BästaHelgenPåLänge

Ny vecka och nya tag som det så hurtigt brukar heta. Den här veckan har jag fyra nattpass, det räcker mer än väl och jag kommer tacka nej om det erbjuds flera. Måste hinna med en liten längre vila emellan jobben. Något som har varit svårt senaste tiden eftersom jag jobbat två nätter, ledig en, jobbat två, ledig en, jobbat två och ledig en. Känner att jag har fått mer ont sista veckorna. Värst är vilovärken och nervsmärtan i nacken och vänster arm. 

Jobbat fredag och lördagnatt på mitt gamla jobb i Kungsängen, två otroligt lugna nätter ska tilläggas. Himla kul att jobba med Monica, min gamla vapendragare som jag jobbade varenda pass med under 17 år. Känns som tiden har stått stilla. Enda skillnaden är att då mellan 1991 och 2008 pratade vi mest om våra fantastiska barn. Nu 14 år senare är det våra underbara barnbarn som vi pratar om. Så otroligt himla kul!

Såklart hinner vi prata om annat också som t.ex våra krämpor. Har man som vi jobbat hela våra liv inom äldreomsorgen så är det oundvikligt att inte ha några förslitningsskador. 

Alltid lika spännande att på söndagsmorgonen bli varse om dagpersonalen hade ställt om sina klockor till sommartid. Skulle dom komma i tid? Och tänka sig, alla gjorde det och vi slapp stanna kvar och kunde i stället åka hem och sova. Fast nu för tiden då alla har smarta mobiler som ställer om sig själva är ju risken för försovning obefintlig. 

Inte alla som har den här utsikten från sitt arbete. Sjöglimt och en himla massa vägmärken, fint värre.

Även fast nattens arbete var lugnt och att vi bara jobbade 9 timmar i stället för 10 är det alltid skönt att få åka hem och kasta sig i sängen. 

Dagens gladaste överraskning fick jag när jag masade mig upp vid 15.00-tiden. Rudolf var inte hemma men på diskbänken såg jag att han hade tydligen handlat söndagsmiddag, det vankades tacos. Lite ovanligt val för att vara honom. Men varför hade han handlat så mycket? Hrmmm, kan det vara så att vi skulle få middagsgäster? 

Jag blev så glad när han kom hem och berättade att alla mina hjärtan, stora som små var på väg hem till oss på söndagsmiddag. Var så länge sedan, tror faktiskt det bara har blivit en middag tidigare i år. 

Snart invaderades huset av ett gäng gullfisar och mitt hjärta svämmade nästan över 💗 Gud vad jag älskar er!

Vi lekte, vi åt, vi myste, vi badade, vi åt glass, vi städade och sen åkte dom hem och då blev allt tyst och stilla igen. Hoppas det inte dröjer lika länge tills nästa gång.

 

 Leandro fick titta på när systrarna badade. Han skrattade högt och verkade inte vara speciellt ledsen över att han inte fick plumsa i.

 

 

Hittade som tur var lite hallonsorbet i frysen, det räckte precis till denna underbara trio. Leandro åt med god aptit och sträckte fram den tomma skålen och ville ha mera, lilla älsklingen.

I natt är det åter till arbete efter endast en natts vila. Största utmaningen är att försöka komma ihåg att svänga höger i rondellen eftersom jag ska jobba i nattpatrullen i natt och i morgonnatt: Får väldigt lite pass där nu för tiden. Ser fram emot att träffa bästa gänget igen! 

Men innan dess ska jag veckohandla, köpa ett eller kanske två parasoll på Jysk och senare på eftermiddagen ska jag barnvakta två tredjedelar av barnaskaran, längtar.

 

42 dagar till Turin! Vi räknar ner, längtar, planerar och övar oss på att dricka vin. 

 

Längesen

Länge sen sist, hinner inte med någonting mer än jobba och sova känns det som. Är väl kanske enda nackdelen att frilansa. Har svårt att säga nej och försöker i dagsläget vråljobba så jag kan vara ledig några veckor i sommar. Som timanställd har man ju ingen betald semester så det gäller att jobba på och försöka spara så det finns utrymme för lite roliga semesteraktiviteter också. 

