28 september 2017

HundarUngarKatterOchMorsor

 Jahapp! Här är jag igen utan ett enda vettigt att orda om. Dagarna rullar på i sakta mak och jag blir inte det minsta bättre. 
Har samma smärta nu som för fem veckor sedan då jag påbörjade min sjukskrivning. Börjar känna av biverkningar av Tramadolen också, främst illamående.
Har fått ny läkartid på ny vårdcentral i ny kommun i nytt län och nytt landsting. Vilken skillnad på bemötande när jag ringde och bokade. I 22 minuter så pratade jag med en mottagningssköterska som var fantastiskt trevlig och tillmötesgående. Dessvärre är läkarna där väldigt fullbokade och den läkare jag ville lista mig hos var mer än fullbokad men hon fixade till så jag fick en tid veckan innan min sjukskrivning går ut. Hon letade och letade, försöka hitta en tid, bad om ursäkt för att jag fick vänta m.m. Visserligen blev det en tid hos en annan än den jag önskade. Tror att det kommer bli bra ändå, allt är bättre än Bro Vårdcentral har jag en stark känsla av.


Har som sagt inte gjort mycket senaste dagarna. Fixade ett intyg på Apoteket som man tydligen måste göra när man äter tunga droger och ska ut och resa inom Schengen. Hade ingen som helst aning om detta och jag tackar Ssk Kerstin som berättade det för mig. Apoteket faxar sedan intyget till italienska ambassaden och jag behåller kopian att visa upp OM tullen ifrågasätter.
Man får bara ta med exakt antal tabletter som går åt. Antal resdagar, maxdos/dag, passnummer m.m ska antecknas och jag har räknat ut att jag får ta med mig 30 kapslar i originalkartongen. Får alltså inte bara ta ut en karta eller ha lösa kapslar i väskan. Känner mig som värsta knarkaren!
Hoppas verkligen jag inte blir stoppad och kontrollerad, känns nervöst fast jag gjort allt rätt.


Jag har fått äran att ta hand om Erikas fina kaktussamling nu när hon inte har någon egen lägenhet.
Efter ompyssling, vattning och välkomnande ord så placerade jag allihopa i badrummet uppe. Hoppas dom kommer att trivas.


Varit med Emilie och hämtat Stella på förskolan på eftermiddagarna. Skön, lagom promenad att traska. Carlos har varit så duktig han också fast det kanske var lite långt för honom. Medans Emilie gick in och hämtade Stella så väntade vi utanför och lillfisen passade på att vila sig lite.



Idag hälsade vi på mamma. Är mycket roligare när dessa små tillsammans med sin mamma följer med. Mor min blir mycket roligare att umgås med och inte fullt så gnällig som när jag är där ensam.


På kattluckefronten har det hänt grejer! Träffade Micke på centrumparkeringen idag när vi kom från mamma och han berättade att han varit hem till oss en stund tidigare när jag inte var hemma. Gustav var ute och blev som alltid glad när Micke kom och sen hade han självmant hoppat in genom luckan när Micke såg på.Va??? Helt galet och jag var tvungen att åka hem och kolla om han verkligen var i uterummet. Jodå, han låg på sitt favoritställe och så tämligen nöjd ut. I kväll har Rudolf och jag övat med honom. En på utsidan och den andra på insidan, man får liksom "putta"  honom igenom luckan, då går det bra. I morgon fortsätter bootcampen. Jag kommer inte ge mig, han ska fixa det men det går åt mycket kattgodis......

I morgon är det dags för Carlos uppskjutna operation, han har nu ätit antibiotika i 10 dagar och i går såg till vår stora glädje tumören mindre ut. Inte alls så hög eller inflammerad som tidigare. Men ändå stor i förhållande till hans lilla tass. 
Håll tummarna att det kommer gå bra, jag kommer i alla fall vara orolig. Det är jag ju i och för sig alltid men just det här min lilla kille ska genomgå i morgon gör mig lite lätt nojjig. Söva trubbnosar är inte heller det bästa scenariot. Han kommer sövas minimalt och veterinärerna får jobba snabbt.
Bara han inte kommer få jätteont efteråt, han kanske blir ledsen och kommer ha svårt att gå. Min lilla kille!
Nu är det dags att sussa, sover som en döing hela nätterna nu för tiden. Är galet trött dygnet runt vilket förstås också är en biverkning av medicinen jag måste äta för att ens kunna fungera med denna smärta och orörlighet.

