natten när vi kommer.

Det finns, tack gode gud visserligen än så länge skyddskläder. Hemmagjorda visir av overheadplast!, munskydd, långärmade förkläden, handskar, skoskydd och handsprit.
Jag längtar tills den här mardrömmen är över och allt kan återgå till det vanliga. Säkert precis såklart lika mycket som ni längtar.

Annars så fortsätter jag med att lyda gällande restriktioner. Är vi 100 % symtomfria träffas familjen någon gång då och då. Skulle gå sönder annars. Det blir såklart inga närgångna pussar eller kramar.
Men bara att få se mina små hjärtan leka, vara glada och busiga gör mig glad.
Tycker mest synd om mamma på serviceboendet. Ringer till henne varje dag men det är inte alltid signalerna går fram. Hon brukar av misstag stänga av telefonen och märker inte att telefonen är avstängd. Hur kan man tillverka en mobiltelefon anpassad till äldre och ha avstängningsknappen och lägga-på-knappen i samma röda knapp?
Håller hon in den röda lägga-på-knappen en aningens för lång tid när vi pratat klart så stängs telefonen av, heltokigt!

I morgon ska jag möta upp mammas kontaktperson utanför porten för byte av saker. Hon får två Willyspåsar med frukt, tvättmedel, kaffe, blommor, mjölk, tvål, tvättlappar och annat jag tror hon behöver och jag får månadens räkningar och deklaration.

Lite bilder från helgen kommer här:

Min lilla fina Carlos trivs nu när solen värmer ❤

Vi öppnade upp lekstugan, eller sommarstugan som Alessia säger så gulligt.  När det blir varmare ska vi ta oss en välbehövlig storstädning där inne.

Tomatpolisen såg till att ingen annan än hon själv och storasyster fick tomater....haha!

 Emilie och Erikas över 30 år gamla käpphästar letades fram och sen var det full galopp runt huset.

I dag kom Ingrid på eftermiddagsfika. Hon slutade tidigt och vi satt ute i solen på verandan och mumsade köpebullar och gott kaffe, mysigt ❤

PladGåsk

Och så kom påsken helt plötsligt. Är som ni vet inte mycket för dessa högtider men firar såklart minimalt. Lite pyntat ris utan fjädrar eftersom jag inte heller i år hittade några konstgjorda eller sådana fjädrar som inte är plockade på levande fåglar.
Blev bara lite piffade småägg a´la Lidl i mitt ris som jag placerade utomhus. 

Rudolf ställde till med middag för hela familjen. Höll på att tappa hakorna och fattningen när han för några dagar sedan sa: "Tror vi struntar i sillen, laxen och den gamla vanliga påskmaten" Ja, ni hörde rätt! Ingen blev gladare än jag, är som ni också redan vet ganska ointresserad av denna mat som man alltid ska äta på våra högtider. Fattar inte grejen faktiskt.

Istället gjorde kocken en traditionell räkcocktail serverad på en liten assiett istället för i glas med egengjord rhodeislanddressing och en liten laxtartar på kavring.
Till varmrätt blev det pankopanerade torskbiffar med skummig grön sås, citronpicklade grönsaker, grovmosade rotfrukter och rostade pumpafrön på toppen. Jättegott, väldigt mättande men framför allt himla wild and crazy. Det blev inga bilder på varmrätten, det glömdes bort.

Glass i stora lass till dessert. Emilie hade handlat Paolo Robertos italienska gelato och jag tror alla (utom Rudolf som inte gillar glass) mer eller mindre hamnande i glasshimlen. Testa den om ni som jag älskar glass! Salted caramel och vanilj var dom två smakerna jag kunde äta eftersom dom andra två var nötsmaker. Salted caramel är min nya favorit.

Och nu kom jag på att jag glömde erbjuda påskmust till middagen..

Påskharen Harry hade pyntat plommonträdet.

Alessia som älskar allt vad bollar heter fick en fotboll och två små mål och sen en litet påskägg med godis. Vi körde två-mål på gräsmattan, Alessia fuskade en smula men kul hade vi. Ett par vattentäta sneakers stod också på önskelistan och dom togs emot med stor glädje. Tacksamt barn! Bra pris på Morgans, mindre än halva ordinarie priset för dessa Pax-skor.

Stella blev jätteglad för sin hoppboll som Harry hängt upp i trädet. "Mormor jag har alltid önskat mig en sådan här hoppboll" sen släppte hon inte den på hela dagen.

Carlos fick såklart också ett påskägg. Lillasyster hjälper till vare sig han ville eller ej.

Mina stora älsklingar ❤❤❤

Ska bara lukta lite...

GoOchGladKexchoklad

Hoho!
Är jag saknad? Hoppas en liten smula i alla fall.  Status i sjukstugan är numera som vanligt. Rudolf jobbar och jag mår också bra. Är som tur är långledig nu så jag får vila mig i form ytterligare några dagar. 
Precis som jag inte har vilat tillräckligt? Lite lätt rastlös är jag av att bara vara inne och glo.
Fast jag vet inte om jag inbillar mig men jag tycker jag blir lite flåsig och pipig i andningen bara av att dammsuga eller röja runt. Fick härom dagen för mig att iordningställa uterummet inför våren och efter det var jag helt slut.
Tänk på alla stackars människor som sitter i hemmakarantän utan vare sig balkong, liten täppa eller sällskap.
Jag skulle lätt bli galen. Har till och med börjat spela Candy Crush igen och har haft obegränsad skärmtid dessa veckor, vågar knappt titta hur många timmar det blivit.
Jag har självfallet följt restriktionerna och hållit mig inomhus minst 48 timmar efter sista symtomen.

I går var jag ute på byn. Jag var till mammas servicehus och levererade mer pengar till hennes inköp. Passade på att handla lite fina påskblommor, fikabröd, frukt och yoghurt till henne när jag ändå var i centrum.
Snälla Malin som jobbar i servicehuset och jag hade telefonkontakt. Hon kom så snällt ner och hämtade kassen medans jag stod tre meter i från. Vi pratade lite och hon sa att typ all personal var sjuka och vikarier som som dom lyckats få in får jobba dygnet runt. Läget är som på alla andra äldreboenden och sjukhus, fruktansvärt.
Förra veckan var det fyra bekräftade fall i huset och det är säkert flera nu. Personalen har såklart tystnadsplikt men märkligt att då kommunchefen berättar i lokaltidningen om antal fall. Detta var för drygt en vecka sedan så risken är stor att ännu flera är drabbade.

 Nu blir det bildvisning i storformat: 

Rådjuren på besök som vanligt.

 Rudolf fixar allt här hemma. Städar......

 ......förser mig med vin........

 ...och mat! Chevrepizza när den är som godast!

Stella och Emilie kom på distansbesök en dag. Med sig hade dom fina blommor och glass!
Älskar blommor och glass!

Den här lilla loppan och jag har facetimat flera gånger.

Det är så roligt!

Carlos som älskar sol och värme har varit och hälsat på mig.

Efter två månaders annonserande på Blocket var det till slut någon som var intresserade av våra fåtöljer. Hade precis dagen innan tänkt ta bort annonsen. Ibland har man tur och 4000:- plus på kontot från en mycket glad och nöjd köpare.

Vi valde att sälja alla åtta fåtöljerna eftersom dom blev för stora och klumpiga i uterummet. Visserligen väldigt fina och bekväma men dom tog för stor plats. Vi kan inte spara på allt.....(som vi redan gör)

Mitt Botanium växer så det knakar. Ryms inte längre i fönstret, nu väntar jag bara på tomaterna....

 Ja, det var väl allt jag hade att berätta. Inte mycket men i alla fall något. Nu vankas det lunch!