Senaste veckan har jag jobbat hattigt. Jobbat två nätter ledig en, jobbat två och ledig en och nu jobbar jag två och är ledig en och avslutar kommande måndag med två nätter till. Tur att jag inte har några sömnproblem i alla fall. I går sov jag till 15.30, välbehövligt. Men att jobba mycket med bara en natts återhämtning mellan passen sliter dessvärre otroligt mycket känner jag. Är galet trött!

Har börjat jobba på ett tredje ställe, ett ställe som visade sig vara ett riktigt trevligt ställe dessutom. Känner många av personalen och faktiskt känner jag igen en del boende också. Nybyggt, fräscht, modernt och jättefint. Inte blir jag sjuk heller, här finns inget mögel eller fukt alls men sen att det skulle ta tio år att få huset byggt efter att jag slagit larm, otroligt.

I natt och i morgon är det jobb i Kungsängen tillsammans med min gamla vapendragare M som jag jobbade ihop med under 17 år, ska bli jättekul. 

 Cesar håller koll.

Julafton kom tidigt i år 😋

Häromdagen fick jag och Anne en specialleverans från det stora gula huset 50 mil söderut. Är så glad att jag har en snäll vän som shoppar åt oss när tiden inte hinns med för ett besök. Tack rara du! Allt satt som en smäck dessutom, glada tjäjer!

Förra helgen hade vi lillfisen på besök, det var mysigt. Självklart läste jag godnattsaga för honom som han önskade, sen sov vi hela natten som två små snarkande grisar. Klockan 9.00 drog jag hurtigt ut tröttmössan på en uppfriskande morgonpromenad, han var inte vidare värst pepp på det, stackarn.

Gjorde världens fynd i går! Såg på Instagram att en utav våra secondhandbutiker här i Bro hade lagt ut en bild på en rottinggrupp. I går när Rudolf kom hem åkte vi dit och kollade om den fanns kvar och tro det eller ej, det gjorde den. 

Nu var den liiiite större än vad jag hade tänkt mig men jag kunde inte släppa den. Den var så fin och billig, rottingmöbler är ganska dyrt att köpa annars. Några av dynorna var något solblekta men inget som stör, lite filtar så är den saken ur världen.

Vi slog såklart till och sen följde en halvtimmes Tetrisspelande för Rudolf ivrigt påhejad av mig. Men säg det som inte han klarar. Efter lite stånkande och stönande så var allt på plats och vi körde i väg hundra meter tills vi kom på att vi glömt glasskivan till bordet. Vände och fick helt otroligt plats med den också.

Som jag misstänkte var bordet alldeles för stort så där måste vi skaffa ett mindre men det är nemas problemas. Nu väntar vi bara på solen och värmen och invigning av nya sittgruppen. Men det ska tydligen bli skitväder i helgen igen så den stora invigningen får vänta.

Tänkte ta mig en tur till lilla mor efter lunch. I måndags när jag var där hade hon.....lyssna på den här..varit ute på promenad med sin kontaktperson! Whohooo, guldstjärna till personalen som lyckades få med mamma ut. 

Nu tackar jag för mig, går in i arbetsbubblan och återkommer när kraften och tiden återfinns. 

💛💚💙 Längtar efter er 💙💚💛

Mellohelgen12Points

Så var jag åter till verkligheten efter en helg i mellobubblan. En helg som kan beskrivas av tre ord: Kul, fartfylld och sömnbrist. 

Tänk att efter två år så fick vi äntligen träffas igen hela gänget i klubben. Så obeskrivligt roligt och ni kan ju bara förstå tjattret! 

Men vi tar helgen från början till slut. Anne och jag åkte tidigt till stan. Ville liksom utnyttja helgen till max. Checkade in på finfina Scandic Continental redan klockan 12.00. Vi fick ett superior rum på 11:e våningen med utsikt över stadshuset. Tack Sussie💗 

Som alltid när vi är på turné hade vi med oss lite pynt i mellotema som vi omsorgsfullt pimpade vårt kommande hem med. När vi kände oss nöjda tog vi hissen ner och gick några hundra meter för att äta lunch på en mexicansk restaurang som Anne spanat in. 

Nu hade vi ett par timmar att slå ihjäl innan vi skulle möta upp vännerna utanför Mancini på Tunnelgatan. Vad passade väl bättre då än att ligga i sängen och dricka fisljummen men ack så god cava, äta choklad, chips och vindruvor medans Anne visade massa galna TikTok-klipp...."Nu ska lilla mamma ut och dricka cava" den truddelutten passade bra in på oss i alla fall just då. 

Maten på Mancini var fantastiskt för att inte tala om personalen. Allt var topnotch från början till slut. Besök den restaurangen om ni vill äta högklassig och god italiensk mat med toppenservice. 

Vidare till Nalen för MelFest Wknd 2022-PreParty. Mycket folk, inte bara från Sverige utan många besökare från hela Europa. Det var ett jäkla drag med både svenska och utländska ESC-artister som uppträdde. Vanligtvis brukar Anne och jag stänga, låsa och larma Nalen men den här gången var vi trötta och gick hem redan vid 2.00.

Anne fick sin vana trogen ringa på nattklockan men till våran förvåning svarade nattportiern att vi kunde använda våra nyckelkort att öppna dörren med.  Låg och fnissade och småtjattrade länge innan vi släckte.  

Lördag med sol och 9 grader, nästan så man blev tårögd. Hotellfrukost med utsikt innan vi gjorde oss redo för dagen. Finalmiddag med Melodifestivalklubben på Munchenbryggeriet, hyrd buss till Friends och sen nytt partaj på Nalen efter det. Kämpa!

Men eftersom vädret var mer än fantastiskt var vi bara tvungna att ta oss en tur till Capital Takbaren på 8.e våningen på vårt hotell. Årets första Aperol Spritz i solen och med en underbara utsikt över stan. Kan det bli bättre?

Vi mötte upp Sally innan vi tog tunnelbanan mot Söder och en liten promenad innan vi hittade rätt ingång till Munchenbryggeriet. En mycket god italiensk buffé serverades sen hann vi inte så mycket mer eftersom bussen mot arenan avgick 18.00. Kan säga att det här var nog första och sista gången vi var med på denna gemensamma finalmiddag. Nästa år väljer vi nog att äta själva i stan eller kanske på MoS.

Det skulle komma två hemliga gäster till finalmiddagen. En via länk och en som skulle komma till Munchenbryggeriet för att tilldelas klubbens hederspris. Men när klockan började närma sig 18.00 och bussen skulle gå hade ingenting hänt. Vi fick lite kort och förvirrat veta att det var någon försening eller annat. Så för oss som bokat denna buss missade vi det hela. Trist tycker jag men kanske ännu mera trist för pristagaren som kom när dom flesta av medlemmarna satt på en buss på väg till Friends. 

Vi har som ni vet alltid toppenplatser i arenan. Men i år...herrejäklar, årets platser tog priset. Vi satt 50 cm från scenen och hade givetvis full koll på allt. Vi såg allt och lite till. Så tacksamma och glada 💕 Vi trodde först att näääe, nu har vi nog satt oss på fel ställe men efter lite extrakontroller på biljetter och stolar så Jaaaa, detta är våra platser, lyckliga som barn på julafton! Nu gällde det att dra in magar och dubbelhakor i fall kamerorna som flög över skallen och framför oss skulle råka få med oss i bild. Och javisst det började plinga i telefonen ganska omgående. "Jag såg er!" 

Vann rätt låt då? frågar ni mig så svarar jag självklart. Många är deppiga och rent av sura över att inte Bagge vann. Kan till viss del hålla med, Bagges låt är bra men är vi ute efter att placera oss högt och kanske till och med ta hem ESC så har Cornelia mycket större chans. Sverige ligger i topp på dom europeiska bettingsidorna och dom internationella jurygrupperna visade ju helt klart vilken låt dom gillade bäst. 

Hade Bagge vunnit är jag faktiskt lite skeptisk till om han ens tagit sig vidare från semifinalen. En mysgubbe som står rätt upp och ner och sjunger med ett lamm och ett träd på skärmen bakom sig. Förvisso en bra låt men.....njaaaae, kanske inget Europa gillar. Vi vill väl inte att Anna Bergendals magplask från semifinalen i Oslo 2010 ska upprepa sig. Sverige gick för första gången på 100 år inte vidare till finalen. Minns hur besviken jag var. 100 år är kanske en smula överdrivet.

Nu håller vi tummarna för Cornelia att hon tar sig vidare från semifinalen. 18 länder tävlar i semi 2 och 10 går vidare, tufft motstånd.

När vi väl kommit från Friends i en taxi med en grekisk chaufför som inte var så vidare värst tillmötesgående och som inte hade någon som helst lust att släppa av oss där vi ville. Nämligen på Kungsgatan för en snabb korv i den kurrande magen innan vi gick vidare till Nalen för klubbens MelFest WkndEnd 2022-MainParty. 

Som alltid var partystämningen mer än på topp på Nalen där bl.a Anton Ewald och något transgäng uppträdde. Själv ville jag såklart se Magnus Carlsson som uppträdde sist och gick inte på scenen förrän 02.00. Herregud, ett sånt tempo när han uppträdde. Hur orkar karln?

Man är ju dessvärre ingen ungdom längre så tröttheten gjorde sig påmind. Vi följde som vi alltid gör med Sally hem till sitt hotell, vill ju inte att hon ska gå vilse i storstaden. Kramades hejdå och var glada att det nu bara är exakt två månader tills vi träffas igen och får vara tillsammans en hel vecka. För två år sedan trodde vi likadant när vi kramades den natten, då skulle det också bara vara två månader tills vi skulle mysa tillsammans en vecka fast då i Rotterdam, gick väl så där med den myseriet. Jävla pandemi! 

Två små trötta nattsuddande damer tassade vid 03.00-tiden tyst förbi nattportiern på Continental och det dröjde ett tag innan vi kunde sova. Vi hade mycket att prata om, kolla igenom alla bilder och filmsnuttar och fnissa för att sedan till slut tvärsomna. Jag hade visst snarkat lite...stackars Anne.

Men herregud vilken helg vi haft! Bara glädje, skratt och roligheter från början till slut. 

Och nu blir det bilder. Inte så många från Friends eftersom vi som satt närmast scenen hade fotoförbud. Fick bara använda mobilen under artistpresentationerna. Hade för den delen inte tid heller med mobilen hade fullt upp att vifta med min rosa hjärtballong, det såg ni väl?

                                          20 minuter tillgodo innan bussen går. Hej tidspessimist!

                               Rum 1135 redo för helgen

Glädje och fart på Nalens schlagergolv

 

  Anne provar sin vana trogen nattklockan på hotellet. Den funkade och så även våra nyckelkort.

 

Älskar hotellfrulle. Vilken suverän frukostpersonal som jobbar på Continental.

 Fantastiskt trevliga och så vänliga. 5 stjärnor till er!

Efter lite vila väntade vi sedan in att takbaren Capital skulle öppna klockan 14.00. Hängde på låset som många andra men jag lyckades sno åt mig ett bord med strålande sol, 10 grader och magisk fin utsikt medans Anne beställde årets första Aperol i baren.

På plats i Friends Arena lite lätt chockade över dom otroligt bra platserna, herregud så roligt.

Bästa och så roliga programledaren uppfyller sin barndomsdröm

Nu skall här dansas....

And the winner is...CORNELIA! Stort grattis och lycka till i Turin. Ska bli kul att följa dig på plats.

Till sist, en bild på fyra trallande damer i varierad ålder på Nalens dansgolv. 

Nu räknar vi ner tills vi ses nästa gång. Tack mina gulliga vänner för en superkul helg. Mycket skratt och flams som alltid. Nu måste vi kanske lära oss lite italienska för att göra oss förstådda eller vad tror ni? Eller räcker det med prego, non capisco, vino rosso, dove siamo, non riesce a trovare casa?

                                                                            

KliverInIMellobubblan

En vecka sen sist och vad har jag pysslat med under denna vecka då, månntro? Allt som oftast lite av varje. Men just den här veckan verkar det vara jobb och barnbarn som som sysselsatt mig mest i alla fall om jag kikar igen mina Iphonebilder.

I fredags var Alessia hemma från förskolan, hon hade dessutom tråkigt upplyste hon mig om. Mormor ryckte ut och fritog barnet från den eländiga tristessen för ett par timmars lek. Vi bestämde att vi skulle åka till Trazankojan på Åbergs Museum. Vi började med lunch och sen lekte vi ett par timmar i kojan. Vi hade jättekul!

 Olyckans verkstad, där hade Alessia kunnat tillbringa hela dagen.

Vi hann med att pyssla här hemma en stund innan jag skjutsade hem min lilla stjärna igen. Precis när vi skulle åka kom hon på att hon skulle dammsuga. Hela nedervåningen fick sig en ordentlig omgång av snabeldraken. Härligt med gratis städhjälp.

Jag har jobbat fyra nätter, lite intensivt med knappt någon återhämtning. Två nätter i min egen kommun och två i grannkommunen. Kul alltihop! Men det har gått bra, jag har som ni redan vet inget som helst problem med att sova på dagarna.

I går var det dags för nästa lilla stjärna att underhålla mormor. Stella var hemma från skolan och kan ni tänka, även hon hade tydligen tråkigt.  Jag hade jobbat och stängt av ljudet på telefonen men vid 15.00 vaknade jag till liv och såg att det stackars flickebarnet hade messat och ringt från Emilies telefon ett par gånger. Även Fluffis var redo med mössa och vantar.

 

Jag hoppade i palterna och for iväg. Kallar barnbarnen rycker mormor ut, i alla fall då mormodern är vaken och relativt kry. Snart så ligger man väl där med näsan i vädret så det är bäst att ta vara på tiden. Önskar bara att jag hade lite mindre ont. Stella leker mycket själv, hon gjorde en livsfarlig hinderbana inomhus till käpphästen. Ingenting för mormor att prova direkt då hade väl lårbenshalsen pipit iväg på momangen. Vi ritade och sen efter korvmiddagen åt vi glass i stooooora lass. Till och med morfar åt glass....med kniv och gaffel?! Det tyckte både jag och Stella var tokigt.

Har hunnit med en sväng till Norrgården och hälsat på mamma. Blev informerad om att det fanns en tipspromenad uppsatt på avdelningen. Speldjävulen i mig gick igång och jag mer eller mindre tvingade mamma att deltaga. Vi svarade på alla frågor och jag tror att vi har en god chans på seger. Undrar så vad förstapriset kan vara? En jordenruntresa, en chokladask eller kanske biljetter till kommande kosläpp? Spänningen stiger!

Tur att inte jag jobbar natt på Norrgården. Då skulle den där vidriga tavlan med flickan garanterat täckas  med förslagsvis en handduk varenda natt. Varje gång jag går förbi tavlan när jag är hos mamma väntar jag bara på att huvudet ska börja snurra på henne....obehaglig är bara förnamnet. Ni som vet, ni vet!

 

 Alessia har avbildat sina morföräldrar. Vem som är vem? Ja, vad tror ni?

Japp, det var väl allt! Nu ska jag strax åka till Norrgården för ett vårdplaneringsmöte och sen direkt till frissan. Har faktiskt redan hunnit packa nu på morgonen inför helgens stora och minst sagt efterlängtade event. Boan är luftad och fluffad och redo att användas. Vi har galet bra platser i arena i år med, det har vi förresten alltid. Tack Mia och Karin 💗 Vi kommer vinka allt vi orkar till er! Återkommer annars när jag vaknat till liv nästa vecka. Kommer nog vara helt slut på måndag. Schlagerfest på Nalen både på fredag och på lördag med många fantastiska artister. Middag med Melodifestivalklubben på lördag innan vi åker chartrad buss till Friends. Ja, jäklars....får inte glömma middagen på Mancini i morgonkväll med våra skånska mellovänner. Tänk att vi inte sett på två år..vilket kackel det kommer bli 💕

 

Vem vinner förresten? Jag tror och hoppas på Cornelia eller Bagge men går treåringarna lös med sina föräldrars telefoner vinner väl Theoz. Puh!

Ha det bra!

Tjohoooo!

 

LedigMedSol

Hej på er!

Att man aldrig får vara glad. Nyss har världen vaknat till liv efter två års pandemi som förvisso såklart inte är överstökad ännu. Viruset finns bland oss fortfarande men samhället har öppnat upp med allt vad det innebär. Och vad händer då? Jo, ett jävla krig bryter ut i Europa, jag är chockad, rädd, orolig, ledsen och förbannad. Hoppas för gud att detta vidriga krig tar slut fort, helst nu idag.  Jag försöker att inte lyssna, se på Nyheterna eller läsa allt på internet men det är svårt att undvika. 

Annars är väl det som vanligt här hemma. Jobbar när jobb erbjuds vilket är ganska ofta, jag har så det räcker till. Har faktiskt börjat lära mig att tacka nej. Nu har jag tre dagars ledigt innan jag har två nätter i helgen i Kungsängen. Två nätter med en f.d kollega som jag jobbade 17 år tillsammans med tidigare, fatta 17 år varenda natt tillsammans. Det kommer bli superskoj med en reunion, tror vi har massor att prata om. 

På måndag ska jag gå en intronatt på ett annat för mig nytt ställe. Eller nytt och nytt, byggnaden är nybyggd men dom flesta av personalen och vad jag hoppas en del boende är "gamla" bekanta. Kommer säkert kännas som att komma hem. 

Häromdagen var jag hem till Anne för uppsnack, planering och lunch. Hon bjussade på jättegoda bananpannkakor tillagade i våffeljärnet. Borde heta bananvåfflor då, eller? Nyttiga våfflor som serverades med vaniljkvarg och bär. Jättegoda! Och himla smart att göra i våffeljärnet. Blev mycket bättre än när jag försöker grädda dom i stekpannan.

Till kaffet hade kvinnan dagen till ära bakat semlor, självklart norska semlor fastelavnboller, dom var jättegoda och i stället för mandelmassa var det sylt emellan. Mums!

I tisdags var det dags för semlor igen. Emilie messade och frågade om jag ville komma och fika på eftermiddagen när jag vaknat. Säger sällan nej till fika med mina fyra guldklimpar. Ställde alarmet och klev upp så jag till och med hann gå med och hämta på förskola och skola. 

Det bjöds på två olika semlor i miniformat, det är precis lagom storlek. En Nutellavariant som jag avstod p.g.a nötallergi men den andra traditionella satte jag tänderna i. Jättegoda!

Efter det gofikat tittade vi på lördagens mello, deltävling 4. Tänk att jag bara har sett en enda deltävling, jag har jobbat resten. Jobbar nu på lördag också och missar därmed semifinalen.

Leandro dansade likt en riktig schlagerkille på bordet till La Stella, bra där, du kan det där med dansa på bordet!

Sol ute........🌞

......och sol inne🌞

Nöjd tax!

Idag är Carlos här och håller mig sällskap när hans familj är på utflykt. Han gillar som ni säkert redan vet solen och har legat ute på sin filt på verandan en lång stund. Han hittade en solig strimma i köket också som tur var. Våran lilla solkille 💙