GoDnAtT!

26 september 2017

KärlekOchGladaBarnbarnFörgyller


Fick oväntad men väldigt trevligt besök i går kväll. Bitte kom förbi och hade den här fina blomman under armen, en tack-för-hjälpen-blomma då jag var kattvakt åt Torsten för ett par veckor sedan. Torsten är precis som Gustav väldigt bortskämd och lever ett mycket gott liv trots att han är ca 15 år.
Jag bjussade förstås på kaffe och vi satt ett par timmar och snackade, jättekul! Var så länge sen sist.


Idag åkte jag till Emilie vid lunchtid.  Hänger som ni märker en del med henne och och mina gudomliga barnbarn. Är verkligen kvalitetstid att få mysa med lilla Alessia och Carlos, då mår jag som bäst och tankarna är någon annanstans. Stella går på förskolan måndag till torsdag och älskar det. Tycker det är väldigt bra med den valmöjligheten man som förälder får om man vill behålla storasyskonets förskoleplats även fast man är föräldraledig och går hemma med ett litet syskon.
Stella mår bra av att träffa sina kompisar, leka, lära, respektera, ta för sig och utvecklas på förskolan och skuttar för det mesta in på lätta treårsben när Emilie lämnar henne vid 9.00.



Världens enklaste barn! En riktig gladskit som dreglar så jag tror att tänder är på väg redan.


 Jag följde med Emilie på en promenad i solskenet och hämtade Stella.
Carlos trippade på och var glad han med, han hänger liksom bara med och är en nöjd kille.
  När vi kom hem ville Stella rita och kolla på den här....hennes första huvudfoting och jag blev så stolt. Mitt duktiga lilla barnbarn!

 

Styrkt av min entusiasm och beröm gick hon sedan bananas och ritade massor med gubbar. Hela familjen fick plats och hon namngav alla, pappa, mamma, Carlos, Alessia, farmor, farfar, faster Paola, morfar Rolfe (!?), mormor, Evelyn och Stephanie.
Fnissar fortfarande när hon kallade moster Erika för Ananas-Erika,  undrar varför just ananas.

När jag kom hem blev det påfyllning av smärtlindring och ryggläge ett par timmar. Jag börjar vänja mig med att må skit och ha denna eviga smärta. Men är såklart väldigt glad och tacksam över att få ta del, tanka energi och få massor med kärlek från dom som står mig närmast. Tänk att jag har två gudomliga barn, två fantastiska barnbarn, en kärleksfull hund, en gullig men väl så bortskämd katt och en egen Rudolf som jobbar  i stort sett dygnet runt och står ut med mig trots jag är gnällig. Nu höll jag på att glömma Jogge! Såklart är jag sjukt tacksam över denna klippa till kille, han är en bra pöjk som jag tycker så mycket om. Sen lagar han väldigt god mat också...haha! 

Just det! Fick svar från verksamhetschefen på vårdcentralen idag. Jag mailade som ni kanske minns och klagade på den nonchalans och total avsaknad av bra bemötande jag fick under mina besök där.
Och vilket svar sedan, hon svamlade på och skyddade sina läkare som hon hade fullt förtroende för. Tror jag det! I morgon ska jag svara henne, ska bara försöka ladda lite och det kommer inte bli något gladbrev precis.


 

25 september 2017

IntetNyttMestSkit



Helgen som nyss passerat blev en riktig skithelg, i alla fall smärtmässigt. Har nu haft konstant smärta i fem månader och jag ser definitivt inte något ljus i den berömda tunneln. Är nattsvart, totalt mörker och jag verkar inte bli något som helst bättre.

Sjukgymnasten säger att det är en kombination om att ha tur och att det kommer ta tid. Har inte tid med det här längre. Vill jobba, leva som vanligt, bära barnbarn, ligga på golvet och leka med Alessia, må bra, ha ork och inte vara så förbannat trött jämt och ständigt. Rudolf sköter allt här hemma, stackarn. Han jobbar heltid och mer därtill, handlar, fixar, plockar, snickrar, möblerar, lagar mat och städar. Sen kraschar han i soffan vid 20.00 och tvärsomnar medans jag mest gnäller och har ont.
I lördags så hade jag varit sjukskriven exakt en månad, hur många flera månader blir det? Hur länge tänker FK godkänna att man "bara" har kronisk förjävlatotalvärk och inte kan röra skallen?

Jag oroar mig hela tiden, men försöker att tänka positivt, vilket inte är så himla lätt eftersom jag mår som jag gör.
Jag försöker umgås och tanka energi, ork och kärlek från familj och vänner. Stella, Alessia och Lillfisen skulle jag kunna mysa med dygnet runt. Men även där sätts orken på prov, orkar inte så mycket även fast jag vill. Stella har sympationt i sina nackar hon med. Hon har två säger hon och jag är glad att jag bara har en nacke. Det räcker!

Söndagen var i alla fall mysig, Varmt och skönt väder och jag blev bjuden på frukost hemma hos Emilie och alla barnen.
Jogge hjälpte Rudolf att flytta Erika till närmsta parkbänk eftersom hon inte fått tag på något eget.
Alltså dessa andrahandsuthyrare! Det finns lägenheter i andra hand men herregud vilka ockerpriser dom sätter, pinsamt. Allt mellan 9000-15000 per månad har hon blivit erbjuden att hyra någon liten skrubb någonstans i 08-området. Vem fasen har dom pengarna och lägga på boende?
Så kära läsare, jag ber er fortfarande och ännu en gång tänka till om ni vet någon som hyr ut en bostad till min yngsta gullfis.  Hon bor naturligtvis inte på någon parkbänk utan har flyttat hem till en vän. Såklart inte en permanent lösning och vi hoppas allt löser sig fort. Möblemanget däremot har flyttat in i ett hyrt förråd i Järfälla i väntan på att en lägenhet ska dyka upp.

Efter frullen i söndags så gick vi en liten skogspromenad. Är så fantastiskt kul att vara tillsammans med Stella, hon är en klok och förståndig liten individ. Pratar, frågar och är så rolig. Hon plockade fina höstiga löv och ekollon som vi sedan pysslade med hemma vid köksbordet. Hon älskar att pyssla och klippa och klistra är hon en hejare på.


Fick en sånt fin armband som hon gjort till mig. Emilie hjälpte till med bokstäverna EWA sen valde hon några egna också. Jag blev såklart jätteglad, finns inget bättre än fina konstverk från sina små. Ska självklart spara allt jag får från Stella och snart även från Alessia, dom är viktiga för mig.





23 september 2017

OntNästanKlartLiteGladIaf


Medans vissa lägger in sill, gurkor, snus, protester, rödbetor eller annat så har maken äntligen lagt in heltäckningsmattan i uterummet. Blev kalasbra! Det börjar ta form och döm om min förvåning när han helt plötsligt och otippat idag tyckte att vi skulle börja möblera så smått. Nu? Redan? Han som alltid i princip ska vara helt klar med projektet och vägrar tumma på dom egenskrivna reglerna.
Tror kanske att han förstod hur mycket jag längtade efter att det skulle bli klart och att jag varit och är fortfarande lite deppig p.g.a min hälsostatus. 
Sagt och gjort, Jogge gjorde som den klippa han är en utryckning och hjälpte Rudolf att bära möbler. Jag hejade ivrigt på! 
Nu ska det bara pimpas, jag är så taggad att handla kuddar, plädar, ljuslyktor, gardiner, fina ljus och andra måsteprylar för att rummet ska bli ombonat och hemtrevligt. Men det får vänta tills/om jag blir bättre eller förresten klicka hem saker från nätet klarar jag av fortfarande, himla tur!

Jag älskar våran fina rottinggrupp vi köpte förra året och som inte varit framme i år.  Jag fick en märklig flashback när jag senare la mig i soffan och vilade. Jag låg typ hela förra sommaren i den soffan med min opererade fot i högläge och nu ligger jag i samma soffa med en krakelerad halskotpelare.  Kommer jag ligga i den även nästa år?
Gustav trivdes på direkten och tog plats i en av fåtöljerna där han kunde spana ut över ägorna.



I går följde jag med det här gänget till mamma/mormor/gammelmormor. Blev en lagom promenad för oss alla och Carlos gick så duktigt trots sin vänstertass inpaketerad i en Juventusstrumpa, kirurgtejp och sen en röd ballong på det.


Det här vackra (kanske inte många tycker) isskåpet är över hundra år gammalt. Sådana användes på 1800-talet och en bit in på 1900-talet.  En föregångare till kylskåpet som för länge sedan råkade hamna i våran friggebod. Jag gillar det trots kanske lite väl mycket patina. Rudolf skurade det ordentligt och sen när det har torkat är tanken att det ska ta plats i uteummet det med.  Kommer bli perfekt för värmeljus, servetter och andra bra-att-ha-grejor.


Annars så har jag mest tillbringat dagen så här. Låg i sängen till klockan 14.00 och hade ont, värre än vanligt. Ska framförallt prova om jag får mindre ont när jag ligger och glor i taket i stället för att röra mig, gå promenader och försöka "leva" som vanligt som min sjukgymnast säger att jag ska göra.
Inte blev jag mindre smärtfri efter alla timmar med näsan i vädret. Blev mest ännu mera deppig och less. 

Nu har jag bytt soffa, landat framför tv´n med Gustav i knät. Rudolf håller på i garaget med ett matbord i ek som han hittat som den sakletare han är. Det ska slipas och oljas för att sedan bli vårat tillfälliga matbord i uterummet. Som ni vet har jag beställt ett vackert kryssbord av snickaren i familjen, men det tar nog tid. Stackarn håller på att jobba ihjäl sig medans jag inte gör ett dugg mer än att vila och gnälla.

Spärra alla utgångar! Vars fasen är min rosa Ewa-ruta?! Vem har snott den?




21 september 2017

KanDuVikaTungan?


 Har mest varit trött idag och lite fundersam. Vaknade i natt vid 3.30-tiden av att telefonen vibrerade, bara att telefonen ringer mitt i natten gör att man blir skräckslagen.  Men jag anade att det var mamma, det är inte första gången hon ringer till mig och brorsan nattetid. Hade rätt, såg att hon ringt åtta gånger. Blev förstås orolig och ringde upp henne men fick inget svar.
Tills slut svarade hon. Frågade vad som hänt och hon svarade att hon legat på golvet sen 1.30. Men larma ville hon inte eftersom personalen inte fick störas på natten...GAAAAH! Sa åt henne på skarpen att larma men hon ville hellre att jag skulle komma och hjälpa henne. Något jag självfallet inte gjorde, det finns nattpersonal och dom är där för att arbeta. Dessutom så får jag inte i nuläget lyfta tungt.
Anledningen till att jag blev orolig är för att hon var så förvirrad och sluddrade. Hon trodde det var eftermiddag och låg och väntade på både mig och middagsmaten. Undrade varför jag aldrig kom.
Usch, det är jobbigt det här när man blir mamma till sin mamma. Somnade till slut om efter ett tag tills det var dags igen fast den här gången var klockan något mera normal 7.50.


Den här lilla skönheten förgyllde min dag en liten stund innan hon skulle "visas upp" på mammas arbete. Världens i särklass nöjdaste barn!


Vädret har varit toppen idag, 20 grader och så härligt varmt och soligt. Jag svarade ja vare sig utan betänketid eller livlina när Emilie frågade om jag ville gå med och hämta Stella från förskolan.
Hon blir så glad när jag kommer och idag tog vi oss en sväng in på nyöppnade Lidl på vägen hem. Vi köpte granatäpplen och vindruvor som vi gick hem och smaskade på innan jag åkte hemåt.

Stella sa åt mig på skarpen idag att jag måste öva! Öva på att vika tungan, ni vet det där partytricket som dom flesta kan...utom jag då. Mormor, du måste ÖVA sa hon flera gånger medans hon satt på toan och jag på en pall bredvid. För säkerhets skull visade hon tydligt hur man skulle göra och NEJ jag kan inte. Roliga barn! Sedan lekte vi frissa en stund innan jag åkte hem. Jag fick två fina Pippitofsar, två hårspännen och lite balsamspray. Blev ursnygg även fast jag inte kunde vika tungan...haha! Men mormor...på torsdag MÅSTE du kunna! Ord och inga visor från tjejen som bor i  mitt hjärta.

Lite soffläge, Idol, kaffe, vindruvor och en snarkande make nu då...precis som det ska vara.

20 september 2017

IngenFörbättringGottVinKanske

Vad säger man? Statusen är precis lika som tidigare. Inte ett skit bättre och jag börjar tappa hoppet om jag ens kommer bli bra. Äter i alla fall mina värktabletter var fjärde timme, är tvungen för att huvud taget kunna fungera någorlunda. Använder flitigt min elektriska nackvärmare jag handlade på Lidl häromveckan. Är superskönt för nacken och axlarna.

Lunchade med Catta idag, åt våran favoritlunch på Lucky House nämligen sushi. Är galet gott och jag skulle lätt kunna äta det varenda dag fast då skulle man säkert lessna. Jag älskar sushi!
Åkte hem och sov tre timmar efteråt, har ingen ork längre och jag misstänker att tabletterna gör mig trött och orkeslös.


Vaknade när Rudolf kom hem vid 18.00. Han hade med sig dessa två trevliga trälådor under armen. För ett tag sedan så fick han något mailerbjudande om italienskt rödvin till ett mycket bra pris. Och såklart beställde han, tog lite tid eftersom han var tvungen att skapa konton med inloggningsuppgifter m.m. Något som han aldrig tidigare gjort och han muttrade en del för att det var krångligt.
Tror han trodde att det bara var att klicka på den gröna beställknappen och sen skulle vinet stå utanför dörren inom fem minuter. Men riktigt så enkelt var det inte.
Vi får väl provsmaka vinet i helgen och se om det var ett bra eller dåligt köp. Trälådorna var i alla fall fina.


På tal om italienska rödviner. Om exakt två veckor befinner vi oss i norra Italien med den här utsikten. Vi ska bo i Barbaresco på Casa Nicolina och ägna oss mestadels åt vinprovningar, besök på vingårdar, provsmakningsmenyer, tryffelmarknad, äta italienska delikatesser och bara ha det bra. 
Längtar så, har väntat nästan ett år på denna resa men är såklart orolig också hur jag ska klara av det hela när jag mår så här. Känns lite surt helt ärligt!

Vi är ett härligt gäng på 18 personer som på ett och annat sätt känner varandra. En del känner vi mer en del mindre men en sak har vi gemensamt och det är Eva och Åke. Dessa underbara människor som har ordnat rubbet med resan. Fixat, planerat, bokat vinprovningar, middagar, vingårdsbesök, hotell, flygbiljetter, hyrt bilar m.m. 
Är så tacksamma att vi blev tillfrågade om vi ville åka med, vet att det kommer bli en resa vi aldrig kommer glömma. Och med detta gäng kommer skrattmusklerna få sig en rejäl omgång, det är så härliga människor hela bunten.

Nu ska jag titta på Wahlgrens Värld på ipaden sen är det dags att sova. I morgon kommer min lilla fyrbenta favorit och hälsar på. Då ska vi mysa medans hans matte och lillasyster ska i väg på ett litet uppdrag.
 



19 september 2017

KalasKrakenFiskTacos





I söndags så bjöd Stella in till kalas för dom närmaste. Vi hade ett litet paket med oss. Jag hade på Dollarstore plockat ihop en liten necessär med allehanda verktyg, snoddar, hårspännen, klämmor m.m så Stella kunde leka frisör. Hon gillar att kamma och fixa andras hår. Tror hon blev jätteglad och idag fick jag en bild när Jogge var kund hos Frissan Stella. Ska också boka en tid snarast.

Sin riktiga treårspresent, studsmattan fick hon ju som ni vet redan för ett par veckor sedan och den har hon inte ledsnat på ännu. Vilken tur!  Det hoppas friskt, upp och ner.






När gästerna gått hem tog vi med oss hela familjen och några till och åkte till Grilliant. Vi var hungriga och ingen orkade rodda någon middagsmat.
Stella var lite trött, ansträngande att ha kalas och vara igång hela dagen när man bara är 3 år. Men hon är så duktig och lättsam att ha i möblerade rum, haha. Sköter sig mer än exemplariskt. Bra föräldrar som uppfostrar sina barn till självständiga små fina individer.
Somnade snabbare än snabbast på kvällen, har knappt någon ork alls längre. Beror säkert på denna ständiga smärta och orörlighet. Vill inget hellre än att bli återställd, fast just nu känns det som det är ljusår innan man är där.





















