DetRullarPå

I morse när jag klev ur sängen och satte ner fötterna på golvet så hände något. Prisa gud! Högertassen gjorde inte ont. Blev så glad att jag grät (ja, i alla fall nästan). I exakt 5 sekunder varade glädjen, hann precis in på toaletten innan smärtan gjorde sig påmind, precis lika ont som tidigare.
Sen har det fortsatt, ont vid belastning, ont vid vila, ont vid beröring av knölen och ont typ jämt.

Bara bryta ihop och komma igen, kanske tar någon dag för cortisonet att göra verkan. Annars går jag mest och tänker på att foten måste vara ren, fin och helst utan skäggstubb på underbenet. Råkade läsa på någon (några!) sidor på internettet att man absolut INTE ska ge cortisoninjektioner i hälseneområdet. Så här stod det:
"Detta kan orsaka skador på hälsenan som försvagas och t.o.m  kan leda till ruptur på sikt".
Man tackar! Med andra ord är det väl bara en tidsfråga innan jag får ta fram pannlampan, sätta på mig glasögonen och leta rätt på min hälsena någonstans i knähöjd. (Ruptur betyder förresten bristning för er som inte är i branschen)

Kommer osökt att tänka på underbara Jonas Gardell som i en föreställning sa att han alltid hade rena kalsonger på sig OM, UTIFALL det skulle hända något allvarligt och han hamnade på sjukhus. Då skulle han slippas skämmas för smutsiga kalsonger. Till och med en gång när det brann hemma hos honom och Mark så var han tvungen att byta till rena kalsonger innan han sprang ut, haha.
Lite så tänker jag med nu, fast jag tänker rena fötter. Alltid ska man oroa sig för något.

Fick vid middagstid lite annat att tänka på då Stella och Emilie kom på otippad visit. Oj, vad glad jag blev! Fick en lång mysig kram av Stella.  Rudolf stod sin vana troget i köket och fixade den delikata middagsmaten som idag var ugnsstekt falukorv med hemlagat potatismos. Vi är såna riktiga gourmander/läckergommar har jag hört.
Våra gulliga gäster valde att stanna på en spontan middag. Stella hon kan äta, 4 eller 5 skivor falukorv, ett gäng med ärtor och lite potatismos gick ner obehindrat.

Efter middagen så skulle jag visa Emilie en sak på datorn och Stella blir helt till sig och säger Babba! Babba! BABBA! Hon ville såklart se på Babblarna men det fick hon icke, vi lekte en liten stund i stället innan dom for hemåt.

Mums vad gott det är med kå, kå, kåjjv.

Nu ska jag se Dessertmästarna på datorn, missade det när det visades på tv i kväll.  Rudolf skulle såklart se (läs: sova) till något annat mycket viktigare program.