31 december 2015

HäppyNjuJer


Nyårsafton börjar lida mot sitt slut. Det har varit en nyårsafton av det stillsammaste slaget, precis som det ska vara. Vi är inga ungdomar längre utan två gamlingar som föredrar stillsamhet framför röj.
Eller kanske inte, kan vara kul med röj också faktiskt.
Började dagen med frukost i soffan framför Nyhetsmorgon. Irriterade mig på Steffo som var en utav dagens programledare. Han avbryter, pratar nedlåtande till vissa och tror han vet allt. Min personliga  uppfattning förstås, gillar Jihde och Tilde bäst. Nu går det bra att hissa intresseflaggorna för denna ovärdeliga information i elfte timmen.

Åkte senare till Kungsängen för att kramas med Jasmine, Tommy och Emeli. Stella sov så henne fick jag inte kramas med.
Jasmine har i decembermånad fyllt jämnt så vi överlämnade en liten present som hon blev väldigt glad över. Efter fika och pratstund med ungdomarna så åkte vi hemåt och Rudolf ställde sig i köket för att påbörja köksbestyren inför våran galamiddag senare på kvällen.
En galamiddag för två och en livrädd katt. Jag passade på att vila tassen i högläge och råkade visst somna till en stund i soffan. Blev väckt när kocken ville ha hjälp att leta fram receptet på den chiligratinerade hummern som skulle vara kvällens förrätt.
Oxfilén byttes ut mot hängmörad supergod ryggbiff och till efterrätt blev det jordgubbar med vaniljglass. Gott, mättsamt och med ett fantastiskt gott italienskt rödvin till som Rudolf inte hittade på 49-kronors hyllan utan betydligt längre till höger i färdriktningen. Väl värt pengarna och inte fick jag migrän heller, fantastiskt! 

 Ser ni lilla mig i kulan?
 

En timme till 2016, ett 2016 som jag hoppas mycket på. Önskar att jag och min familj får fortsätta leva i trygghet och framför allt vara friska. Önskar att jag får fortsätta vara en god mormor till Stella. Att jag får hjälpa till då det behövs med barnvakteri, hämtning på förskola och hundpromenader med Carlos. 
Jag har lite resdrömmar också, jag vill åka till Italien och bo på vingård eller kanske ännu hellre på ett slott. Prova viner, hyra bil, njuta och äta italienska delikatesser. Jag vill åka till Toulouse i Frankrike på min födelsedag och se Sverige mot Italien i fotbolls-EM.
Jag vill leva livet, äta och dricka gott och umgås med dom som gör mig glad. Måste bli bättre på att njuta av livet, snart kan det vara to late. 

Har en del  mycket roliga saker att se fram emot under 2016. I februari ska jag och ett par mycket goda vänner gå på Mamma Mia The Party på Tyrol, blir eventuellt en hotellövernattning också. 
En helkväll med Abba, medelhavsbuffé, vin och dans. Sittdans för mig och min klena fot.
Sen drar ju Melodifestivalkarusellen igång också i februari.  Blir kalasplatser på finalen i Friends den 12 mars. Brakmiddag på Maestro innan som traditionen bjuder med schlagergänget.
Sen det som kommer bli grymmare än grymmast, Eurovison Song Contest på hemmaplan andra veckan i maj. Jag och Anne har biljetter till genrep semi 1, semi 1, genrep semi 2, semi 2, genrep grand final och trumvirvel Grand Final på lördagen 14 maj.
Sex kvällar i Globen och jag ber till högre makter att hälsenan är läkt, håll tummarna.

Till sist vill jag önska alla mina rara läsare ett Gott Nytt År! Har ni tur får ni höra av mig nästa år också.

Snart dags för bubbel,  fantastiska Malena Ernman på Skansen och titta på fyrverkerier genom fönstret. Sen är det nog godnatt för mig.  



30 december 2015

MinimaltMedInfo



Så här i elfte timmen på årets näst sista dag kan jag berätta att jag idag har fått tre kramar, handlat med mamma, druckit odrickbart snabbkaffe, pussat på barnbarnen, druckit ett glas rödvin, dammsugit, träffat världens bästa Emelie och Tommy som är på besök från Skåne, hejat på Juniorkronorna, tittat på resor på internettet, messat med Erika, svurit åt att det smälls smällare en jävla dag för tidigt och tröstat en livrädd katt.

Ja, det var väl det mesta utav dagen. I morgon nyårsafton, ytterligare en dag att sparka sig trött på.
Nu ska jag packa ihop och sova, hoppas jag somnar lite tidigare än föregående natt då jag tittade på klockan 03.45 sista gången. Hej yrkesskadade nattarbetare!

Förresten, funtar på det där med om jag ska ge mig på den sedvanliga Årskrönikan, är det flipp eller flopp tycker ni?

29 december 2015

DetRullarPå


I morse när jag klev ur sängen och satte ner fötterna på golvet så hände något. Prisa gud! Högertassen gjorde inte ont. Blev så glad att jag grät (ja, i alla fall nästan). I exakt 5 sekunder varade glädjen, hann precis in på toaletten innan smärtan gjorde sig påmind, precis lika ont som tidigare.
Sen har det fortsatt, ont vid belastning, ont vid vila, ont vid beröring av knölen och ont typ jämt.

Bara bryta ihop och komma igen, kanske tar någon dag för cortisonet att göra verkan. Annars går jag mest och tänker på att foten måste vara ren, fin och helst utan skäggstubb på underbenet. Råkade läsa på någon (några!) sidor på internettet att man absolut INTE ska ge cortisoninjektioner i hälseneområdet. Så här stod det:
"Detta kan orsaka skador på hälsenan som försvagas och t.o.m  kan leda till ruptur på sikt".
Man tackar! Med andra ord är det väl bara en tidsfråga innan jag får ta fram pannlampan, sätta på mig glasögonen och leta rätt på min hälsena någonstans i knähöjd. (Ruptur betyder förresten bristning för er som inte är i branschen)

Kommer osökt att tänka på underbara Jonas Gardell som i en föreställning sa att han alltid hade rena kalsonger på sig OM, UTIFALL det skulle hända något allvarligt och han hamnade på sjukhus. Då skulle han slippas skämmas för smutsiga kalsonger. Till och med en gång när det brann hemma hos honom och Mark så var han tvungen att byta till rena kalsonger innan han sprang ut, haha.
Lite så tänker jag med nu, fast jag tänker rena fötter. Alltid ska man oroa sig för något.

Fick vid middagstid lite annat att tänka på då Stella och Emilie kom på otippad visit. Oj, vad glad jag blev! Fick en lång mysig kram av Stella.  Rudolf stod sin vana troget i köket och fixade den delikata middagsmaten som idag var ugnsstekt falukorv med hemlagat potatismos. Vi är såna riktiga gourmander/läckergommar har jag hört.
Våra gulliga gäster valde att stanna på en spontan middag. Stella hon kan äta, 4 eller 5 skivor falukorv, ett gäng med ärtor och lite potatismos gick ner obehindrat.

Efter middagen så skulle jag visa Emilie en sak på datorn och Stella blir helt till sig och säger Babba! Babba! BABBA! Hon ville såklart se på Babblarna men det fick hon icke, vi lekte en liten stund i stället innan dom for hemåt.

Mums vad gott det är med kå, kå, kåjjv.

Nu ska jag se Dessertmästarna på datorn, missade det när det visades på tv i kväll.  Rudolf skulle såklart se (läs: sova) till något annat mycket viktigare program.



28 december 2015

TvåVeckorTillPuh


Sådärja! En cortisonspruta senare och jag har värre ont än någonsin. Tydligen helt enligt spelreglerna enligt doktorn på vårdcentralen.  Sällade mig klockan 07.45 till två stycken andra klena rackare som var före mig i kön utanför vårdcentralen. Undrar hur länge dom hade stått där och huttrat i den bistra kylan?
Med nummerlapp 003 tog det inte lång tid innan registrering och betalning i luckan var klart, nu var det bara att sitta ner och vänta på att bli uppropad. Väntrummet fylldes på snabbt av andra snoriga, hostiga, haltande och eländiga människor och jag kände mig grymt nöjd med min pallplats.
Blev besviken när "min" braiga doktor Ardavan hade slutat, tydligen funkar det så med stafettläkare, dom blir aldrig långvariga. Säkert både på gott och ont, i mitt fall på ont.
Istället var det en annan doktor, en kvinnlig som ropade upp mig och jag fick återigen berätta hela hälsenehistorien. Men jag tycker hon verkade ganska okej hon med. Hon skrev ut en annan antiinflammatorisk medicin jag ska äta i en hel månad. Hon kötta in en cortisonspruta rakt i den onda knölen och jag blev sjukskriven i två veckor. Sen trodde hon jag skulle vara frisk, hoppas verkligen hon har rätt. Så nu är det fortsatt vila av högertassen i två veckor till. Kul som attan!

I brist på annat hyperintressant att orda om så visar jag lite bilder på Stellas lilla hus som blev en favorit i hennes rum. Även Carlos gillar det och ligger gärna och sover i det, om han får ligga kvar för den lilla bestämda husägaren vill säga. Hon stökar, fixar och trixar med alla sina djur, Babblar och kuddar där inne. Sitter och läser sina böcker och bara ser ut att stortrivas.
När hon blir lite större funkar huset säkert utmärkt som koja med lakan över eller varför inte en affär?
I sommar ska vi röja i våran lekstuga vi har på tomten, där tror jag Stella kommer älska att leka. Det gjorde i alla fall hennes mamma och moster när dom var små. Många kafferep har jag varit på i den lekstugan.

 Mormors älsklingar!


27 december 2015

LiteBara

Annandagen var väl som alla andra annandagar, nämligen slöa och slappa.  Vi tittade på Sveriges premiärmatch i JVM mot Schweiz och ingen har väl undgått att uppröras av den mycket grova tacklingen som William Nylander utsattes för. Jag blir galen när jag ser sånt, ett rent överfall med vilja som hade kunnat skada honom riktigt ordentligt. Jävla dåre! Läste idag att schweizernöten blir avstängd i tre matcher, BRA!
Senare skjutsade vi hem Erika till Solna, hon hade en del packning som hade varit för jobbigt att ta med på pendeln.
Stannade till i Sundbyberg och parkerade 2 meter utanför Texas Longhorn.  Efter två dagars julmat var jag sjukt less, så lite god "vanlig" mat stod högt upp på önskelistan denna annandag.
Vi delade på en nachotallrik med fyra olika dipsåser till förrätt. Jag fläskade på med ett glas vitt då Rudolf var kvällens chaufför, självutnämnd konstigt nog.

Jag åt örtmarinerad lammfilé, det var jättegott, nästan i Maestroklass. Valde bort pommes fritsen mot en bakad potatis och jag blev glad när man fick en grönsallad till också.
Mätta och glada att Rudolf drog kortet åkte vi vidare hem till Erika där hon bjussade på gott presskaffe.
På vägen hem från Solna så roade vi oss med att köra en biltvätt i Kungsängen. Det är alltid lika spännande att sitta där i bilen och kolla vad som händer. Oroar mig alltid för att det ska läcka in vatten någonstans, men inte denna gången heller såg jag något vatten mer än på utsidan.

På kvällen skulle Rudolf prompt titta på fyrans alltid lika pinsamma Falkenbergsrevy. Jag har väldigt svårt att se det roliga i det hela, är ju bara så tillgjort, fjantigt, gapigt och med tillgjorda larviga skratt.
Jag fattar faktiskt ingenting av det hela och det gjorde inte maken heller efter ett tag. Det var inte kul tyckte han. Tur att vi har flera kanaler så vi kunde byta kanal.

Idag var väl egentligen planen att vi skulle gå på bio i Bålsta.  "En man som heter Ove" längtar vi båda efter att få se på film efter att både läst boken och sett Rheborg på Rival. Men det får bli en annan gång, Rudolf hostar så mycket så jag tror vi skulle mest störa föreställningen för dom andra biobesökarna. Det är hans ständigt återkommande s.k vinterhosta som alltid kommer som en glad överraskning varje december. Brukar hålla i sig till tjällossningen ungefär.

Så istället blir det blir en lugn soffdag framför tv´n. I morgon bitti ska jag hänga på låset till vårdcentralen. Tidig uppstigning med andra ord och jag hoppas min braiga läkare inte har tagit jullov.

 Dubbeldippa inom familjen är ok kom vi överens om
 
 Dagens händelse, biltvätt.
Fick en sån fin bild messad från farmor Antonella.  Min lilla gullunge på julafton.


26 december 2015

JulAftonJulDagen2015







Julafton började med att jag efter 10 timmars jobb kastade mig i säng och försökte mig på en turbosovning i raketfart. Haltade upp alldeles för tidigt (efter 3 timmar) för att packa in resten av familjen och julklapparna i bilen, pussa på Gustav, larma huset och åka mot Kungsängen. Hann med en tur till kyrkogården först, tände ljus hos pappa och Rudolfs föräldrar.
Kände mig verkligen som en gammal mormor när vi med fullpackad bil for i väg till våran äldsta dotter med familj.
En annorlunda känsla att för ovanlighetens skull åka till någon annan och fira jul, det har vi aldrig gjort tidigare. Var så skönt och vi hade så mysigt och fint tillsammans. Bara slå sig ner och bli serverad av allehanda godsaker, leka med barnbarnen och bara njuta. 
Måste säga att jag är imponerad av Stella! Vi kom klockan 14.00 och åkte hem klockan 20.00 och inte en endaste gång var hon ledsen, trött eller på ett sämre humör. Hon höll igång hela tiden, lekte med sina kusiner, farmor, farfar, faster, moster och oss. Tokglad hela tiden, helt underbart vilken fantastisk liten gladfis vi har. 
Blev med en liten ettåring i sällskapet en ändrad julklappsutdelningsrutin, nämligen innan julmiddagen.
Hon satt mellan sina kusiner och faster och öppnade sina paket, ett efter ett. Visade sin glädje med gester, kramar och glädjetjut. 
Det var SÅ mycket paket under granen, halva vardagsrummet typ... vi blev hungriga och tog en välbehövlig halvtidsvila i paketöppnandet och åt väldigt god julmat för att sedan fortsätta med andra halvlek efteråt. Herregud så mycket paket, men så var vi också elva personer. tre barn och åtta vuxna.
Då blir det lätt ett hav med paket. 
Tog lite bilder förstås och några har jag fått från farmor Antonella som verkar ha en betydligt bättre mobilkamera än jag.

Finklädda små hjärtan
 Morfar har snickrat och levererat ett litet "hus" som Stella älskar. 
 

 
 Hänger lite med morfar, vi ska tydligen se på Kalle Anka.
  Carlos fick Dentastix i ett av sina paket, dom gillar han.

När klockan närmade sig 20.00 så var vi tvungna att åka hemåt. Jag skulle jobba men hade helt ärligt gjort vad som helst för att få slippa. Jag var fruktansvärt trött och sliten och foten/benet värkte konstant. 
Tack snälla Jogge, Emilie, Stella och Carlos för en mycket trevlig julafton. Vi kommer gärna tillbaka nästa år om vi får.

Idag har jag i alla fall sovit några timmar mer. Hämtade mamma vid 15.30 då hon faktiskt tackat ja till vår förfrågan om att äta julmat med oss. 
Vi hade sparat några julklappar till Stella så gammelmormor skulle få se henne in action.



 
 Vi avslutade kvällen med att åka raggarrundan ett par varv i pyjamas på gammelmormors nercabbade rullator, haha det gillade hon!



 


23 december 2015

TackOchBock



Snart är det jul och som tur är verkar det bli jul här hemma även fast jag varken har:
  • Bakat pepparkakor
  • Bakat lussekatter och annat vanligt förekommande julgott
  • Gjort ett endaste julgodis
  • Julstädat hela huset
  • Tvättat fönster
  • Besökt någon shoppinggalleria
  • Känt en uns av julstress
Däremot har jag blivit en jäkel på internetshopping. Alla julklappar är inhandlade på detta fantastiska sätt (utom Rudolfs Dressmannpresentkort det är faktiskt köpt på riktigt, över disk i Bålsta)
Vi äter köpepepparkakor i det lite halvt ostädade huset med skitiga fönster och är lika avslappnade och ostressade som alltid. Önskar ibland att jag kunde känna mig en smula stressad, för vad är frågan bara?
Hoppas nu bara alla mina barn, barnbarn, Jogge, Carlos, Gustav och make blir glada för sina klappar, dom är hemklickade med kärlek ska ni veta.

I morgon vänder bli blad och påbörjar en ny tradition. Vi lämnar den 29 år gamla seden att fira jul här hemma och istället packar vi in julklappar, Jansson, köttbullar, lax, oss själva, Erika, två klappstolar och lite annat i bilen och åker till Emilie och Jogge.
Längtar redan att få fira jul med dom som betyder allt för mig. Stella var så liten förra året men nu i år är det full fart på henne. Underbara barn som jag älskar så det gör ont.
Men först ska jag tillbringa uppesittarkvällen på arbetet, hade såklart varit roligare att vara hemma.

Ska avsluta mitt svamlande och istället önska er alla en trevlig jul och stort tack för att ni fortfarande orkar läsa trots jag har lite brist på inspiration, motivation och blogglädje.









22 december 2015

SkitComeBack



Det gick som jag trodde, halvdant och med ständig smärta. Jag pratar om min comeback på jobbet.
Som tur var så var det relativt lugnt, något enstaka orosmoln här och var. Satt och vilade så mycket jag kunde och kände mig dum att min snälla nattkompis fick ta all städning och klara sig utan min hjälp på hennes avdelning.
Detta känns inte okej tycker jag. Ska man jobba ska man jobba och inte sitta på arslet och gnälla över en elak hälsena anser jag. Kommer därför utstå två nätter till denna vecka, omöjligt med vikarier just nu på jobbet.
Sker det inga mirakel så blir det vila, soffläge och ny sjukskrivning från nästa vecka, det här funkar inte.
Är förbannat ledsen och framförallt livrädd att det kommer ta 4-6 månader att bli bra som både min läkare och google säger. Andra veckan i maj har jag ståplats i Globen, sex kvällar i rad, jag måste bli bra, finns inget annat.

Var i alla fall väldigt skönt att krypa ner i sängen i morse, men jag kunde inte sova p.g.a en satans vilovärk som kom tillbaka som ett brev på posten efter 10 timmar på jobbet.
Men en sak var kul i går kväll när jag svassade in på jobbet, jag mottogs med kramar och glada tillrop av mina fina kollegor. Sånt blir man glad över, tack rara ni.


 Min lilla natterrorist vilar upp sig i soffan så han orkar hålla igång i natt. Lilla fina Gustav, låt mamma få sova i natt.






21 december 2015

ÄntligenDags



Haft en lugn och stillsam måndag med endast en liten utflykt till Willys för att införskaffa tre middagar innan det blir julmatsfrossa för hela slanten.
Träffade en sovande Stella och hennes vakna föräldrar på Willys. Fick senare ett mess att gullungen hade vaknat fast då var jag redan hemma igen. Typiskt, vill helst se och pussa på henne för jämnan.
Har försökt sova en stund på eftermiddagen, kommer bli en tuff natt denna första på över fem veckor.
Men det gick sådär, kunde inte koppla av så jag gick upp och packade jobbväskan istället.
Letade fram min gamla fula Crocs också. Tror det är dom enda skorna jag kan jobba i då jag kommer ha foten lindad. Det har känts lite bättre här hemma i alla fall.

Till sist bilder på årets julgran i Pettssonska, det hör till det är ju ändå jul snart.


 Ser ni vad jag ser?


För 199:- på Bauhaus tycker jag den är superfin. Min bror trodde det var en plastgran haha.
Fattas med flit pynt på nedre delen av den, Gustav började äta på glittret i går och jag tror det är mindre bra för en liten kattmage. Därför så fick allt flytta upp en våning. Sen får vi se hur länge julgranskulorna får sitta kvar. Han är ganska duktig på att jabba ner dom.

Lite gott kaffe nu innan det är avfärd mot jobbet, jiiiiihaiiiiiiiiiii vad kul det ska bli. Håll tummarna att det inte gör för ont i tassen.






JippieNyVeckaNyGamlaGöromål

  

Söndagen har precis övergått till måndag, julveckan är här! Och jag längtar till att jag efter dryga fem veckors sjukskrivning i morgon äntligen får åka till jobbet.  Håll i hatten kära kollegor för nu är jag tillbaka. Kanske borde gått intro någon natt först, har väl glömt det mesta och lite till.
Hur det sen kommer att gå med en värkande tass låter jag vara osagt. Men jag kommer att prova i alla fall och fungerar det inte blir det sjukskrivning igen. Amen!

Söndagen har varit en utav dom bättre på länge. Hade äran att få barnvakta Stella ett par timmar på eftermiddagen då hennes föräldrar mest tyckte att hon skulle vara i vägen då den årliga julstädningen skulle äga rum.  Carlos däremot fick vara hemma, han gör inte så mycket väsen av sig och hade passat på att sova ostört då lillsyrran var som bortblåst.
Stella hade somnat i bilen när Jogge kom med henne och hon somnade om i vagnen och stod ute i midsommarvärmen och sov någon timme. Eller samlade krafter kanske till julgranspyntningen senare. Pedagogiska mormor tänkte instifta en tradition här hemma, nämligen att låta barnbarnen klä granen. Gick sådär första året....
Mest chockad var jag över att Rudolf köpte hela ideén plättlätt och plockade in granen i huset TRE DAGAR FÖR TIDIGT! För enligt honom så ska inte granjäveln kläs förräns kvällen innan julafton..och vem fasen har bestämt det? Jesus kanske?
Detta är alltså första året på 36 år som granen är färdigklädd den 20 december. Och jag ställer mig frågan, bör jag vara orolig nu? Rudolf har tänkt om och till och med tänkt utanför boxen. Kan det vara barnbarnet som fått honom på bättre tankar?


 Stella ville gärna ha bocken i granen och kulorna lekte hon med i stället. Var ett under att vi inte dratta på arslet och bröt lårbenshalsen när vardagsrummet förvandlades till ett bollhav.


Midsommarvärme, funderade ett tag på att äta middagen ute på altanen. Vi skulle ju ändå grilla.
Mig gör det inget att det är varmt, jag småfnissar i smyg åt alla gnällspikar som som vill ha minusgrader och tre meter snö. Roligt att elräkningen blir lite billigare också. 


Vi tog oss en liten skön promenad runt ägorna Stella och jag. Hon spatserade på i full fart, hon går inte utan småspringer och jag hade fullt sjå att hänga med. Vi hittade en stubbe att vila benen på och såklart var jag där med mobilen och fyrade av några halvdanna bilder.


 Tennisbollen ville också gunga


Trefikat bestod av smörgåsrån, russin, en banan, en kiwi och vatten för Stellas del för min del var det en kopp kaffe och det som Stella inte ville ha. Hon matar mig gärna helst sådant som redan varit inne i lilla munnen och vänt. Generös tjej!

Vidare har Owe varit här, ser honom nästan aldrig nu för tiden. Han kommer endast då flygbiljetter ska bokas, som idag då Ewas Resebyrå tydligen hade söndagsöppet. Ny resa till USA i februari. Jag tycker faktiskt att han lika gärna kan flytta dit.
Senare kom Emilie, Jogge, Erika och Carlos och vi åt en god grillmiddag tillsammans. Även granen blev färdigklädd.

Just ja, måste berätta om vårt senaste inköp, nämligen ny julgransbelysning som är trådlös. Så förbaskat bra. Just nu nedsatt pris på Rusta 199:- för 10 ljus. Batterier ingår icke och LED-lamporna håller i ca 10000 timmar. 
Så för första gången i mitt liv har JAG placerat ut ljusen i granen, det har annars varit Rudolfs jobb att ta itu med trassliga sladdar och lampor som inte lyser.  För visst är det väl så att det alltid är minst en lampa som väljer att INTE lysa. Han kunde således fortsätta sitt köksarbete som i dag till stor del bestod av köttbullstrillande.


Älskar fjärrkontrollen...ON...OFF och med hela 8 meters räckvidd betyder att man kan stå i köket och släcka eller tända ljusen...fattar ni vad coolt?

Kanske borde sova nu, ställer klockan på tidigt så jag inte missar Julkalendern i morgon bitti.