Idag har jag varit hos dessa två gullfisar. Stella var på förskolan så Alessia och jag hade ett par timmar tillsammans då vi bara myste. Hon är så mysig nu, "pratar" och gurglar när man pratar med henne. Gulliga underbara barn ❤❤❤
Är orolig för min lilla Carlos. Han har en hudtumör på tassen och idag klockan 8.30 skulle den egentligen opereras bort. Men knölen har blivit infekterad och växt en del så i stället för operation blev det en 10-dagars antibiotikakur innan veterinären vill operera. Carlos var väldigt nöjd när vi fick åka hem igen. Men desto mindre nöjd när han fick ärva Stellas lilla babystrumpa på tassen. Han får absolut inte slicka på tumören nu. Och strumpa är behagligare än tratt försökte jag förklara för honom ett antal gånger. Men jag tyckte han såg ledsen ut kraken, min lilla kille ❤❤❤


 Glömde berätta om lördagsmiddagen Jogge och Emilie bjöd oss på. Emilie hämtade oss från anslutningsbussen i Bålsta när vi kom från kryssningen. När vi kom hem till oss så stod Jogge, våran egen lilla stjärnkock och styrde upp middagen. FISKTACOS! Rart av dom att föda oss med galet god mat.

Var så himla magiskt gott och jag glömde helt bort att ta en bild på läckerbitarna. Men jag snodde en från Emilies Instagram när hon gjorde dom en gång förut. 


17 september 2017

SkaldjurÄrGott

Då var jag åter på säker mark efter 22 timmar till havs. Vi hade ett fantastiskt roligt dygn ombord på Birkaskutan. Men hade såklart varit ännu bättre om jag varit smärtfri. Blev tidig sorti för mig efter skaldjursbuffén, då orkade jag helt enkelt inte längre hålla mig upprätt.  Var skönt att lägga sig raklång i sängen på däck 8 och låta halskotorna sträcka ut och vila. Resten av Team Pettersson nattsuddade lugnt vidare i pianobaren ett par timmar till.
Och nu dags för bildregn, som vanligt i oordning, oretuscherat och halvsuddigt. Ni känner mig väl skulle jag tippa.



Huvudsyftet med resan var såklart SKALDJURSBUFFÉN!  Ni ser själva hur makalöst galet gott och fräscht det var. 525:-/ person är skamligt billigt och så PRISVÄRT (mitt favoritord) Buffé innebär alltså att man får vräka i sig hur mycket som helst.


 Ostron, kammusslor, havsräkor, rökta räkor, räkor, hummer i en trivsam trängsel på min första tallrik.


Herr Roger tittade förbi 


Det här är en utav Rudolfs tallrikar, han älskar ostron, som ni säkert fattar. 
Vågar jag nämna att han åt 35 stycken? 



Söndagmorgon och jag väntar på att nattsuddaren ska duscha klart så vi får hugga in på frukostbuffén.


Team Pettersson minus en


Så laddad jag var inför musikquizet! Drack till och med en....två mojito! fast klockan bara vara strax efter draghålet. Inte fasen vann jag! Hade typ bara 3-4 rätt tror jag, skyller på att det inte var en endaste schlagerfråga....


En till som ville vinna


Rudolf knäckte extra som barpersonal. Handlaget satt där det skulle.


Efter besvikelsen över att vi inte vann quizet så tröstade vi oss med en sen lunch på Bakfickan. Jag beställde röding med hummersås, kräftskagen, ärtskottssallad och örtstomp. HALLÅ! Var så jäkla gott att jag glömde ta en bild, slafsade i mig rubbet på nolltid. 
Festade loss med dessert också, smulpaj med vaniljglass, jo jag tackar jag. Där försvann alla sp för denna och nästa vecka. Gör inget, i morgon är jag på banan igen #YOLO

 

Idag stack det här ekipaget till Wenngarn. Är Klassikerträff och Vintagemarkand idag.
Jag hade tänkt ta bilen dit men känner att jag inte riktigt har orken. Vilar mig i form innan det är dags för en annan mycket viktig och rolig händelse. Stella bjuder in till ett försenat 3-årskalas idag. Kommer bli jätteskoj, fatta 3 år! Min lilla älskade gulligaste tjej ❤❤❤

Men före det ska jag faktiskt rösta i kyrkovalet, något som jag aldrig tidigare gjort. Men allt för att försöka förhindra ett visst partis framfart i vårt samhälle.