Efter onsdagens skitbesök på vårdcentralen så satte jag mig i går och skrev ett långt mail till verksamhetschefen för stället. Jag förklarade ALLT, hur jag hade blivit bemött av nonchalans och totalt ointresse.
Har än så länge inte hört ett ord, inget jag räknar med men driver man en vårdcentral så borde man bemöta eventuell kritik också. Arbeta professionellt i alla fall på den administrativa biten kanske.
Lite extra kul att läkaren (eller vad de nu var) sa att FK inte skulle godkänna min förlängda sjukskrivning. Min handläggare ringde i morse och vi hade ett långt och bra samtal. Hon förklarade att när det gått 180 dagar så börjar det bli läge för att se över sin arbetssituation och hon var inte det minsta negativ till min fortsatta sjukskrivning.
Hon tyckte jag hade blivit så illa behandlad och sa att så där får inte läkare bete sig. Precis!
Idag ska jag muntra upp mig med en liten kryssning tillsammans med Rudolf, Anne och Peter. Är inte direkt peppad med tanke på hur min status är men jag kan lika gärna sitta på en båt som jag sitter hemma.
Jag ser fram emot skaldjursbuffén, det var en utav anledningarna att vi bokade resan tidigt i maj. Denna makalöst trevliga buffé som var hur fräsch och god som helst förra gången vi åkte.
Det är heller ingen risk för något hålligång direkt efter middagen, tror vi landar proppmätta i pianobaren för lite mysigt umgänge och eventuellt lite gott i glaset. Men vill mitt resesällskap dansa loss så varsågoda, jag håller mig i stillhet.
Orkar jag inte hålla mig upprätt känns det skönt att ha en hytt och vila i. Vet att vi kommer få ett roligt dygn tillsammans. Anne och Peter gillar vi att umgås med.
Återkommer senare i helgen i fall jag överlever. Gillar ju egentligen inte båtar, kryssningar, vatten, vågor, sjögång, isberg, grundstötningar, oväder och andra båtrelaterade farligheter Men skaldjur uppväger alla rädslor, det är så gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar