28 februari 2018

PlaneringLasagnePsykfall



Tre kiropraktorbesök, åtta läkarbesök, ett magnetröntgenbesök, ett specialistläkarbesök, 24 sjukgymnastbesök, tio akupunkturbehandlingar, sex veckors rehab, åtta månaders sjukskrivning och hundratals värktabletter senare har jag alltså nu återgått till arbetet.
Jobbar numera min ordinarie tid på 71 %. Första två nätterna avklarade och det fungerade skapligt. Vid 02.00 måste jag ta mina fyra värktabletter för att kunna röra mig någorlunda smärtlindrad sista halvan av natten.
Undrar hur länge magen pallar alla dessa tabletter? Önskar att jag vore gift rikt eller Lottomiljonär så jag kunde sluta jobba, men det är bara att drömma vidare. Hade varit fint om man sluppit gå till jobbet av mer än en anledning.

En sak som i alla fall är bra är det här med frikort, nu vet jag vad vissa av er tänker, men jag menar frikort inom sjukvården. Men okej då ni som tänker frikort ur en annan synvinkel...Schyffert, haha!
Har haft frikort hela tiden sen i juni när skiten började. Tänk om man annars skulle betalat allt detta varje gång. Räknade snabbt ut att bara mina sjukgymnastbesök och rehabveckor skulle landat på över 5000:-. Heja Sverige, bra idé med frikort.

Har annars blivit ganska duktig på att hantera min ständiga smärta. Måste tänka på hur jag rör mig. När jag kör bil och ska parkera letar jag efter en ledig ruta där jag slipper backa ur när jag sedan ska hem igen. Kan inte vrida på huvudet nämligen och borde förstås inte köra bil alls. Men rakt fram går bra, får satsa på att bara köra rakt fram helt enkelt. Vart hamnar jag då tro, Luleå?
När jag pratar med någon måste jag sitta rakt framför, går inte att sitta bredvid någon. Jag försöker lyfta mindre, ber om hjälp om något tungt ska bäras. Packar alltid i flera och mindre plastpåsar på Willys när jag handlar mot förut då jag slängde allt i två skittunga papperskassar.
Och Rudolf, måste jag säga, är en väldigt bra hjälpreda här hemma. Han gör det mesta, som han i och för sig alltid gjort.

Jag gillar att planera roligheter och framförallt att ha något att se fram emot. Inget undantag detta år.


Anne och jag börjar schlagerhelgen nästkommande helg med att checka in på finfina Scandic No 53 på Kungsgatan. Lite bubbel, lite mat och mycket skratt hinner vi med innan vi tar oss till Rival för att se på Babsans senaste show. Vad vore väl bättre att ladda med än lite rosa schlager a´la Babsan inför lördagens stora final.
Vad vi hittar på när den är slut vet vi inte men säkert något trevligt (prosecco?!) innan vi beger oss till hotellet för att sova.


Efter hotellfrukost checkar vi ut och beger oss ut på stan. Klockan 16.00 möter vi upp resten av schlagergänget på fantastiska Restaurang Maestro på Ringvägen. Vi äter alltid vår införmiddag på just den restaurangen. Bästa greken i stan, makalöst god mat!  Och personalen känner igen oss, aha, här kommer schlagergänget brukar dom hälsa oss välkomna med. Med mätta magar hoppar vi sedan in i taxin med slutdestination Friends Arena och resten vet ni. Årets stora händelse, finalen, den vi väntat på sen förra året.


Vi kommer dansa fuldans till Rolandz. Eller kanske inte....det är något med den låten i alla fall. Jag har nynnat på den ända sen i lördags...varför? Den satte sig verkligen i min lilla hjärna.


I april checkar Rudolf och jag in på ett annat trevligt Scandichotell, troligtvis Sjöfartshotellet.
Middag på någon trevlig restaurang innan vi återigen tar oss till Rival för att denna gång se Pernilla Wahlgrens show. Har lite svårt att greppa att jag faktiskt fick med mig Rudolf på detta men vi brukar alltid titta på Wahlgrens värld på tv och han fnissar en del han med precis som jag.


Vi kommer fira midsommar i Rom, precis som förra året. Förhoppningsvis mår jag lite bättre detta år. Förra året hade nacken precis börjat bråka och smärtan var outhärdlig minns jag, usch.
Att sitta under något parasoll på en uteservering och dricka latte, det är grejer det!

  
I juli skriver vi in oss på Vadstena Mentalsjukhus. Eller i alla fall före detta mentalsjukhus från 1800-talet. Numera ett pensionat.
Kommer bli galet spännande att bo där, kommer vi kunna sova? Eller kommer vi höra alla dessa skrik av ångest, tvångströjor, elchocker och andra hemskheter. Sitter det kvar i väggarna? Finns lite olika hus att besöka på sjukhuset, bl.a Stora eller lilla Dårhuset. Vet vad vissa av er tänker nu, och ja, jag passar nog bäst på det stora dårhuset alla dagar i veckan.
Guidade historiska turer på det gamla sjukhuset står också på agendan. Älskart!

 

Huvudsyftet med Vadstenavistelsen är ändå GES. Dessa "gubbar" som vi gillar att lyssna på. Även det gjorde vi förra året men då på Öland i slottsruinen. Nu väljer vi ett annat slott (gillar slott) Vadstena Slott. Kämpade med smärtan förra året och vill försöka på nytt igen, denna gången med mindre ont är förhoppningen.


Vinresa till Piemonte i oktober igen var planen ända tills igår.  Men nu har vi tänkt om och satsar istället på en annan vinresa till Toscana våren 2019. Då med hela gänget som var med i höstas, en återträff alltså.  Hade förstås varit superkul att göra resan till Piemonte igen men dessvärre kostar det en del och vi kan inte åka på båda, då väljer vi istället Toscana, som är så fantastiskt vackert och jag längtar redan. 
Är 10 år sedan jag var i Toscana, den gången på bussresa med mamma. Kul resa men för mig kändes det mera som två veckor på jobbet. 99 % av bussens resenärer var pensionärer med rullatorer och jag fick jobba hårt med att hjälpa tanterna med det mesta. Vi besökte en vingård och jag tror att det var bara jag som uppskattade det, mamma spottade ut vinet vi fick prova,  tyckte det var surt deklarerade hon högt.
Det klagades en del på vad vi blev serverade för mat också...tanterna ville ha potatis, måste det ALLTID vara pasta. Hallå??? Vi är i Italien kärringar, höll jag på att skrika men hejdade mig. Kanske var bäst. Själv tycker jag maten var makalös god men så var jag också tonåring enligt tanterna.
Bäst var nog när vi fick lasagne till middag en kväll. Mamma blev överförtjust och utbrast "Äntligen slapp vi pasta!" Ehhh, hur tänkte hon där? 
Guldstjärna till guiderna som har detta som arbete, jag var slut mentalt i en vecka efteråt.

En resa till Kivik blir det såklart i sommar eller höst också. Längtar efter Åke och Eva och deras goda mat på Eva på torget. 

Slut på meddelandet! Nu över till dom benfria fläskkotletterna.








25 februari 2018

SlöSöndagMedFuldans


Mello i går och här ser ni hur jag tippade efter att ha lyssnat 30 sekunder av låtarna. 
Gick inget vidare med min tippning den här gången heller.  Jag som annars brukar ligga ganska högt på dom två sajterna där jag är med och tävlar. Eller tävlar, man får inget pris eller så bara äran. Eller förresten, jag har fått ett fint diplom ett år då jag vann.
Det har varit svårt att gissa resultatet i år. I går trodde jag stenhårt att Mariette skulle ta med sig Elias till finalen men så blev det ju inte.  I stället får vi släppa loss och dansa fuldans med Rolandz på finalen i Friends, ja herregud! 
 

Lekte med Stella en stund i går. Rudolf hjälpte Emilie med att tapetsera väggarna i trappan och Jogge hade fullt upp med Alessia så hon inte skulle dyka nedför denna trapp då grinden var öppen hela tiden. Vi gick på en snowracerpromenad, gungade i lekparken och gick långa spåret hem. Stella letade efter björnar men som tur var såg vi ingen.
Det var 5 minus men faktiskt ganska skönt. Var ute sisådär en timme innan vi gick hem och Stella beställde varm choklad till oss som Jogge snabbt fixade.


Idag har jag ensamtid med den här vackra killen. Jag hämtade honom vid 14.00 och han ska vara här ett par timmar. Han älskar som ni vet värme och parkerade sig direkt framför brasan som Rudolf hade satt i gång. Tror han gillar att vara här alldeles själv och slippa sina småsyskon en stund. Vi har myst och promenerat i kylan. Var 17 minus när vi gick upp i morse för att kolla på Kalla och gänget,
Det blev 2 medaljer till i dag, curlingdamerna och Stina Nilsson. Fantastiskt vilket OS Sverige gjort!

Just ja, nya kattluckan är på plats. Än så länge fattar inte Gustav riktigt hur den fungerar när han ska in i uterummet. Den klickar liksom till när den läser av hans chip när han stoppar in huvudet. Men sen tar det stopp tydligen i lilla katthjärnan, hoppas han lär sig, men ut från uterummet fungerar bättre. 
Det tog för övrigt en månad med den förra att lära sig så det kommer säkert funka så småningom.
Den här kattluckan är stor! Kanske är därför han tvekar lite. Jag var lite orolig att Carlos skulle kunna passera ut genom den men nja, tror han skulle fastna på halva vägen. Bredaxlad kille ❤



23 februari 2018

SkrattOSLedig





















Hittade ett otroligt roligt Instagramkonto härom kvällen, (kontot heter Situationer) Jag skrattade så jag grät för mig själv i soffan. Var mycket som jag kände igen mig på, speciellt den när man lägger nyckeln i en stövel en meter från dörren. Så gjorde vi alltid med extranyckeln förut. Helt galet!

Veckan har annars varit bra så här långt. Jag överlevde tisdagens jobbnatt, hade ont men det gick.
Hade sista träffen med smärtgruppen i onsdagskväll. Vi pratade om sömn, kost och avslappning. Känns konstigt att det redan gått 6 veckor och det är slut med denna rehab. Tycker det varit jättebra.
Hängde med Emilie och Alessia till Ikea i torsdags. Blev billigt för min del, köpte endast lite nya teskedar och en blomma till mamma.
Idag var Stella som alla andra fredagar ledig och vi hade planerat att hälsa på gammelmormor. Eftersom jag inte sagt att småfisarna skulle med så blev hon glad och överraskad.
Vi stannade en dryg timme, sen såg jag att mamma blev trött. Hon orkar inte sitta uppe så långa stunder.  Men vi hann fika, rita och röja runt lite.
Stella tog som vanligt på sig disken och utförde arbetet med glans. Gick väl åt någon deciliter diskmedel på tre koppar och en assiett men det var det värt.

Har ni hängt med under OS? Tycker det är svårt eftersom det mesta sker under natten. Men självklart kul när man vaknar på morgonen och ser Aftonbladets uppdateringar om Sveriges framgångar.
Sverige har väl aldrig tagit så många medaljer som i år? Fantastiskt! 
I morgonbitti är det dags för herrfinalen i curling, jag gillar att titta på curling. Hoppas på guld såklart. Roligast vore väl ändå om någon skulle dratta på arslet eller att sopkvasten skulle gå av, det vore väl kul och lite otippat?

Sista deltävlingen i Melodifestivalen i morgon, tycker mest det har varit skräp hittills, som oftast. I morgon hoppas jag på Mariette, henne gillar jag och hon brukar ha väldigt bra låtar.
Har inga favoriter utav dom som gått vidare i dom tidigare delfinalerna men John Lundvik, Martin Almgren, Liamoo, Jessica Andersson och Benjamin är väl dom som är minst dåliga i alla fall.
Stella vill lyssna på Sigrid Bernsson, den gillar hon.

Nu blir det sängen ett par timmar innan det är dags för OS-tittande igen.

Morsning & Goodbye




20 februari 2018

TränatJärnetSnartJobbTjoflöjt

Halloj på er!
Träningen på Sats i morse gick mycket bra som oftast. Jädrar vad jag gasade på! Var först på plats idag med och redan tio minuter innan avsedd tid satt jag på cykeln och trampade...mot okänt mål. Klev inte av förräns 1 mil senare. Gjorde 1 mil på exakt 30 minuter blankt, om det är bra eller dåligt har jag ingen aning om. Men ont i rumpan fick jag i alla fall och toksvettig i pannan och lite överallt. Men det är väl säkert det man ska vara, svettig alltså?

Fortsatte med mina övningar med maskinerna (tycker maskiner låter konstigt) jag ökade vikterna på alla utom benpressen. Körde dessutom alla en extra gång.  David kom och petade mig i magarna när jag stod och slet i en maskin. Han tipsade om att jag skulle böja knäna lite och luta mig bakåt en smula. Då tar det bättre och du ser coolare ut...hrmmmm okej, tack för tipset. Men ser man verkligen cool ut när man tränar? Tycker min ansiktsfärg skiftar alltifrån ljusrosa till högröd, inte så vidare coolt eller?
Han visade hur jag skulle göra och jag sa att det ser bra ut, har du gjort det här förut eller? Haha! Uppsluppen glad stämning mellan både oss rehabare och våra sjukgymnaster. Kommer sakna allihopa, sista gången på fredag.
Fast mig blir dom inte av med, planen är att jag ska bli medlem och fortsätta träna på Sats. Vore dumt och bortkastade tid annars.
Idag var för övrigt första gången det var en sån där riktig muskelknutte på plats. Ni vet en sådan där med muskler överallt, solbränd, tokfokuserad och det ser ut som han burit meloner under armarna i hela sitt liv. Armarna står liksom rakt ut p.g.a att musklerna är så stora på överarmarna.
Oj, vad han stånkade när han tränade, trodde först det var någon som höll på att dö och jag kollade snabbt var hjärtstartaren var placerad. Men nej, det var bara muskelpaketet som slet och drog i någon slags maskin. Här snackar vi inte 20 kg som jag har utan säkert 120.

Avslutade med 5 km språngmarsch på löpbandet. Har inte det halva pluskilot jag la på mig efter helgens konstanta gofflande försvunnit nu så blir jag besviken.

Duschade och vilade en stund när jag kom hem. Var till mamma en sväng och som alltid var det klackarna i taket,
Jobb i natt och för första gången på länge så längtar jag till jobbet. Beror bara på en sak. Jag ska få jobba med Johanna, det gör jag bara en ynka gång på vårat 5-veckorsschema.
Ska bli jättekul och jag hoppas förstås på en ganska behaglig natt.

Nu dags för middagsfix, idag bjussar jag på tonfiskpasta. En väldigt god VV-rätt med soltorkade tomater, kronärtskocka, tonfisk och lite annat som jag redan glömt.

 

 Mina praliner, sötast i världen

❤❤❤❤❤


 

19 februari 2018

BästaSöndagenMedAllaMinaHjärtan


Världens bästa dag i går. Hela min lilla familj på besök. Full fart med andra ord. Jag fick mig en fin men kanske lite ovanlig frisyr, 9 hårspännen och en halv flaska balsamspray av frissan Stella.


Alessia höll koll på morfars vinflaskor


Ser bra ut konstaterade hon och röjde vidare. Hon är inte still många sekunder och är en riktigt liten Mini-Emilie till både utseende och sättet, alltid glad!


Stella försökte lära kossan Wilma och grodan Emma (!?) att man minsann kunde passera genom kattluckan. Både kossan och grodan förstod inte riktigt och valde att stanna kvar inne i värmen.
Vidare ville Stella visa att Alessia hade fått en tand till och tog helt sonika tag med båda händerna och försökte bända upp den lilla munnen. Alessia undrade nog vad syrran höll på mig och jag sa snabbt till Stella att jag såg den nya lilla tanden då släppte hon snabbt och Alessia sa inte ett dugg.




















Emilie och Rudolf fixade till en trerätters som hette duga. Någon liten räkhistoria till förrätt, potatisgratäng som jag gjort tidigare och olika köttstycken till. Det fanns lammytterfilé, entrecote, kyckling och lax. Dock ingen korv! Salladen som Emilie gjorde var väldigt god med bl.a granatäpple och fetaost i.
Desserter däremot var signerad Mormor&Stella. Jag sa till Stella när hon kom att vi skulle överraska med en hemlig efterrätt. Jag berättade vad vi skulle bjuda på och hon hoppade jämnfota av iver. Men det är hemligt Stella, du får inte säga det till någon! Nej,då mormor, sen gick hon direkt och berättade att det minsann skulle bli glass till efterrätt...hahaha!

Vi gjorde en enkel men för det otroligt god efterrätt. Tresmak glass i våffelstrutar som sedan Stella med omsorg och stor noggrannhet placerade minimarshmellows och stjärnströssel på. Hon var supernöjd och vi var flera runt bordet som glufsade i oss två stycken, typ jag.

Idag har jag lite ondare än jag brukar. Det brukar bli värre när jag är i gång, lyfter, står, bär, grejar, fixar, leker på golvet m.m. Det är ju fan att det ska behöva vara så!
Vilar hela dagen idag, går inte utanför dörren. Som tur är finns det rester i kylen som blir bra till middag.

Jag vill vara någorlunda smärtfri till träningen i morgon som jag för övrigt ser fram emot, som alltid. Ska fasen öka lite nu, cykla längre, lyfta tyngre och promenera fortare på bandet. Men det gäller att orka också.



18 februari 2018

BraFredagDannyScandicTheMarket



Ja, jädrar vilken helkväll vi hade i fredags. Äntligen var det dags för Dannys bejublade show på Hamburger Börs.


Men vi började med en utsökt trerätters på Scandic Continentals restaurang The Market. Fast det gjorde vi inte alls det kom jag på utan vi började visst på The Capitol, takbaren på Continental.
Där är det alltid fullsatt men vi snodde snabbt åt oss sittplatser när några andra lättade ankar.
Det gäller att ha radarn på. Jag gillar den här baren, utsikten är magisk och sommartid finns det gott om plats utomhus. Vi valde sammalika mat från menyn alla fyra, en supergod trerätters.

  • Förrätt: Toast Skagen på surdegsbröd och lite goda tillbehör
  • Varmrätt: Svensk gårdskyckling serverad med rostade grönsaker, rostad potatis, bearnaise och chimmichurri. 
  • Dessert: Apelsin creme brulée, torkad och färsk apelsin, rostade pistagenötter och citronverbena.
Varmrätten kom in på ett jättefat! Och den trevliga servitrisen förklarade att det var en halv?!!? kyckling till var och en. My god! Allt smakade fantastiskt gott! Och tro mig, jag var mätt långt in på lördagseftermiddagen. Glömde i min iver ta bild på för och efterrätten. Jag njöt i fulla drag av middagen, myset och sällskapet.

Fast den gulligaste överraskningen stod ändå min vän Sussi för. Innan middagen kom servitrisen in med en bricka med varsitt glas prosecco med hälsningar från Sussi. Hon är för rar! Tack! Tack också för den andra överraskningen...du vet vad ❤❤❤





Men mätta magar trippade (släpade) vi oss sedan vidare mot Börsen. Hann med varsitt glas gott (Alltså, jag läser en blogg ibland och den kvinnan skriver alltid att dom dricker ett "glas gott", tycker det låter töntigt. Undrar om hon skulle skriva "ett glas mindre gott" om det smakade skit?)
Jag beställde en mojito som var i starkaste laget, där hade verkligen inte bartendern snålat på spriten. Generös kille! Den slank i alla fall ner tämligen obehindrat och vi intog strax efter våra ståplatser väldig nära scenen.

Danny var fantastisk, finns inte mycket mer att orda om. Han pratade mycket om sin tuffa uppväxt, sin mer än närvarande Bolivianska mamma som han härmade (sjukt kul), en frånvarande pappa, hur knäckt han blev att komma 2:a två år i rad på Melodifestivalen, samhällsproblem och mycket annat. Smart kille som lyckats, sånt gillar jag. Och tänk att man har highfivats med honom när han gick av scenen. 

Lördagen blev fullt inte lika roligt smärtmässigt. Hade värre ont efter fredagens utflykt, så här i efterhand var nog inte ståplats det bästa för min nacke. Men idag känns det lite bättre.
Snart kommer hela min familj, vi ska äta, leka, mysa och ha det bra. Kan hända att det blir ett glas gott också. I vår vinkyl har vi nämligen bara godsaker!

 

14 februari 2018

Carlos5ÅrKattfrisering


 Idag fyller min fina kille 5 år. Lilla älskade Carlos ❤❤❤❤❤ jag kommer och pussar och överöser dig med presenter i morgon. Tiden räcker inte till idag dessvärre.


Här ser ni porträtt av Stellas mormor och morfar. Men hur gulligt är inte det här då? Jag verkar ha en lång näsa medans morfar mer har en liten pricknäsa. Frisyrerna däremot är näst intill identiska. Syns det att jag är sjuk förresten? Jag var tydligen det enligt den lilla konstnären på knappa 3 och ett halvt år.


Härligt rödmosig svettbild efter tisdagens träning. Herrejävlar vad duktig jag var! Blev totalt 1 mil på cykel och bandet. En ny maskin och ny övning samt alla andra övningar, kändes bra. På fredag är det dags igen...längtar! I natt vaknade jag och hade ont, så förbannat ont i höger skulderblad. Kom knappt ur sängen så ont gjorde det. Blev rädd först men sen kom jag på...aha, träningsvärk. Nu på eftermiddagen känns det bättre.


När Rudolf kom hem igår hade han handlat lite sillburkar. Sillburkar som blev starten för en total utrensning och storstädning i kylskåpet. Men gud så mycket skit som hamnar längst in och med utgångsdatum. Jäklar vad han slängde och vad fint det blev när han var klar. Hjälpte såklart till efter bästa förmåga, jag diskade alla hyllplan och torkade dom också. Helt plötsligt har vi ett fungerande kylskåp med ordning och reda och ett hyllplan tomt.


Gårdagens middag blev väldigt gott. Stekt rödspätta, Rudolfgjort potatismos, en sås på lättcremefraiche, gurka, äpple och purjolök. Lite räkor på toppen men dom flesta hamnade som alltid i Gustavs fina räkskål.
 


 I morse hade vi tid hos veterinären klockan 8.00. Gustav jamade hela vägen. Hämtade en nyfriserad och chippad katt vid 13.00 och jag blev 1650:- fattigare. Nu ska jag beställa en ny kattlucka, en som läser av hans chip så man slipper få oväntat besök i uterummet.

Snart ska jag åka min tredje sväng till Bålsta för idag. Smärtgruppsträff mellan 16.00 och 18.00. Sen hem och äta för att sedan i väg och jobba vid 21.00. Fyra gånger bara idag har jag varit till Bålsta. Litet rekord skulle jag tro, vinner jag något?

Heippa!