2 september 2017

MestSkit




I går var vi till veterinär Mirjam i Bålsta med Gustav för det var dags för den årliga vaccinationen.
Valde fredagstid eftersom Rudolf är ledig just på fredagar. Buren med kissen i är alldeles för tung för mig och nacken. Gustav jamade högt hela vägen till Bålsta, det gör han alltid, lilla gubben.
Besöket gick fort och som oftast väldigt bra. Han vägde 4,5 kg, Mirjam kollade tänderna sen fick han  sprutan i nackskinnet utan att han rörde en fena och jag betalade 300;- och så åkte vi hem. Tog väl högst en halvtimme och ingen var nöjdare än Gustav när han fick kliva ur buren när vi kom hem.


Carlos och jag har det annars ganska bra nu när familjen är i Italien. Gör inte så mycket mer än ligger på soffan eller går promenader när inte vädret är för varmt för honom. Tror han tycker jag är lite tråkig som vill vila men hellre det än att han får vara själv.


Var på Spinecenter för första men även sista gången är jag rädd för.
Fick träffa en väldigt noggrann och trevlig specialistsjukgymnast som undersökte mig grundligt.
Hon kollade reflexer, styrka om jag är försvagad på någon sida eller kroppsdel och sen hur rörlig jag är i nacken (typ ingenting) Fick berätta allt om min smärta, hur länge jag haft ont, hur det känns, den ständiga huvudvärken m.m. Jag hade snabba reflexer (vad det nu innebär) och jag hade inte någon sida eller arm eller något som var försvagat. Lika på båda sidorna alltså.

Nästa steg i utredningen blir att en ortoped på Spinecenter avgör om jag skall opereras. Han tittar på bilderna och diskuterar med denna specialistsjukgymnast.
Sjukgymnasten trodde inte att jag var aktuell för en operation eftersom jag inte har någon värk, domningar, nervsmärta eller annat i vänster arm och hand....ännu. 
Jag har alltså "bara" förbannat jävligt ont, hela jag är som en enda stor nackspärr och det räcker inte för en operation, trodde hon men vi får se vad läkaren säger.
Min fråga är såklart, hur ska jag bli smärtfri och rörlig? Känner mig aningen skeptisk..Jag blir långt ifrån bättre, senaste veckan har jag blivit så mycket sämre och denna huvudvärk som aldrig släpper.  
Ska jag alltså behöva äta starka värktabletter för att fungera knapphändigt...livet ut eller?

En annan grej som jag tycker är oerhört märkligt är hur mitt svar på magnetröntgen kan skilja så mot det som sjukgymnasten hade.
Det svaret jag fick utav vårdcentralens s.k läkare var liksom inte hela sanningen. Han hade skrivit fyra saker och fjärde grejen var diskbråck. Men det stod inte var, vilken kota eller något. Kan ju vara bra att veta.
Spinecenter hade svaret från röntgenläkaren på Odenplan där jag gjorde MR och på det var det ganska mycket fler grejer som felade i nacken. Det var bl.a förträngningar C4, C5 och att hela halsryggen är kraftigt degenererad. De stod det inget om i mitt brev. Varför mörkar vårdcentralens läkare diagnoser? Tydligen vanligt att läkarna gör så hörde jag. 

När jag kom hem hade jag så ont så jag grät en skvätt. Stoppade i mig Tramadol+Alvedon och vilade 10 minuter tills mamma ringde och sa att hon inte hade någon frukt. Var bara att ge sig ut och handla då...PUH!

I morgon ska jag inte göra någonting, vi ska bara vila Carlos och jag. Nu ska jag sova, godnatt.

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar